Klomellien

[gtjorgo]

Gillena i hamur är både handelsgillen och hantverkarskrån i mina ögon.

Bergakonungen kanske användes slarvigt. Hamurs konung kanske endast kallas just kung. Han är ledare i strid, dömer i vissa tvister och leder vissa delar i den religiösa kulten. Mercana och sandzas är nog de enda som skulle ens överväga att hyra svartfolk till sina härar.


Upproriska i Addiaska som inväntar avrättning? Kanske någon erövrad stadsstats tidigare styrande eller eventuellt några kuppmakare som det gått illa för?

[Torquemada]

Håller helt med gtjorgo nu. Handelsmän och hantverkare i samma gillen, alltså?

Bilden förställer ingen avrättning - de håller ju helt klart på och eldar upp blå tyger. Uppenbarligen håller Mercana, alltså männen i rött, på och rättar till handelsbalansen med Garrika någon gång under historien. Garrika samlade sig under det "blå baneret", och slutade tillverka tyger för försäljning via Mercana, för att istället tillverka blåa dräkter som efterfrågades i det inre av Ereb. Triska tittade lojt på. Garrikierna gråter för att de ser stora delar av sin industri och sitt hantverk gå upp i rök, och vintern står för dörren. Garrikas skråledare leds ut efter att ha läxats upp av Mercanas herrar. En bär fortfarande trotsigt sin blå rock, men det varar nog inte länge till - det ses nu som direkt upproriskt. Garrikas skråmästare stirrar tomt framför sig, då han står i begrepp att föras bort som gisslan till Mercana. Mercana tänker inte avrätta någon - en död hantverkare är en värdelös hantverkare.

[birkebeineren]

Ideerna vi har om Hamur borde alla kunna samsas om vi knyter dem till den enskilt mest betydelsefulla händelsen i regionens historia vilket också är den enda tidsangivelsen vi har om Hamur från EA-boxen: Niel Småhackas upptäckt av silver som vi satt till 417 eO.

Innan denne malmletare hittade stora silverförekomster i tidigare outforskade delar av Melashebergen var Hamur ett avskärmat samhälle som endast i mindre grad tok del av händelser i övriga Klomellien och Ereb. Hamuriterna levde i enlighet med urgamla traditioner som endast sakta hade förändrats sedan de som sydnargurier bosatte sig i bergen och Hamervathnadalen ca 1000 fO. Viktiga förändringar var alliansen med dvärgarna och anammandet av Aesirtron men detta hände över lång tid. Under denna period byggdes samhället upp i de ovanstående Bergslagen där en ätt människor samarbetar med en ätt dvärgar om att bryta metall i en gruva. Förslagsvis handlade det om järn, koppar, tenn, guld i mindre förekomster, även silver men också det i små förekomster. Metallerna exporterades huvudsakligen österut mot andra barbarfolk och efter vart staden O, handeln med det övriga Klomellien försvårades av huvudsakligen illvillighet gentemot triskerna.

Sen kom upptäckten av den stora silverfyndigheten och Mercana fick upp ögonen för bergslandet och dets folk. Hamurstaden grundades och mercanska handlare strömmade till. Ett nytt samhälle började ta form kring staden och utvecklingen där. En kung valdes på mercansk initiativ och även om metoden hamuriterna kom fram till inte var optimal så fungerade systemet. Hamur upptogs som stadsstat 447 eO. Bergslagen tog alla del av den stora silverfyndigheten och började sälja sina metaller härifrån och från sina ättegruvor till mercanerna. Hantverket utvecklades och en egen stadskultur växte fram, många utländska hantverkare flyttade också till staden. Gillena som ovan diskuterats uppstod ur detta.

Nu när det övriga Klomellien fick ögonen upp för Hamur strömmade lycksökare och flera malmletare till Hamurstaden och Hamervathnadalen. Många hamuriter är skeptiska till nykomlingarna men efter vart lyckas dugliga sådana köpa in sig i vissa bergslag och även upprätta egna grupper av gruvbrytare. Bland dessa senare uppstår den Nybyggarkultur som nämnts. Nybyggarna står ofta ute i Hamur i motsättning till de gamla bergslagen men de kan samexistera i Hamurstaden då alla har kungens tillstånd att bryta malm.



Annat om Hamur

Järnhattarna
Hamurstaden skyddas av en stadsvakt kallat Järnhattarna vars huvudbeklädnad för övrigt syns på Hamurs vapensköld:

Hamur
De geometrisk formerna skm kallas stålhattar favoritesras av dvärgarna. De två färgerna står för människor och dvärgar som lever tillsammans som en enhet. Den blå bården symboliserar de många bäckar som rinner nedför de höga bergen som likt bården är fyllda av guldklimpar. Postamentet föreställer stadsmurarna och de två bergsgetterna som håller skölden är en vanlig syn i Hamurs berg. Tuppen är stridssignalen om de nya dagar som väntas.

Kungar av Hamur
Några av Hamurs mest framträdande regenter varav flera faktisk lyckats överleva flera av de årliga kungavalen. Humnur Krossaryxa satt exempelvis hela åtta år på tronen innan han dödades av Mantar Vassekniv i sin nionde valkamp.

Humnur Krossaryxa
Mantar Vassekniv
Brodwer Skallkrossaren
Ghulon Blodkäft
Oreg Hjärnskvätte
Nusha Hjälmknäck
Dywergal Björnkram
Ior Sticköga
Gamle Tvåhugg
Bork Bränne
Emermund Långstöt
Valentin Flygare
Koldyra Dödskyss
Hrodrik Sköldkap

[Torquemada]

Ser bra ut.

Jag måste dock invända mot kungarna Ghulon Blodkäft och Oreg Hjärnskvätte. Utlänningar kan ju tro att Hamur styrs av orcher. Namnen ska vara kul, men kanske inte fullt så slafsiga som borta i Brikho.

[Mikael]

Namnen gavs väl efter hur de segrade, inte hur de eller offret såg ut efter striden. Blodsnäve, krossskalle, huggtande...?

[Adragoor]

Namnen gavs väl efter hur de segrade, inte hur de eller offret såg ut efter striden. Blodsnäve, krossskalle, huggtande...?

Det tycker jag absolut! Kan inte någon skriva en klomellisk politisk kampanj. I know I would play it!

[Torquemada]

Alla politiska kampanjer jag spelat (eller spellett) var mer eller mindre improviserade. Det var så illa tvunget. När en rollperson försöker svinga sig upp mot maktens tinnar finns det så många valmöjligheter att linjära handlingar inte fungerar.

Senast jag försökte ta över Jorpagna fick jag gå i landsflykt, för att återvända till en helt annan del av landet än där jag började. Jag styr nu över en byhåla med sådär 200 invånare, och har nyss expanderat och tagit över grannbyarna - och fiendearmeerna står och stampar utanför dörren.

[Albrekt]

Klomellien är berömt för sina fina hantverk och starka hantverksgillen enligt officiella källor. Hittills har vi inte koncentrerat oss så mycket på detta.

Speciellt berömda är sniderier gjorda av Addiaskas pärlor, men vi vet också att Krilloans köpmannagille valde att direktimportera alla sin luxuösa gillestugas möbler ända från Klomellien, trots att både Zorakin och Felicien också är berömda möbelexportörer.

Var hittar man dessa klomelliska gillen? Är de lokala eller finns samma gille representerat i mer än en stadsstat? Hur politiskt starka är de? Har de officiell plats i någon stadsstats regeringsform? Hur förhåller de sig till Mercanas starka handelshus?

[Torquemada]

Funderar lite:

Sannolikt är de inte verksamma utanför sin stad.

Melorgh har sannolikt gillen, men de saknar makt jämfört med prästerna och kulterna, och är ofta knutna till familjerna.

Bosza och Sanzas lär ha starka och slutna alkemist och örtblandargillen. I Sanzas kan de säkert sitta med i stadsledningen, men i Bosza lär det vara svårt att mucka med trollisarna.

Addiaskas snidare och dykare är sannolikt två mycket privilegierade gillen - men fullständigt under direkt kunglig kontroll.

Möbler, kan det vara något för skogshuggarna och träsnidarna i Triska, gtjorgo? Garrika kanske har vävargillen kvar också?

Yolev har ett tjog gillen, och de sitter med i stadsledningen allihopa.

I Hamur innehas gillenas roll sannolikt av "bergslagen".

I Brikho förekommer både enkelt smide, garvning och bensniderier, men några gillen tillåts inte uppstå.

Mercana har gillen, men de har bara så mycket monopol som de kan tvinga sig till med brutala metoder - det är inte skrivet i lagen att de har ensamrätt på sitt värv. Handelshusen gör vad de kan för att antingen hålla sig väl med gillena eller hunsa dem, beroende på situationen. Mercana har så väldigt många hantverkare att det är svårt att hålla alla under kontroll. Gesäller och lärlingar lyder ofta under rena slavkontrakt. Jag tänker mig att vissa gillen, typ tygfärgarna, är föga mer än undersåtar under sitt handelshus, medan andra, som dvärgiska smeder, har den rakt motsatta situationen, de har ett litet handelshus som överbyggnad, men det står helt under smedernas kontroll. Vissa gillen är sannolikt ganska självständiga, gnabbas med handelshusen och slår ner på inkräktare, till exempel Klomullskötargillet, de många legoknektskårerna och Glasblåsargillet. Slutligen finns det gillen som mest är en front för mäktiga mästare, som försöker stå fria från både handelshus och gillesorganisationer, och som bara hjälps åt att hålla dessa på avstånd, exempelvis de Fria Juvelerarna.

Hur låter det så långt?

[Mikael]

Yolev eller Nya Arno tycker jag låter som bra stad för fantastiska möbler. Trä från kustnära Snoarskogarna/Kasenu?

[Torquemada]

Yolev som möbelmakare låter bra. Vi har sedan länge gått ifrån Yolev som strikt avsides och självtillräckligt fiskesamhälle, som det stod i originaltexten.

[Mikael]

Produktionen av möbler behöver heller inte vara så stor att den behöver anges som särskild exportvara för Klomellien. Kanske är dessa mästares mästare få och mkt noggranna varför produktionen är liten...och därmed än mer exklusiv.

[Albrekt]

Produktionen av möbler behöver heller inte vara så stor att den behöver anges som särskild exportvara för Klomellien. Kanske är dessa mästares mästare få och mkt noggranna varför produktionen är liten...och därmed än mer exklusiv.

Ja, det är nog så att Klomellien internationellt helt enkelt är känt för kvalitet när det gäller hantverk, snarare än någon speciell produkt (förutom pärl-sniderier då). Stämpeln "Made in Klomellien" ger både extra status till ägaren och en saftigare prislapp, oavsett vad det är för något.

Jag skulle gissa att de industrier som gemensamt gett Klomellien detta goda rykte är träsniderier och snickeri i Yolev, metallarbeten från Hamur, mattor och gobelänger från Triska, lerkrus och keramik från Sanzas, blåst glas och bokbinderi från Mercana, etc., etc. Dessutom råkar hantverkarkulturen i Klomellien verkligen generellt vara väldigt fokuserad på just jordnära kvalitet med en inriktning på enkel och ren estetik som många av Erebs finsmakare föredrar framför den pråliga pompösa stil som lyxartiklar från andra ställen (mest uppenbarligen Felicien) stoltserar med. Klomellerna föds med den kulturen i sina ådror och gillenas ledare ser det som en hederssak att försvara den.

[Torquemada]

Klomellien är ett land av hantverkare. Mercana domineras av hantverkare, melorghier snidar i både sten och trä, ja till och med orcherna garvar skinn borta i Brikho.

Mercanas herrar vill gärna skryta med sin rikdeom, men samtidigt vill de markera mot Magilre, så helt smaklösa blir de sällan.

[gtjorgo]

Hamur har ju till och med mäster Gaoski, Kronolabens fader bland de sina.
Det finns alltså ett avancerat tekniskt kunnande bland några av hamurs mästare.

Triska har kvar vävargillet i Garrika men dess glansdagar är över, likväl dock en av de bästa i västra ereb. Ett fullt lika gott vävargille finns i hisskov drivet främst av just de spillror av exilgarriker som flydde över näset. I Triska slår dock huskarlarna ner på de som vågar samla sig organiserat bland undersåtarna. Detta skulle utgöra ett för stort hot mot deras makt i stadsstaten. Garrika är ett tydligt undantag här och gamla garriska skrån lever ännu kvar, inte bara vävargillet.

Yolev gör även båtar om jag inte missminner mig.

Glasblåsare i Bozsa för olika dekokter?

Nya Arno kanske även håller på med stenarbeten med riktad trad mot kopparhavet och modernationen?

Men gillena och skråna kan ju också ha mer lokal prägel utan att för den delen tappa makt. Murargillen, garvare, krukmakare etc kan ju ha enorm betydelse lokalt men ringa utanför stadsstaterna.