Grisodlar'n skrev: ↑2019-06-09 18:18
Munkar funkar ju bra, annars kan man ju skapa en lärd man med färdigheten Teologi?
Prästen (eller riarken) bör också kunna lära sig
Skådespeleri och/eller
Bluff samt
Administration/Juridik som yrkesfärdigheter. Och
Religionskunskap förstås.
Heraldik är något som de flesta präster bevandrade i politik och adelsintriger (många präster är lågadel) bör kunna.
Om man kollar källorna och även vår wiki för information om alla de oräkneliga religionerna som vi redan nu har i Altor, kan man också hitta (eller hitta på) rätt många intressanta gudagåvor som skulle göra en präst rolig att spela.
Alternativt kan man ge varje ny präst RP 1T3-1 slumpvis utvalda besvärjelser (SV 12 eller lägre) i skolan Spiritism. Dessa är gudagåvor som bara fungerar om prästen står på god fot med sin gudom. CL för denna besvärjelse/dessa besvärjelser är samma som prästens FV i den av
Grisodlar'n redan utpekade färdigheten
Teologi. SL kan justera antalet besvärjelser och ge modifikationer allteftersom kampanjen fortskrider. Ber prästen som hen borde? Efterlevs religionens värderingar? -Ge prästen en besvärjelse till! Inte? -Besvärjelserna slutar fungera!
Krigarpräster
I många religioner ses prästen inte bara som en tänkare och själavårdare, utan som en av sin guds ledare på Altor. Detta innebär att prästen förväntas själv ta till vapen och leda sin flock på slagfältet. Att ha en präst slåss vid sin sida höjer stridsmoralen för alla med samma religion. Präster av detta slag är ofta kapabla militära ledare med de färdigheter man då kan vänta sig.
Präster kan vanligtvis använda järn och stål, även om de har förärats gudagåvor, eftersom dessa är andliga, inte magiska. Många religioners texter talar dock om det goda i att "undvika blodspillan" och därför föredrar en hel del krigarpräster att använda krossvapen.