Komcea
Stad i Hisskov på gränsen till Yolev.
Uppe på Hisskovska högåsen, på andra sidan gränsen från den yolevitiska tullborgen Östanlås, ligger den lilla staden Komcea. Staden var från början en liten by som främst bestod av boskapsskötare och småbönder. Komcea växte dock märkbart till sig på 480 talet e.O. Detta eftersom Yolev under några år krånglade till tullreglerna så pass att gränsövergångar ibland kunde ta flera dagar. När resande försökte ta sig och sina varor in så blev de stoppade och blev tvungen att söka husrum. Närmaste plats blev Komcea där det snart uppstod gästgiverier (samt även andra typer av underhållning som handlare kunde göra av med sina pengar på).
Efter några år hade byn vuxit till sig då även lokal småadel och ledningen i stadsstaten Hisskov började intressera sig för Komcea. Den lokala småadeln besökte staden för både ärenden men även det lilla utbud av krogar och bekvämligheter som uppstod i väntan på yoleviternas ”handläggningstider”. Hisskovs ledning kom att utnyttja Komcea som förvaltningsort för högåsens bosättningar.
Själva centrum av byn ser lite malplacerad ut med sitt rådhus och sitt torg fullt med kommers. En närmare granskning visar dock att de flesta varor som erbjuds är klassiska bondeprodukter även om en och annan vara som förs mellan Jaggaracksjön och Yolev går att finna. Det tar inte heller särskilt många steg bort från torget förrän staden mer påminner om en by än en stad. Till största delen består Komcea av envåningshus med antingen halmtak eller planktak.
Stadens stora attraktion är de kreatursmarknader som ofta hålls i staden. De lockar folk från hela högåsen, ja även hästhandlare och boskapsägare från Nya Arno och Bozsa kan dyka upp.
Staden har en fluktuerande ekonomi som just nu är på nedgång. Trots att man är en gränsstad så är man beroende av att de omkringliggande godsen och bondgårdarna går bra. Komcea drar alltså nytta av höga tullar och spannmålspriser och en passiv handelspolitik, en åsikt som går i klinch med den hisskovitiska handelsmannafalangen som vill ha billig matförsörjning, låga tullar och en aktiv, ibland våldsam, handelspolitik. I staden bryggs även ett bra hantverksöl, Gomzas röda, som exporteras runt en stor del av Klomellien. Bryggeriet ägs av den lokala adelsmannasläkten Poltevein sedan många år. De som driver själva bryggningen är dock den hetsiga ankan Nahr’ Havvas och hans något försupna kompanjon, halvlängdsmannen Baam Gåsrygg.
Komceas mest beryktade person är nog annars skalden Strypto da Gomza, numera känd som Arvor ”de snyftande pergamentens snickare”. Strypto lämnade ganska tidigt i karriären Komcea och passade då även på att byta sitt namn efter sin populära hjälte då serien började bli en framgång. ”Arvor” levde dock ett lite väl vidlyftigt liv åren efter succén. Efter några års utsvävande liv i Garrika (och bland oligarkerna Gisslare, Bälgblåsare och Cudda) var Arvor svårt skuldsatt. Än värre så var hans skuld efterfrågad hos ockrare av benknäckartyp. Arvor befinner sig just nu på ett skepp på väg mot Clusta Noba vid Marjura där en rik godsägare sägs ha efterfrågat hans skaldekonst…(Källa: Den femte konfluxen).
Komcea har som stad en ganska tydlig provinsiell känsla. Till skillnad från Hisskov så är de boende här mindre begeistrade i unionen även om främlingar oftast är välkomna här. De är även som stad tämligen beroende av Yolevs nycker och grannstatens återkommande lutningar mot isolationism verkar ofta negativt på handeln (och Komceas välbefinnande).[1]