ErebAltor.se

Har kommit på en ny, mindre kristendomsinspirerad dräkt för solsystrar (nunnor) inom den Lysande Vägen. Lägg märke till den målade solen på pannan. Vad tycker ni?

Den ser bra ut, snygg liten detalj med pannsolen som genast gör henne mer "allmänt" religiös.

Ser fram emot när vi kan anlita dig till att göra lika fina skisser av andre prästerskaps ämbetsdräkter!

Begravningsseder:

jag vet att det är på västra sidan av ett berg eller liknande, men jag kan inte finna texten. Var finns den?

Är det tänkt att Den Lysande Vägen skall komma ut som egen modul, trots att den redan är avhandlad i Caddo?

Jag ser många fördelar med att detta skulle kunna göras, även om det till stor del skulle vara en upprepning av det som står under religionsstycket i Caddo. Vi har faktiskt digital distibution, inga träd behöver huggas ned i onödan bara för att vi producerar många sidor med information.

Jag skulle vilja gå ÄNNU längre och ha en Erebs Religioner modul. Aesir, De Unga Gudarna, De Gamla Gudarna och Etin skulle alla kunna samlas i en lite större modul, skiljd från landsbeskrivningar. Där skulle man kunna slå upp snabbt (krävs en bra innehållsförteckning alltså) då man som SL vill slänga fram en överreligiös kardisk riddare från Faltraxnäs som tyvärr har makten i den håla RP råkar befinna sig i. Den skulle också vara ovärderlig för spelare som vill spela lite extra religösa.

Sopodlare skrev:Är det tänkt att Den Lysande Vägen skall komma ut som egen modul, trots att den redan är avhandlad i Caddo?

Jag ser många fördelar med att detta skulle kunna göras, även om det till stor del skulle vara en upprepning av det som står under religionsstycket i Caddo. Vi har faktiskt digital distibution, inga träd behöver huggas ned i onödan bara för att vi producerar många sidor med information.

Jag skulle vilja gå ÄNNU längre och ha en Erebs Religioner modul. Aesir, De Unga Gudarna, De Gamla Gudarna och Etin skulle alla kunna samlas i en lite större modul, skiljd från landsbeskrivningar. Där skulle man kunna slå upp snabbt (krävs en bra innehållsförteckning alltså) då man som SL vill slänga fram en överreligiös kardisk riddare från Faltraxnäs som tyvärr har makten i den håla RP råkar befinna sig i. Den skulle också vara ovärderlig för spelare som vill spela lite extra religösa.

Jo. Jag tror att tanken är att LV skall få en egen modul. Denna kommer då att fokusera mer på fastlandsgrenen och upprepningarna blir inte så stora som man först kan tro. Kolla in LV på wikin så ser du att det redan nu finns mycket material som inte återfinns i Caddo.

Absolut, trodde bara att de kanske skulle infogas i de Aidniska? länderna. (Hur säger man det)

Den Lysande Vägen kommer att bli en egen modul till att börja med. Möjligtvis kan den också vara del av en större modul i framtiden, men just nu är planen en egen PDF. I de olika länderna som har LV-troende (t.ex. Kardien, Caddo, Bernedien) kommer sedan de lokala skillnaderna och varianterna beskrivas.

anders skrev:Den Lysande Vägen kommer att bli en egen modul till att börja med. Möjligtvis kan den också vara del av en större modul i framtiden, men just nu är planen en egen PDF. I de olika länderna som har LV-troende (t.ex. Kardien, Caddo, Bernedien) kommer sedan de lokala skillnaderna och varianterna beskrivas.

Vart kan jag hitta begravningsseder för LV? Jag skall till att beskriva valentin Echtes grav och begravningsplatsen i Ekeborg och vill få det rätt. Vet att du har skrivit något, men kan inte finna det...

Jag skrev lite om begravningsseder här: viewtopic.php?p=14280

Även om jag inte formaliserat detta i Wikin står jag fortfarande fast vid det.

anders skrev:Jag skrev lite om begravningsseder här: viewtopic.php?p=14280

Även om jag inte formaliserat detta i Wikin står jag fortfarande fast vid det.

Tackar så mycket. Visste att jag hade läst det...
Nu skall det bli en begravningsplats i (strax utanför) Ekeborg. Visste du förresten att Valentin Echthe redan för 1200 år sedan specifikt gav uttryck för sin önskan om att begravas på västsidan av kullen vid Echtherborg? Bara en av flera sammanträffanden som länkar honom till tron, 600 år innan Odos förkunelser.

Regil skrev: Visste du förresten att Valentin Echthe redan för 1200 år sedan specifikt gav uttryck för sin önskan om att begravas på västsidan av kullen vid Echtherborg? Bara en av flera sammanträffanden som länkar honom till tron, 600 år innan Odos förkunelser.

Strålande!

Hur låter detta?

Begravning
Det är sed att inom den Lysande Vägen begrava sina döda – även om det händer att budbrytare och kättare kremeras som en symbol för det eviga straffet som väntar den oförsonlige försyndaren. Genom att begrava den avlidne ämnar man att låta kroppen, såväl som själen, återvända i det eviga kretsloppet (d. poddorno). De som efter sin död gudomligförklaras (dvs. blir ansedda som helgon) får ofta sina kroppar uppgrävda och förvarade som reliker, då det anses att kroppen levt så nära Etin att den utstrålar dennes kraft och ljus.

När en person dör för man genast kroppen till den avlidnes hem (eller dylikt). Under fyra dagar hålls likvaka över den döde. Det anses att den dödes kanat fortfarande är kvar i kroppen och förbereder sig på att träda inför Etin. Under likvakan (d. móco) ber man böner över den döde, och håller i åminnelse alla goda gärningar som denne utfört i sitt liv. Man bränner rökelse och sjunger melankoliska hymner.

Efter fyra dagar hålls en ritual som kallas sändning, då en riark vägleder den dödes själ till Etins ljus. Omedelbart efter sändningen begravs den avlidne. Begravningar sker traditionellt på ett bergs västsida (den sida som solen går ned över, vilket symboliserar livets slut). När inte berg finns att tillgå anordnar man en begravningsplats en bit väster om samhället. Begravningsplatsen kan sålunda ligga en bra bit från byn, och man går i procession med liket under hymn och bön till begravningsplatsen. En sådan begravningsplats har alltid välsignats av en bontisâl, och anses mycket helig.

Enligt den Lysande Vägens lära står sedan den avlidnes själ inför domarserafen Angarion i sex dagar, då hans tankar, ord och dåd vägs på den gyllene vågen. Under dessa sex dagar håller familjen normalt daglig bönevaka vid graven. Man offrar mat och dryckoffer vid graven så att den avlidne har styrka under "rättegången".

Det är också sed att man på årsdagen av en familjemedlems eller väns bortgång samlas vid graven och håller ”eromelle”, en rituell måltid vid graven där man håller den avlidne i åminnelse och ber böner. Detta har på vissa håll lett till att man håller stora festmåltider på en konungs eller exarks dödsdag, gärna i närheten av dennes grav.

Årsdagen av Valentin Echthes död (15:e öppne)!
Stor festlighet i Ekeborg där snart nog hela staden beger sig till begravningsplatsen och håller en fest till Valentins Echthes ära. Vissa tråkmånsar oroar sig över att man hedrar en hedning på detta vis, men firandet har välsignelse från högsta ort (de skulla bara våga annat ).

Skall nog hitta på något som utmärker denna festmåltid också.

Och tack för den färdiga texten, det här blir perfekt.

Hur ser en grav ut?
Kan man begrava någon på en gammal grav (nästan ett måste om begravningplatserna inte skall bli enorma)

Regil skrev:Hur ser en grav ut?
Kan man begrava någon på en gammal grav (nästan ett måste om begravningplatserna inte skall bli enorma)

Ska kanske lägga till följande text?

Man begraver inte i kistor, utan bär liket på bår till begravningsplatsen, och firar sedan ner båren och kroppen i den grävda graven. Förmultningen av kroppen sker sålunda ganska snabbt, och kroppar som begravdes för 100 år sedan finns i stort sätt inte längre - så begravningsutrymme är inget större problem (förutom i pesttider, naturligtvis).

En gravplats utmärks av en minnessten eller upprättstående träbricka men den avlidnes namn. Ofta placerar man också bönedukar som små vimplar vid en familjemedlems grav. Det är inte heller ovanligt att smycka graven med blommor eller hälla helig olja över den. Då det inte är ovanligt att man begraver flera kroppar i samma grav efter att de förmultnat kan det vara ganska svårt att hitta rätt bland de många minnesmärkena.

Nu tror jag att varende fråga jag kan tänkas komma på är besvarad.