Caddo
Ännu en lucka öppnas i "Caddo-kalendern":

(Karta finns i wikin: http://erebaltor.se/wiki/index.php?title=Caddo#Pallin /Admin.)
Pallin
Innevånarantal: 17 500
Befolkning: 95% dalker, 3% ankor, 2% övriga (främst utländska människor)
Grundad: ca 1 500 fO. Fick namnet ”Pallin” år 63 eO.
Kända platser: S:t Palinstadosen, apidiolen Solhem, härstaden, gamla kungaborgen
Staden Pallin har kallats ”Kopparhavets rubin” av en av Erebs främsta poeter, och det är inte undra på. När man seglat in i Pallinviken och närmar sig staden i solnedgång gnistrar den lik en brinnande ädelsten.
Pallins begynnelse var, precis som Arnos, väldigt anspråkslös. Troligtvis började staden som en tingplats för de gamla dalkiska stammarna för runt 2 000 år sedan. Det tidigare namnet på Pallin, Ilémmo, betyder just ”plats för rådslag” eller ”offerplats” på arkaisk dalkiska. Mycket tyder på att Ilémmo var ett center för den djurcentrerade offerkulten innan Odo introducerade den Lysande Vägen. Troligtvis låg ett gammalt offertempel ungefär på den plats där idag S:t Palinstadosen är belägen. Ilémmo var redan på Odos tid nästan lika stor som Arno. Flera av Caddos gamla kungar tillbringade mycket av sin tid i det strategiskt belägna Ilémmo, och uppförde ett slott i stadens dåvarande utkant. Slottet är mycket välbyggt, och trots att det inte används annat än till militära övningar idag skulle det utgöra en stark bas om Pallin någonsin skulle bli belägrad.
Med tiden började dock Ilémmo att förfalla, dels på grund av dåligt underhåll, dels för att kungarna fokuserade mer av sin uppmärksamhet på Arno och dels på grund av de många attackerna från morëlviska sjörövare. År 15 eO kommer därför S:t Palin (d. Káso Pallin), driven av en gudomlig syn, till staden och påbörjar en omfattande upprustning och renovering. Stadsmuren byggs helt om, och Palin låter riva ner gamla offerplatser och uppföra ett tempel till Etins ära (det är detta tempel som så småningom byggs om till det som idag är S:t Palinstadosen). Hela stadsdelar byggs om, och S:t Palin ser till att de fattiga i staden får tak över huvudet och erbjuder dem jobb med restaureringsarbetet. Ilémmos nya prakt överträffar med råge dess gamla.
Inte många år efter S:t Palins död byter staden namn till Pallin. Ilémmoviken får namnet Pallinviken. Snart byggs det oansenliga soltemplet om till en magnifik tados, och S:t Palins kvarlevor förs ned i katakomberna under helgedomen och läggs till ro.
Dagens Pallin är som sagt en storartad syn. Ännu idag har staden färre fattiga än någon annan stad runt Kopparhavet, och folket i Pallin ger S:t Palin all ära för det. S:t Palinstadosen reser sig i stadens östra ände som en gnistrande juvel, och när de enorma klocktornen klämtar slutar stadens innevånare med vad de sysslar med, böjer sig till marken och tackar Etin för S:t Palin.
Vissa platser i staden bör särskilt nämnas:
Härstaden
Pallin är huvudbas för Caddos rikshär. Det är här som de flesta av landets nya rekryter tränas. Riksflottan däremot har ingen bas i Pallin, utan har på sydsidan förlagts i Valli, och på nordsidan i Tammino utanför Arno (anledningen till detta är för att Pallin ligger för långt in i viken, medan Valli har större tillträde till det öppna havet; om viken stängs av skulle flottan sitta fast i Pallin). Hären övar dels i fält utanför staden, och dels i den gamla kungaborgen innanför stadsmuren. Den så kallade ”Härstaden” innanför muren hyser de flesta officerarnas hem, flera tavernor för soldaterna, samt smedjor och rustmakare som betjänar rikshären.
Solstaden
Solstaden är den finaste stadsdelen, och här finns både diplomatkvarteren, prästerskapets boningar, samt rådets lokala representanter. Många av de stora handelshusens lokala företrädare bor också här, medan deras kontor ligger i ”Köpmannastaden”. Solstaden är påfallande ren och välskött. Gatorna är oklanderligt rena och man har ett utvecklat kloaksystem som håller avskrädet från luktsinnets räckvidd. Kloakerna började byggas redan på Pallins tid, och ingen tycks veta exakt hur de är anordnade.
Rådhuset
Här huserar rådsmannen Hereus Voralliõ, borgmästare och Pallins representant i riksrådet. Själva rådhuset är förvisso större än de flesta byggnader i Pallin, men är annars inte särskilt anmärkningsvärt. Hereus är en besticklig man med många mörka hemligheter i sitt bagage. Folket i Pallin känner inte till mycket om honom, men de politiker och handelsmän som har att göra med honom är inte särskilt beundrande. Efter en audiens med borgmästare Voralliõ känner man sig lätt smutsig och olustig till mods, utan att direkt kunna sätta fingret på varför.
Solhemsklostret
En mycket vacker apidiol uppfördes i staden till Etins ära och Odos åminnelse år 165 eO. Apidiolen fick namnet Tadollo – Solhem. Solhem inhyser för tillfället 27 solmunkar och 15 noviser, vilket gör det till ett av södra Caddos störsa kloster. Att förlägga en apidiol i en stad är mycket ovanligt på Caddo, men grundaren dédo Oveo Gannon ansåg att det var precis vad en stad behövde. Han ansåg att klostret borde fungera som ett ”stadens samvete”. Nuvarande dédo, Engmund Starke, instämmer i grundarens vision. Engmund är ursprungligen från Zorakin, men omvände sig till den dalkiska vägen i tjugoårsåldern. Han flyttade till Caddo där han tränades som novis söder om Arno, och blev solmunk fem år senare. Han har varit dédo i Pallin i över femton år, och älskar att få besök till klostret från fastlandet. Apidiolen Solhem har också en stor örtagård i ”Klosterstaden”, där solmunkarna tillbringar mycket av sin tid. Många sällsynta växter står att finna i trädgården, men solmunkarna säljer dem inte till vem som helst.
Förklaring till kartan:
Hamnområdet:
1. Norra hamnen
2. Lillhamnen
3. Södra hamnen
Innerstadens stadsdelar:
4. Norra hamnstaden
5. Södra hamnstaden
6. Norra hantverksstaden
7. Köpmannastaden
8. Södra hantverksstaden
9. Härstaden
10. Klosterstaden
11. Solstaden
Utanför staden:
12. Fiskebyn
13. Åkrar och gårdar
14. Rikshärens militärläger
15. Åkrar och gårdar
Stadsportarna:
a. Söderport
b. Bondporten
c. Klosterport
d. Solporten
e. Svärdsporten
f. Norrport
Övriga platser:
g. S:t Palinstadosen
h. Rådshuset
i. Solhem
j. Gamla kungaborgen
Adragoor: Lägg märke till det nya dalkiska ordet "ollo" - hem.

(Karta finns i wikin: http://erebaltor.se/wiki/index.php?title=Caddo#Pallin /Admin.)
Pallin
Innevånarantal: 17 500
Befolkning: 95% dalker, 3% ankor, 2% övriga (främst utländska människor)
Grundad: ca 1 500 fO. Fick namnet ”Pallin” år 63 eO.
Kända platser: S:t Palinstadosen, apidiolen Solhem, härstaden, gamla kungaborgen
Staden Pallin har kallats ”Kopparhavets rubin” av en av Erebs främsta poeter, och det är inte undra på. När man seglat in i Pallinviken och närmar sig staden i solnedgång gnistrar den lik en brinnande ädelsten.
Pallins begynnelse var, precis som Arnos, väldigt anspråkslös. Troligtvis började staden som en tingplats för de gamla dalkiska stammarna för runt 2 000 år sedan. Det tidigare namnet på Pallin, Ilémmo, betyder just ”plats för rådslag” eller ”offerplats” på arkaisk dalkiska. Mycket tyder på att Ilémmo var ett center för den djurcentrerade offerkulten innan Odo introducerade den Lysande Vägen. Troligtvis låg ett gammalt offertempel ungefär på den plats där idag S:t Palinstadosen är belägen. Ilémmo var redan på Odos tid nästan lika stor som Arno. Flera av Caddos gamla kungar tillbringade mycket av sin tid i det strategiskt belägna Ilémmo, och uppförde ett slott i stadens dåvarande utkant. Slottet är mycket välbyggt, och trots att det inte används annat än till militära övningar idag skulle det utgöra en stark bas om Pallin någonsin skulle bli belägrad.
Med tiden började dock Ilémmo att förfalla, dels på grund av dåligt underhåll, dels för att kungarna fokuserade mer av sin uppmärksamhet på Arno och dels på grund av de många attackerna från morëlviska sjörövare. År 15 eO kommer därför S:t Palin (d. Káso Pallin), driven av en gudomlig syn, till staden och påbörjar en omfattande upprustning och renovering. Stadsmuren byggs helt om, och Palin låter riva ner gamla offerplatser och uppföra ett tempel till Etins ära (det är detta tempel som så småningom byggs om till det som idag är S:t Palinstadosen). Hela stadsdelar byggs om, och S:t Palin ser till att de fattiga i staden får tak över huvudet och erbjuder dem jobb med restaureringsarbetet. Ilémmos nya prakt överträffar med råge dess gamla.
Inte många år efter S:t Palins död byter staden namn till Pallin. Ilémmoviken får namnet Pallinviken. Snart byggs det oansenliga soltemplet om till en magnifik tados, och S:t Palins kvarlevor förs ned i katakomberna under helgedomen och läggs till ro.
Dagens Pallin är som sagt en storartad syn. Ännu idag har staden färre fattiga än någon annan stad runt Kopparhavet, och folket i Pallin ger S:t Palin all ära för det. S:t Palinstadosen reser sig i stadens östra ände som en gnistrande juvel, och när de enorma klocktornen klämtar slutar stadens innevånare med vad de sysslar med, böjer sig till marken och tackar Etin för S:t Palin.
Vissa platser i staden bör särskilt nämnas:
Härstaden
Pallin är huvudbas för Caddos rikshär. Det är här som de flesta av landets nya rekryter tränas. Riksflottan däremot har ingen bas i Pallin, utan har på sydsidan förlagts i Valli, och på nordsidan i Tammino utanför Arno (anledningen till detta är för att Pallin ligger för långt in i viken, medan Valli har större tillträde till det öppna havet; om viken stängs av skulle flottan sitta fast i Pallin). Hären övar dels i fält utanför staden, och dels i den gamla kungaborgen innanför stadsmuren. Den så kallade ”Härstaden” innanför muren hyser de flesta officerarnas hem, flera tavernor för soldaterna, samt smedjor och rustmakare som betjänar rikshären.
Solstaden
Solstaden är den finaste stadsdelen, och här finns både diplomatkvarteren, prästerskapets boningar, samt rådets lokala representanter. Många av de stora handelshusens lokala företrädare bor också här, medan deras kontor ligger i ”Köpmannastaden”. Solstaden är påfallande ren och välskött. Gatorna är oklanderligt rena och man har ett utvecklat kloaksystem som håller avskrädet från luktsinnets räckvidd. Kloakerna började byggas redan på Pallins tid, och ingen tycks veta exakt hur de är anordnade.
Rådhuset
Här huserar rådsmannen Hereus Voralliõ, borgmästare och Pallins representant i riksrådet. Själva rådhuset är förvisso större än de flesta byggnader i Pallin, men är annars inte särskilt anmärkningsvärt. Hereus är en besticklig man med många mörka hemligheter i sitt bagage. Folket i Pallin känner inte till mycket om honom, men de politiker och handelsmän som har att göra med honom är inte särskilt beundrande. Efter en audiens med borgmästare Voralliõ känner man sig lätt smutsig och olustig till mods, utan att direkt kunna sätta fingret på varför.
Solhemsklostret
En mycket vacker apidiol uppfördes i staden till Etins ära och Odos åminnelse år 165 eO. Apidiolen fick namnet Tadollo – Solhem. Solhem inhyser för tillfället 27 solmunkar och 15 noviser, vilket gör det till ett av södra Caddos störsa kloster. Att förlägga en apidiol i en stad är mycket ovanligt på Caddo, men grundaren dédo Oveo Gannon ansåg att det var precis vad en stad behövde. Han ansåg att klostret borde fungera som ett ”stadens samvete”. Nuvarande dédo, Engmund Starke, instämmer i grundarens vision. Engmund är ursprungligen från Zorakin, men omvände sig till den dalkiska vägen i tjugoårsåldern. Han flyttade till Caddo där han tränades som novis söder om Arno, och blev solmunk fem år senare. Han har varit dédo i Pallin i över femton år, och älskar att få besök till klostret från fastlandet. Apidiolen Solhem har också en stor örtagård i ”Klosterstaden”, där solmunkarna tillbringar mycket av sin tid. Många sällsynta växter står att finna i trädgården, men solmunkarna säljer dem inte till vem som helst.
Förklaring till kartan:
Hamnområdet:
1. Norra hamnen
2. Lillhamnen
3. Södra hamnen
Innerstadens stadsdelar:
4. Norra hamnstaden
5. Södra hamnstaden
6. Norra hantverksstaden
7. Köpmannastaden
8. Södra hantverksstaden
9. Härstaden
10. Klosterstaden
11. Solstaden
Utanför staden:
12. Fiskebyn
13. Åkrar och gårdar
14. Rikshärens militärläger
15. Åkrar och gårdar
Stadsportarna:
a. Söderport
b. Bondporten
c. Klosterport
d. Solporten
e. Svärdsporten
f. Norrport
Övriga platser:
g. S:t Palinstadosen
h. Rådshuset
i. Solhem
j. Gamla kungaborgen
Adragoor: Lägg märke till det nya dalkiska ordet "ollo" - hem.
Spänd förväntan. Du glömmer väl inte Elo Nao, den lilla fiskebyn på östkusten där enda värdshuset heter "Vita Duvan"Adragoor skrev:Jag har lite planer på att göra en helt ny spelarkarta över Caddo istället för att uppdatera den gamla... Den kommer isf att bli i A3-format och vara rätt detaljerad med namn på alla kantoner. Jag hade också gärna fyllt ut kartan med massor av köpingar och småbyar. Själv gillar jag den typen av kartor... Hade någon annan gillat det?

...Men vem skall föra våra runor, så väl, med den äran?
----------
Instagram: porkypete
----------
----------
Instagram: porkypete
----------
Hurra! ny dag, ny lucka.
-Mamma får jag öppna lucka 24 redan idag?, snääälla.
Tror ni Isalo kan få vara med på ett litet hörn? Den enarmade solriddaren från Sinkadus 3. Av nostalgiska själ vore det ubercoolt om han "broderades ut" lite grann och fick ingå i beskrivningen av solriddarna eller nåt. Förlusten av armen kan ju inträffat vid någon särskilt intressant händelse...
-Mamma får jag öppna lucka 24 redan idag?, snääälla.
Tror ni Isalo kan få vara med på ett litet hörn? Den enarmade solriddaren från Sinkadus 3. Av nostalgiska själ vore det ubercoolt om han "broderades ut" lite grann och fick ingå i beskrivningen av solriddarna eller nåt. Förlusten av armen kan ju inträffat vid någon särskilt intressant händelse...
...Men vem skall föra våra runor, så väl, med den äran?
----------
Instagram: porkypete
----------
----------
Instagram: porkypete
----------
Andragoor: Till spelarkartan. Det finns två samhällen som heter Savako och Bernido i kusttrakten, sannolikt i närheten av Casso. Källa EA-S s4-5
Anders: Marius Storfot förtjänar en kort not, då han tycks ligga bakom mycket av pirateländet riktat mot Caddo i allmänhet och vita ankor i synnerhet. Källa: Sinkadus 3, EA-S s.4-5 (samt faktiskt artikeln om ankor till Trudvagn)
Q.Q.Q 4-ever
Anders: Marius Storfot förtjänar en kort not, då han tycks ligga bakom mycket av pirateländet riktat mot Caddo i allmänhet och vita ankor i synnerhet. Källa: Sinkadus 3, EA-S s.4-5 (samt faktiskt artikeln om ankor till Trudvagn)
Q.Q.Q 4-ever
...Men vem skall föra våra runor, så väl, med den äran?
----------
Instagram: porkypete
----------
----------
Instagram: porkypete
----------
Inser att du vill bli klar nu Anders, men jag vill inte riktigt ge mig avs det vi diskuterat under Soltåg tidigare. Dalker sysslar inte med Soltåg, OK!
Men jag tycker ändå att det i åren kring schismen försegick kamp om ställningarna på fastlandet där folken borde varit delade, de var ju då en kyrka men hade utvecklat två tankar kring magi. Bara för att man var invånare på fastlandet innebar ju inte att man gillade magi. Jag tycker därför att Jorpagna är ett utmärkt ställe där Caddo tog ställning för de sina mot kättarna. Om du nu inte vill att det var Exarken i Arno så tycker jag att åtminstone politiker och köpmän såg en möjlighet precis som i "soltåget" mot Morëlvidyn. Jag vill alltså inte att du stänger dörren helt för dessa historiska intriger. Om du vill kan det ju formuleras löst som att politiker och handelsmän gav militärt och ekonomiskt stöd till de fastlandsfolk som följde den dalkiska vägen avs magi...sedan får detaljerna dyka upp i ännu inte klara Jorpagna, Vit Fläck/Kullens Folk, Berendien, Erebos...osv.
Vad tror du (och Ni andra) om det?
Men jag tycker ändå att det i åren kring schismen försegick kamp om ställningarna på fastlandet där folken borde varit delade, de var ju då en kyrka men hade utvecklat två tankar kring magi. Bara för att man var invånare på fastlandet innebar ju inte att man gillade magi. Jag tycker därför att Jorpagna är ett utmärkt ställe där Caddo tog ställning för de sina mot kättarna. Om du nu inte vill att det var Exarken i Arno så tycker jag att åtminstone politiker och köpmän såg en möjlighet precis som i "soltåget" mot Morëlvidyn. Jag vill alltså inte att du stänger dörren helt för dessa historiska intriger. Om du vill kan det ju formuleras löst som att politiker och handelsmän gav militärt och ekonomiskt stöd till de fastlandsfolk som följde den dalkiska vägen avs magi...sedan får detaljerna dyka upp i ännu inte klara Jorpagna, Vit Fläck/Kullens Folk, Berendien, Erebos...osv.
Vad tror du (och Ni andra) om det?
Alla dessa byar är redan hittade och utritade, tillsammans med anders skapelser Metera, Bollo osv... Men tack ändå...Fafnir skrev:Andragoor: Till spelarkartan. Det finns två samhällen som heter Savako och Bernido i kusttrakten, sannolikt i närheten av Casso. Källa EA-S s4-5
Anders: Marius Storfot förtjänar en kort not, då han tycks ligga bakom mycket av pirateländet riktat mot Caddo i allmänhet och vita ankor i synnerhet. Källa: Sinkadus 3, EA-S s.4-5 (samt faktiskt artikeln om ankor till Trudvagn)
Q.Q.Q 4-ever
-
- Admin
- Inlägg: 9430
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Titta garna till tråden for Soltåg så hittar ni kanske några tankar att tycka till om!
De beror ganska många amnen.

Låter bra Mikael!Mikael skrev:Men jag tycker ändå att det i åren kring schismen försegick kamp om ställningarna på fastlandet där folken borde varit delade, de var ju då en kyrka men hade utvecklat två tankar kring magi. Bara för att man var invånare på fastlandet innebar ju inte att man gillade magi. Jag tycker därför att Jorpagna är ett utmärkt ställe där Caddo tog ställning för de sina mot kättarna. Om du nu inte vill att det var Exarken i Arno så tycker jag att åtminstone politiker och köpmän såg en möjlighet precis som i "soltåget" mot Morëlvidyn. Jag vill alltså inte att du stänger dörren helt för dessa historiska intriger. Om du vill kan det ju formuleras löst som att politiker och handelsmän gav militärt och ekonomiskt stöd till de fastlandsfolk som följde den dalkiska vägen avs magi...sedan får detaljerna dyka upp i ännu inte klara Jorpagna, Vit Fläck/Kullens Folk, Berendien, Erebos...osv.
Vad tror du (och Ni andra) om det?
När jag satt och ritade karta slog mig plötsligt Caddos faktiska storlek som en torsk i ansiktet. Sen började jag fundera över invånarantal och jämförelser med vår värld...
England kommer rätt nära Caddo i storlek och har dessutom ett demografiskt underlag från 1000-talet (Domesday book). Vid denna tid beräknas England ha haft en befolkning på lite över en miljon. Precis innan digerdöden beräknas denna befolkning ha växt till nästan 4 miljoner.
Caddo har 850000 inv. och är alltså mindre tätbefolkat än England var direkt efter slaget vid Hastings... Det får helt enkelt plats fler människor på Caddo om inte minst 60% av ön ska vara vildmark. Minst 2 milj. tycker jag själv låter rätt rimligt...
F.ö. kan man ju räkna ut att om 60% av den nuvarande befolkningen bor i småbyar och gårdar och en gård/liten by har 30-200 inv. i snitt finns det ca. 4000 gårdar/byar runt om på Caddo... Är inv.antalet 2 milj. blir det ju ca. 10000...
Räknar vi på 4000 gårdar/byar och att Caddo har 50% odlingsbar mark kommer varje sådan gård/by att förfoga över nästan 20 kvadratkilometer och i snitt ligga på 4,5km avstånd från varandra... Dvs. man kan knappt se till granngården...
10000 gårdar/byar innebär istället att avståndet är 2,5-3 km mellan varje gård/by... Jag tycker att det låter mer rimligt med tanke på Caddos sydliga läge och relativa bördighet.
England kommer rätt nära Caddo i storlek och har dessutom ett demografiskt underlag från 1000-talet (Domesday book). Vid denna tid beräknas England ha haft en befolkning på lite över en miljon. Precis innan digerdöden beräknas denna befolkning ha växt till nästan 4 miljoner.
Caddo har 850000 inv. och är alltså mindre tätbefolkat än England var direkt efter slaget vid Hastings... Det får helt enkelt plats fler människor på Caddo om inte minst 60% av ön ska vara vildmark. Minst 2 milj. tycker jag själv låter rätt rimligt...
F.ö. kan man ju räkna ut att om 60% av den nuvarande befolkningen bor i småbyar och gårdar och en gård/liten by har 30-200 inv. i snitt finns det ca. 4000 gårdar/byar runt om på Caddo... Är inv.antalet 2 milj. blir det ju ca. 10000...
Räknar vi på 4000 gårdar/byar och att Caddo har 50% odlingsbar mark kommer varje sådan gård/by att förfoga över nästan 20 kvadratkilometer och i snitt ligga på 4,5km avstånd från varandra... Dvs. man kan knappt se till granngården...
10000 gårdar/byar innebär istället att avståndet är 2,5-3 km mellan varje gård/by... Jag tycker att det låter mer rimligt med tanke på Caddos sydliga läge och relativa bördighet.
Jag delar Adragoors uppfattning. Doomsday book är en mycket bra källa att ösa ur och använda som jämförelse. Och med tanke på att Caddo trots allt är en av de högutvecklad nationerna så borde kanske den faktiska folkmängden ligga runt 1,5-2 miljon invånare, även med tanke på att södra Caddo inte är lika tätbefolkad som norra.
Själv hade jag tänkt att Zorakien minst borde ligga på ett invånarantal runt 2,5-3 miljoner människor.
Själv hade jag tänkt att Zorakien minst borde ligga på ett invånarantal runt 2,5-3 miljoner människor.
Angående religiös konflikt i Jorpagna: Jag har aldrig sagt att det inte hänt eller att Caddo inte skulle kunna varit med om något sådant. Tvärtom har jag sagt att Caddo mycket väl kan ha varit involverade i väpnade religiösa konflikter runt tiden för STora Schismen. Anledningen till att vi strök Terra Oro ur kronologin var inte för att det inte hände, utan för att ämnet är långt ifrån färdigdiskuterat. Caddo däremot närmar sig fullbordan, och därför utelämnades händelsen ur historiebeskrivningen. Det betyder ju inte att den inte kan införas i version 1.1 (om Spelis vill göra om layouten vill säga!).
Angående befolkningsantalet: Vi får inte glömma att Caddo har något som England inte hade - de obeboeliga Appobergen. Men jag håller med. Det är lite tunt med befolkning... Det enklaste för mig skulle vara att fördubbla innevånarantalen. Det skulle ge Caddo 1,7 miljoner innevånare. Kan vi nöja oss så?
Angående befolkningsantalet: Vi får inte glömma att Caddo har något som England inte hade - de obeboeliga Appobergen. Men jag håller med. Det är lite tunt med befolkning... Det enklaste för mig skulle vara att fördubbla innevånarantalen. Det skulle ge Caddo 1,7 miljoner innevånare. Kan vi nöja oss så?
1. Jo Vit Fläck Terrorist Jorpur är inte spikad direkt. Tänkte mig dock att det var i det riktiga Jorpagna de stora striderna stod. Vi får återkomma till det.anders skrev:Angående religiös konflikt i Jorpagna: Jag har aldrig sagt att det inte hänt eller att Caddo inte skulle kunna varit med om något sådant. Tvärtom har jag sagt att Caddo mycket väl kan ha varit involverade i väpnade religiösa konflikter runt tiden för STora Schismen. Anledningen till att vi strök Terra Oro ur kronologin var inte för att det inte hände, utan för att ämnet är långt ifrån färdigdiskuterat. Caddo däremot närmar sig fullbordan, och därför utelämnades händelsen ur historiebeskrivningen. Det betyder ju inte att den inte kan införas i version 1.1 (om Spelis vill göra om layouten vill säga!).
Angående befolkningsantalet: Vi får inte glömma att Caddo har något som England inte hade - de obeboeliga Appobergen. Men jag håller med. Det är lite tunt med befolkning... Det enklaste för mig skulle vara att fördubbla innevånarantalen. Det skulle ge Caddo 1,7 miljoner innevånare. Kan vi nöja oss så?
2. Från ca 1 miljon till 2 låter bra. Englands högsta berg är...Mr Ben ca 1300 m.
Jag har skrivit en del om Caddos relationer till ett urval av andra lände i och omkring Ereb... Ni som är ämnesansvariga (och ni andra), läs igenom följande och låt mig veta om ni tycker att jag summerat situationerna korrekt.
Regil - Jag behöver din hjälp för att definiera Caddos och Kardiens nuvarande relation. Hur kan den sammanfattas?
Zorakin
Relationen mellan Caddo och Zorakin är minst sagt komplicerad. Historiskt sett har man alltid haft mycket med varandra att göra, både på gott och ont. De båda länderna idkar flitig handel, och har mer eller mindre blivit beroende av varandra. Bl.a. får Caddo hälften av sin spannmål från Zorakin, som kallats ”Caddos kornbod”. Stora delar av Caddos metallimport kommer från dvärgarna i Aidnebergen, med vilka dalkerna upprättat en stadig hadelsrelation i den nybyggda staden Ereno norr om Fristaden. I och med en Stora Schismen komplicerades ländernas relation ytterligare. Det finns fortfarande idag flera sympatisörer till den dalkiska vägen i Zorakin, och ett antal caddiska munkar missionerar i det fördolda. Starkast är de caddiska sympatierna i hertigdömet Luksilo, som består av 20% utvandrade dalker. Andra hertigdömen (inte minst Salamora) ser på detta med stor misstro, och en viss inbördes konflikt kokar under ytan. Den zorakiske kungen vill absolut inte stöta sig med Caddo då detta skulle störa dennes intäkter, om inte Caddo skulle visa sig vara ett hot mot kronan. Exarken i Ekeborg är inte imponerad av den zorakiske kungens velighet, och skulle hellre se honom ta i med hårdhandskarna mot de dalker som hånar fastlandskyrkans auktoritet.
Felicien
Caddo och Felicien har aldrig varit goda vänner, och just nu ligger det värre till än vanligt. Felicien har på senare år, ekiperade som pirater, anfallit och plundrat flera av Caddos handelsskepp. Då Caddo fått reda på att det är Felicien som ligger bakom attackerna har de brutit de få diplomatiska kontakter som fanns, och förbereder sig nu på en rejäl väpnad konflikt. Caddo har ingått militärallians med Berendien och (med viss ovilja) sin ärkekonkurrent Erebos, och det tycks vara en tidsfråga innan Kopparhavet blir skådeplatsen för ett kolossalt sjöslag.
Erebos
Erebos har varit det land som Caddo oftast hamnat i käbbel med. De båda länderna konkurrerar om handeln på Kopparhavet, och exporterar dessutom liknande varor. Ständigt försöker man överträffa varandras kontrakt med fastlandet, och när inte det fungerar har man ibland tagit till andra, mindre eftersträvansvärda metoder. För tillfället har Caddo och Erebos motvilligt ingått en allians med varandra, då Feliciens räder mot handelsskepp på Kopparhavet drabbat båda länderna. Det betyder inte på något sätt att relationerna blivit varmare, och både dalker och ereber är mycket fördomsfulla mot varandra.
Morëlvidyn
Relationen till Morëlvidyn har alltid varit allt annat än god. Trots att riksrådet i Arno många gånger försökt förhandla med Morëlvidyns många härskare har det varit svårt då man aldrig riktigt vetat vem man ska vända sig till. En hövding avlöser en annan, och förhandlingarna är tillbaka där de började. Trots att man försöker idka handel med vissa morëlviska städer har det visat sig mycket besvärligt, då många transporter blir kapade innan de ens når målet. Värst är Caddos relation till de morëlviska piratankorna som härjar i Kopparhavet. Inte sällan har dessa vildsinta och giriga fjäderfän plundrat och bränt byar längs Caddos sydkust, och dalker både fruktar och hatar dem innerligt.
Berendien
Berendien har alltid varit omtyckt av Caddo. Inte bara har man goda handelsförbindelser, Berendien har också tillåtit dalkiska soltempel i ett antal städer. Dalkiska solmunkar tillåts missionera, men framgången har varit begränsad då de Unga Gudarna är mycket populära. Under hotet från Felicien har Caddo och Berendien ingått en formell militärallians, och många dalkiska legosoldater är nu stationerade på Tolanhalvön. Dessutom ska sägas att de flesta av Caddos handelshus har kontor i antingen Entika, Kandra eller Lindaros. Dalkerna handlar en hel del spannmål och timmer från Berendien, och säljer i utbyte vin och ylle. En dalkisk ambassad är belägen i Entika.
Krun
Caddos relation till Krun är mycket, mycket gammal. När dalkerna först kom till Caddo var krunierna de första formella handelspartnerna. Det finns antaganden om att den så typiska dalkiska arkitekturen med kupoltak ursprungligen kom via Krun från Akrogal. Dalkiskan har ett antal kruniska lånord, och detsamma kan sägas om det kruniska språket. Caddo handlar mycket kryddor och metaller (framför allt guld) från Krun. I gengäld säljer man navigationsutrustning, vin och livsmedel. Relationen mellan de båda länderna är, trots kulturella och religiösa olikheter, mycket god. Caddo har både permanenta diplomatiska och kommersiella representanter i Krun, främst i Stabul
Trakorien
Caddo har både stor respekt och avsky för det trakoriska öriket. Man beundrar dess långt gångna handelsverksamhet och ingenjörskonst, men ser med vämjelse på den dekadens och avgudadyrkan som pågår. De dalkiska handelsmän som är vana vid andra kulturer störs inte mycket av detta, men många präktiga och självgoda dalker förfasar sig över Trakoriens livsföring. Caddo och Trakorien har haft starka handelsförbindelser sedan lång tid tillbaka. Bland annat handlar Caddo salt från Palamux och säljer fartyg och sjöfartsinstrument till Paratorna. Det finns även några få dalkiska munkar som förgäves försöker få paratornerna att ändra sitt leverne och betänka den store profeten Odos ord, men det har hittills varit utan något som helst mätbart resultat.
Regil - Jag behöver din hjälp för att definiera Caddos och Kardiens nuvarande relation. Hur kan den sammanfattas?
Zorakin
Relationen mellan Caddo och Zorakin är minst sagt komplicerad. Historiskt sett har man alltid haft mycket med varandra att göra, både på gott och ont. De båda länderna idkar flitig handel, och har mer eller mindre blivit beroende av varandra. Bl.a. får Caddo hälften av sin spannmål från Zorakin, som kallats ”Caddos kornbod”. Stora delar av Caddos metallimport kommer från dvärgarna i Aidnebergen, med vilka dalkerna upprättat en stadig hadelsrelation i den nybyggda staden Ereno norr om Fristaden. I och med en Stora Schismen komplicerades ländernas relation ytterligare. Det finns fortfarande idag flera sympatisörer till den dalkiska vägen i Zorakin, och ett antal caddiska munkar missionerar i det fördolda. Starkast är de caddiska sympatierna i hertigdömet Luksilo, som består av 20% utvandrade dalker. Andra hertigdömen (inte minst Salamora) ser på detta med stor misstro, och en viss inbördes konflikt kokar under ytan. Den zorakiske kungen vill absolut inte stöta sig med Caddo då detta skulle störa dennes intäkter, om inte Caddo skulle visa sig vara ett hot mot kronan. Exarken i Ekeborg är inte imponerad av den zorakiske kungens velighet, och skulle hellre se honom ta i med hårdhandskarna mot de dalker som hånar fastlandskyrkans auktoritet.
Felicien
Caddo och Felicien har aldrig varit goda vänner, och just nu ligger det värre till än vanligt. Felicien har på senare år, ekiperade som pirater, anfallit och plundrat flera av Caddos handelsskepp. Då Caddo fått reda på att det är Felicien som ligger bakom attackerna har de brutit de få diplomatiska kontakter som fanns, och förbereder sig nu på en rejäl väpnad konflikt. Caddo har ingått militärallians med Berendien och (med viss ovilja) sin ärkekonkurrent Erebos, och det tycks vara en tidsfråga innan Kopparhavet blir skådeplatsen för ett kolossalt sjöslag.
Erebos
Erebos har varit det land som Caddo oftast hamnat i käbbel med. De båda länderna konkurrerar om handeln på Kopparhavet, och exporterar dessutom liknande varor. Ständigt försöker man överträffa varandras kontrakt med fastlandet, och när inte det fungerar har man ibland tagit till andra, mindre eftersträvansvärda metoder. För tillfället har Caddo och Erebos motvilligt ingått en allians med varandra, då Feliciens räder mot handelsskepp på Kopparhavet drabbat båda länderna. Det betyder inte på något sätt att relationerna blivit varmare, och både dalker och ereber är mycket fördomsfulla mot varandra.
Morëlvidyn
Relationen till Morëlvidyn har alltid varit allt annat än god. Trots att riksrådet i Arno många gånger försökt förhandla med Morëlvidyns många härskare har det varit svårt då man aldrig riktigt vetat vem man ska vända sig till. En hövding avlöser en annan, och förhandlingarna är tillbaka där de började. Trots att man försöker idka handel med vissa morëlviska städer har det visat sig mycket besvärligt, då många transporter blir kapade innan de ens når målet. Värst är Caddos relation till de morëlviska piratankorna som härjar i Kopparhavet. Inte sällan har dessa vildsinta och giriga fjäderfän plundrat och bränt byar längs Caddos sydkust, och dalker både fruktar och hatar dem innerligt.
Berendien
Berendien har alltid varit omtyckt av Caddo. Inte bara har man goda handelsförbindelser, Berendien har också tillåtit dalkiska soltempel i ett antal städer. Dalkiska solmunkar tillåts missionera, men framgången har varit begränsad då de Unga Gudarna är mycket populära. Under hotet från Felicien har Caddo och Berendien ingått en formell militärallians, och många dalkiska legosoldater är nu stationerade på Tolanhalvön. Dessutom ska sägas att de flesta av Caddos handelshus har kontor i antingen Entika, Kandra eller Lindaros. Dalkerna handlar en hel del spannmål och timmer från Berendien, och säljer i utbyte vin och ylle. En dalkisk ambassad är belägen i Entika.
Krun
Caddos relation till Krun är mycket, mycket gammal. När dalkerna först kom till Caddo var krunierna de första formella handelspartnerna. Det finns antaganden om att den så typiska dalkiska arkitekturen med kupoltak ursprungligen kom via Krun från Akrogal. Dalkiskan har ett antal kruniska lånord, och detsamma kan sägas om det kruniska språket. Caddo handlar mycket kryddor och metaller (framför allt guld) från Krun. I gengäld säljer man navigationsutrustning, vin och livsmedel. Relationen mellan de båda länderna är, trots kulturella och religiösa olikheter, mycket god. Caddo har både permanenta diplomatiska och kommersiella representanter i Krun, främst i Stabul
Trakorien
Caddo har både stor respekt och avsky för det trakoriska öriket. Man beundrar dess långt gångna handelsverksamhet och ingenjörskonst, men ser med vämjelse på den dekadens och avgudadyrkan som pågår. De dalkiska handelsmän som är vana vid andra kulturer störs inte mycket av detta, men många präktiga och självgoda dalker förfasar sig över Trakoriens livsföring. Caddo och Trakorien har haft starka handelsförbindelser sedan lång tid tillbaka. Bland annat handlar Caddo salt från Palamux och säljer fartyg och sjöfartsinstrument till Paratorna. Det finns även några få dalkiska munkar som förgäves försöker få paratornerna att ändra sitt leverne och betänka den store profeten Odos ord, men det har hittills varit utan något som helst mätbart resultat.
Senast redigerad av anders den 2007-12-21 19:47, redigerad totalt 2 gång.
Jo det är sant. Jag tar bort den meningen.Bergdahl skrev:Ser bra ut anders, men är det inte meningen att vi ska skriva för är 610 e.O, då har ju inte den nidländska reningen inträffat.
EDIT: Bortsett från ytterligare något äventyrsförslag, och möjligtvis en karta och beskrivning av solriddarnas högsäte, är utrikesrelationerna det sista som behövs skrivas till Caddo-PDFen! Sedan är det bara lite finslipningar kvar...