Jorduashur

[Krille]

Låter som en bra sammanvävning =) . Ska vi säga att vissa Vala genomgår en ritual där de stympar sig genom att göra sig blinda? Kan dels funka för att "se bättre i den andra världen" och att det har effekten som i DoD Magi : Ser man inte en symbol/runa har den ingen direkt effekt. Kan vara just pågrund av prästernas makt en del vala/sejdmän gör detta för att vissa en sorts oavhängighet?

Självorsakad blindhet (kanske även annan blindhet som straff eller födsel?) tycker jag låter bra. Kan du skriva ihop en sammanfattning och rödfärga den för senare införande i wikin?

OT:
Hur skapar man ett inlogg på wikin? Hittar inte något sätt att göra detta

[birkebeineren]

Spelknepe eller Mikael hjalper dig med det.

[Krille]

Hittat i källorna som rör Jorduashur:

338 EO. Civilisationen når Barbia
Bara tre år efter barbarernas misslyckade anfall mot Torsborg kom ett tidigare ökänt sjöfarande folk för att utforska kringliggande land och öppna handel. Köpmännen kom från länder väster om Ardibukten. De hade snabba smidiga båtar och förde med sig långväga varor som de erbjöd barbarerna i Barbia.

342 EO Första Kejsartiden - Serdeltiden
En kol och mäktig barbarstam under namnet Seredel tog sig till Babor, och bland stadens ruiner påbörjades återuppbyggandet av det forna stotla riket Barbia under ledning ättens överhuvud Les Serdel. Babor låg bra till för handeln med det sjöfarande folket från väster..................

363 EO Habulonska Kriget
........... Västerlandets båtfarande folk visade stor skicklighet i krigsföring till havs, men habulonerna var på "hemmaplan" och lyckades genomföra ett framgångsrikt geurillakrig till havs..................

374 EO. Sorgeslaget i Ardibukten
............... Prins Thyle från västerlandet, som befann sig ombord på båten med förstärkning, såg situationen och avfyrade en välriktad pansarbrytande pil som genomborrade Namiks pansar och kropp. När Thyle äntrade båten upptäckte han till sin fasa att hans pil tagit för lång tid på sig. Les (Les Serdel av Barbia) låg dräpt av Namiks svärd (ledare för de habulonska piraterna).

Verkar som att jordukearlarna hade ett starkt bidragande del i Barbia återuppbyggnad och som allierade. Habulonerna, vars återkomst störde handeln i Ardiviken borde ha fått jordukearlarna att alliera sig med barbierna/Seredel klanen för att stoppa habulonernas piratattacker. En viss Prins Thyle näms som ni ser. Vem kan detta ha varit? En förfader till Harald Krokig? Kanske rent av hans far?

[birkebeineren]

Relationerna Jorduashur-Barbia har precis diskuterats i Barbia tråden.

Tanken ar att det sjofarande folket som tar sig till Barbia 338 eO ar en expedition utskickat av det kardiska handelshuset Norrtraden. Kardierna har allierat sig med jarl Anund i Halle och lånat skepp for att kunna ta sig rundt Jorduashurs nordspets. Jordukaerlarna bidrar alltså med skepp och formodligen några skeppskyndiga, men det ar kardierna som upprattar den forsta kontakten med barbierna (och den har de fortfarande).

Hur relationen mellan Jorduashur och Barbia sen utvecklar sig ar vidare frågor men två saker vi tankt ar:

1) Jordukaerlarna stodjer barbier och Norrtradens handlare i konflikten som uppstår med piraterna i Ardibukten. "Prins" Tyhle ar ingen annan an jarl Thyle från Jorduashur (kanske farfar eller farfarsfar till Harald Krokig?).

2) Kardierna (och sen andra "jorer") skaffar sig eftervart egna skepp och blir inte langer beroende av jordukaerlarna for att ta sig till Barbia.

Kriget barbier och jordukaerlar/kardier utkampar mot habulonerna ar jamnt då piratfolket engång har lart sig skeppsbyggarkonst i Kard (formodligen under Storhetstiden i Jorduashur). Habulonerna dok forst upp i sitt forna hemland bland Ardibuktens oar efter att kardierna och jordukaerlarna oppnade vagen hit men detaljerna kring detta har lamnats lite oppna an så lange.

[Krille]

Relationerna Jorduashur-Barbia har precis diskuterats i Barbia tråden.

Tanken ar att det sjofarande folket som tar sig till Barbia 338 eO ar en expedition utskickat av det kardiska handelshuset Norrtraden. Kardierna har allierat sig med jarl Anund i Halle och lånat skepp for att kunna ta sig rundt Jorduashurs nordspets. Jordukaerlarna bidrar alltså med skepp och formodligen några skeppskyndiga, men det ar kardierna som upprattar den forsta kontakten med barbierna (och den har de fortfarande).

Hur relationen mellan Jorduashur och Barbia sen utvecklar sig ar vidare frågor men två saker vi tankt ar:

1) Jordukaerlarna stodjer barbier och Norrtradens handlare i konflikten som uppstår med piraterna i Ardibukten. "Prins" Tyhle ar ingen annan an jarl Thyle från Jorduashur (kanske farfar eller farfarsfar till Harald Krokig?).

2) Kardierna (och sen andra "jorer") skaffar sig eftervart egna skepp och blir inte langer beroende av jordukaerlarna for att ta sig till Barbia.

Kriget barbier och jordukaerlar/kardier utkampar mot habulonerna ar jamnt då piratfolket engång har lart sig skeppsbyggarkonst i Kard (formodligen under Storhetstiden i Jorduashur). Habulonerna dok forst upp i sitt forna hemland bland Ardibuktens oar efter att kardierna och jordukaerlarna oppnade vagen hit men detaljerna kring detta har lamnats lite oppna an så lange.

Låter inte helt orimligt i helhet men är personligen tveksam om idén om kardier. Under Jorduashurs storhetstid känns det inte som att det skulle krävas kardiska "aktiespekulanter" för att jorderna skulle öppna handelvägar österut utan det skulle nog jorderna själva göra på eget bevåg och därefter möjligtvis kunnat förmedla kontakter till kardierna. Men är det redan avhandlade saker så är det nog inte mycket att göra.

[birkebeineren]

Låter inte helt orimligt i helhet men är personligen tveksam om idén om kardier. Under Jorduashurs storhetstid känns det inte som att det skulle krävas kardiska "aktiespekulanter" för att jorderna skulle öppna handelvägar österut utan det skulle nog jorderna själva göra på eget bevåg och därefter möjligtvis kunnat förmedla kontakter till kardierna. Men är det redan avhandlade saker så är det nog inte mycket att göra.

Jorduashurs "Storhetstid" var ungefar 500-100 fO och aven om vi låter några skepp ha sokt sig ner genom Drakrannan och vidare oster likt Mikaels forslag, var några handelsvagar med Barbia inte oppnat. Sjalvklart kan vi andra på detta forhållande, handel Barbia-Jorduashur, men det står inget direkt om det i kallorna och det passar dårlligt in med utvecklingen i Barbia samt fortar hela oppnandet av handeln vasterut for barbierna langt senare.

Detta "långt senare" ar 338 eO, alltså over fyrahundra år efter storhetstiden i Jorduashur, och for att både anknyta till det kardiska handelshuset Norrtraden med sin starka stallning innom handlen med norra Ereb (beskrivs i Kopparhavets Kapare-modulen), och for att ge lite historia kring hur jordukaerlarna nu kan hittas i Barbia och eftervart också Mastika Agga, skrev vi in kardierna och jarl Thyle i Barbias historia (och Jorduashurs).

Jordukarelarna var kanske inte lika maktiga på 300-talet eO och Norrtradens expedition ger den utlosande faktorn till kontakter osterut.
Tror du inte vi kan få in detta ganska bra i Jorduashur?

[Mikael]

Jag går och funderar på en liten sammanfattning över Jorduashurs storhetstid och varför den tog slut, samt vad som hände sedan. Jag skall använda få årtal, men finna en linje som andra påverkade länder kan väva in. Den kommer här så smånngom...

[Krille]

Låter inte helt orimligt i helhet men är personligen tveksam om idén om kardier. Under Jorduashurs storhetstid känns det inte som att det skulle krävas kardiska "aktiespekulanter" för att jorderna skulle öppna handelvägar österut utan det skulle nog jorderna själva göra på eget bevåg och därefter möjligtvis kunnat förmedla kontakter till kardierna. Men är det redan avhandlade saker så är det nog inte mycket att göra.

Jorduashurs "Storhetstid" var ungefar 500-100 fO och aven om vi låter några skepp ha sokt sig ner genom Drakrannan och vidare oster likt Mikaels forslag, var några handelsvagar med Barbia inte oppnat. Sjalvklart kan vi andra på detta forhållande, handel Barbia-Jorduashur, men det står inget direkt om det i kallorna och det passar dårlligt in med utvecklingen i Barbia samt fortar hela oppnandet av handeln vasterut for barbierna langt senare.

Detta "långt senare" ar 338 eO, alltså over fyrahundra år efter storhetstiden i Jorduashur, och for att både anknyta till det kardiska handelshuset Norrtraden med sin starka stallning innom handlen med norra Ereb (beskrivs i Kopparhavets Kapare-modulen), och for att ge lite historia kring hur jordukaerlarna nu kan hittas i Barbia och eftervart också Mastika Agga, skrev vi in kardierna och jarl Thyle i Barbias historia (och Jorduashurs).

Jordukarelarna var kanske inte lika maktiga på 300-talet eO och Norrtradens expedition ger den utlosande faktorn till kontakter osterut.
Tror du inte vi kan få in detta ganska bra i Jorduashur?

Jo det funkar nog ganska bra . Råkade tänka baklänges. Jorduashurs storhetstid var 500-100 FO, inte 100-500 EO som jag på något sätt fått det till.

Ska vi lägga in en sorts fiendenskap/respektfull fiendeskap mellan habulonerna och jordukearlarna och en vänskaplighet mellan jordukearlarna och Barbia. Iaf täta kontakter med barbierna? Habulonera hör ju till Barbia 610 som jag fattat men dom och jordukaerlarna tittar kanske ändå snett på varandra och minns fortfarande kriget?

[birkebeineren]

Jag ser garna en viss fiendeskap mellan jordukaerlar och habuloner, åtminstonde de senare har långa minnen (genom sina forfader som de likt ovriga barbiska kulturer och nargurerna i soder vordar starkt) och de har inte glomt jarl Thyles pil som fallde deras hovding Namik under Sorgeslaget i Ardibukten 374 eO. Dock ar habulonerna allierade med hoglandsbarbierna och kejsaren i Babor, som i sin tur har kontakter med Jorduashur, och de låter således jordukaerlarnas skepp segla i fred.

Skulle kunna vara en losning att låta mycket av kontakten mellan Jorduashur och Barbia ske via Mastika Agga dar den barbiska kejsaren har en stark narvaro? Åtminstonde låta jordukaerlarna undvika Ardibukten och Babor men inte nodvandigtvis de ovriga byar som finns langs vastra och norra hoglandskusten?

Fast vi får inte glomma att norra Ereb 610 eO påverkas av det "Andra habulonska kriget" som precis brutit ut då gravvalvet dar habulonhovdingen Namik och den barbiska kejsaren Les vilade har blivt plundrat av okanda misdådare. Krig råder och kejsar Yddris kanske soker hjalp hos jordukaerlarna? Konflikt och aventyr!

[gtjorgo]

framförallt då yddris fortfarande har klan tridor mot sig och då kejsardömet barbias flotta inte kan beskrivas som annat än "blygsam". Goda band till vännerna på andra sidan drakrännan bör förbättras om de inte redan är fallet...åtminstonne till man hitter gravplundrarna.

[Mikael]

Skrev ett långt inlägg om hur Storhetstiden såg ut men det försvann!!!

Nu orkar jag inte skriva om det, får ta nya tag om ett tag.

kortkort, under påbyggnad
800-500fO
Västerhavskusten utforskas ner till Magilre. Visst plundrar jorderna också, men inte mer än andra rövarband. Belgother, Raner och Jorer är ännu för svåra motståndare. Efter konfluxen märker dock snart jorderna hur länderna i söder har förlorat sitt organiserade motstånd och plundringarna lyckas allt oftare.

500-400
Trakorien utforskas men avskrivs med undantag av Saphyna av. Ransard, Ljusna, Drylo och Magillre utsätts för plundring och stora rikedomar börjar samlas i Jorduashur.

400-300
Magillre och Klomellien koloniseras, liksom hela Kards nordkust och östkust. Hela västerhavskusten ner till Kopparhavet utsätts för plundring. Mot slutet av denna period koloniseras även Nordmark i dagens Kardien.

300-200
Expeditioner skickas i österled och konstaterar att det inte är värt mödan att expandera ditåt, inte ens för plundring.

200-100
Storhetstidens höjdpunkt. Jorduakaerlar plundrar och handlar ända till Efaro och Krun. Motståndet ökar dock i Västerhavet.

100fO-300eO
Jorderna får allt hårdare att plundra, förlorar Magilre och kontakten med kolonierna i Nordmark bryts. Jorduakaerlarnas plats i Västerhavet tas över av Ransarder och Klavyker. Östra och norra Jorduashur förloras till barbarer och svartfolk.

300-600 eO
Jorduashur i bakvattnen efter sina grannar, men fortsätter plundringstågen mot resten av Ereb. Ny storhetstid under Harald Krokig. Då består riket av hela norra Kard (dagens Jordushur nästan ända till Mastika Aggas läge), kolonierna i södra klomellien och sydligaste Orghin. Efter Krokig förloras allt utom det vi ser idag.

[birkebeineren]

Ide som inspirerades i Ljusna-tråden ( http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic ... 606#p19606 ):

Nar den jordiska kolonin i Ljusna åts upp av en drake lades en forbannelse over jorderna som tvingade dem att "...på denna dag vid varje årsvarv skal ni ge ett offer till mig (las: draken) som ni skal lagga i hog for mig att hamta, och varje plundring ni utfor skal jag (las: fortfarande draken) ges forsta aran...".

Draken har dock aldrig hamtat någon hog men jorderna har inte vågat sluta med att vid "Drakblotet" varje senhost ge ett offer til denna varelse som finns med i deras kultur på många olika satt. En annan tradition som foljde denna handelse ar att skeppen som jordukaerlarna oftast utfor sina plundringar med kallas "drakar" då varje utfard borjar med en kort ceremoni dar draken lovas aran.

Detta kan utvecklas till att endast vara små kulturella sardrag eller också innebara en hogst aktiv drakkult i Jorduashur och en enorm samlad guldhog for hugade aventyrare att leta upp.

Mojligtvis ar jag helt ute och cyklar!

[Mikael]

Det låter bra Birke!

[birkebeineren]

Det låter bra Birke!

Kul!

Kanns lite som ett minerat område att fundera kring EA, drakar och vikingatida influenser men då det vare sig vi vill eller inte hanger ihop ar det bra om vi forsoker ge några forklaringar.

Skal forsoka komma med några mer valformulerade tankar och utvecklingar. Kanske aven om andra kalendariteter an Drakblotet också...

[Delanoir]

Drakblot låter intressant i mina öron! Kul och intressant idé!