ErebAltor.se

Älskar ristvättarna och medlet till namnet! Väldigt Altor

Gjorde en GIF över Akrogals historia från urtiden till den tredje konfluxen. Kan dock ha glömt något land i norr?

Snyggt!

Går dock lite fort, kan du lista vilka land/kulturer du har med? Och gärna några få ord om vilka de är, särskilt de mer okända forumskapelserna?

Lite långsammare och större.

De riken man inte känner igen är nog följande:
Hônitiska riket - Hôniterna lever fortfarande i de furgiska provinserna Tsiori och Bahori.
Abojii - Abojierna är idag Maboier och Kounaier (bägge furgiska provinser idag)
Raine - Raianerna är uppdelade i två stammar Saraiierna och Faraiierna bägge med respektive furgisk provins.
Aalisanernas rike - Mycket lite kännt om dessa. Erövrades av sina grannar, främst då av Hôniterna, som sålde dem som slavar. Språk och kultur är idag i de närmaste utdöda.
Om takafolket kan du läsa mer här: http://erebaltor.se/wiki/index.php?titl ... 00_f.O..29

Blev tydligare nu.

Skulle du kunna göra en kort text och wikiartikel för var och en av de forna rikena som nu ingår i Furgia? Det finns redan flera korta artiklar om historiska riken i wikin, kategoriserade under respektive Land de nu ingår i och Historia?

Táka-folket har jag koll på från när vi diskuterade Handelsalliansens historia. Varifrån táka kom innan det dök upp på scen ca 1400 fO är dock en gåta. Funderingar finns på kopplingar till antingen Karkutal (Österlandet i Ärans väg) eller Sugd. Kanske diskuteras detta lika hett på Handelsalliansens lärda institutioner som frågan om svartfolkens inbördes blodlinjer debatteras på Lyceplan i Pendon?

I texten om táka-folket omtalas även det så kallade "barkkanotfolket". Om detta (ännu) ganska okända folk skrev jag samman följande:

http://erebaltor.se/wiki/index.php?titl ... anotfolket

Skrev kortfattad så det lätt kan modifieras om annat behöver passas in.

Försöker gå vidare med att reda ut Historien kring Lasutyp (Nidland) och Demontungan. Är nu framme vid ca 800 fO då margylerna drar sig tillbaka från Furgia och västligaste Akrogal.

Området detta berör är de tidigare furgiska provinserna Akraegi (xxx på kartan) och Haeryti (Memmen lämnar jag till dig Snibben):


Diskussion: viewtopic.php?p=36837#p36837

I Akraegi är det tänkt att fickor av margyler dröjer sig kvar efter tillbakadragandet och att staden Yem-ki (dagens Yemman i Kalmurri) fortsätter att vara ett hot mot Kejsardömet Jorpagna fram till Tredje konfluxen 599 fO. I Haeryti däremot är detaljerna lite oklara. Har någon idéer om vad som utspelar sig här?

Ca 750 fO kommer Satmoghdyrkande stäppbarbarer flygande på hippogriffer tränga fram men vad som mer exakt händer är oklart. Hur agerar exempelvis det nyligen frigjorda Furgia vid floden Harytis?

Det enda övriga som sagts om Haeryti är en geografisk företeelse. Innan margylerna lämnade Haeryti verkar de ha huggit ner enormt mycket skog och orsakat/skapat vad som kallas "Sandens rike" i Kalmurri. Kan detta på något vis vara relevant? Eller är det kanske så att skogen som nu finns här, Ushetilskogen, har vuxit upp efter margylernas försvinnande? Kanske har detta varit till fördel för Furgia och eller det senare Kalmurri då det försvårar för den andra staten att invadera?

Även vad som sägs om Bahaz uanför kusten kan vara relevant: http://erebaltor.se/wiki/index.php?title=Bahaz

Följande skrevs i Furgia-tråden: viewtopic.php?p=36570#p36570

Floden Harytis blir gräns mellan Furgia och den tidigare provinsen Haeryti när margylerna drar sig tillbaka 800 fO. Enligt ovanstående förslag grundas Ketoriam på 700-talet fO och blir då en gränsstad. 750 fO anländer hippogriffryttarna.

Min fundering är då om Ketoriam grundas före hippogriffryttarnas ankomst eller på grund av den? Möjlighet till ett historisk mellanspel under ca femtio år finns här om vi vill...

Att Ketoriam från början inte var Furgias huvudstad är redan sagt. Det hände på 390-talet fO då kalmurriernas framstormningar stoppades vid just Ketoriam. Tidigare var Faoriam Furgias huvudstad. (Eller hur Snibben?)

birkebeineren skrev:Försöker gå vidare med att reda ut Historien kring Lasutyp (Nidland) och Demontungan. Är nu framme vid ca 800 fO då margylerna drar sig tillbaka från Furgia och västligaste Akrogal.

Området detta berör är de tidigare furgiska provinserna Akraegi (xxx på kartan) och Haeryti (Memmen lämnar jag till dig Snibben):


Diskussion: viewtopic.php?p=36837#p36837

I Akraegi är det tänkt att fickor av margyler dröjer sig kvar efter tillbakadragandet och att staden Yem-ki (dagens Yemman i Kalmurri) fortsätter att vara ett hot mot Kejsardömet Jorpagna fram till Tredje konfluxen 599 fO. I Haeryti däremot är detaljerna lite oklara. Har någon idéer om vad som utspelar sig här?

Ca 750 fO kommer Satmoghdyrkande stäppbarbarer flygande på hippogriffer tränga fram men vad som mer exakt händer är oklart. Hur agerar exempelvis det nyligen frigjorda Furia vid floden Harytis?

Enligt EA så började slättens nomader anfalla både det Margyliska imperiet som kejsardömmet Jorpagna. I Jorpagna var det Krun och Hynsolge (med Lasutyyp) som anfölls med Hippogrifer men de nåde även så långt som till Felicien med dessa. Någonstans måste ju dessa stäppnomader tagit sig fram till Akrogals västkust och därifrån börjat härja med Jorpagna.

Här har jag snarare sett nomaderna som "frigörarna" av Furgia. En tanke är att de skapar en kort dynasti. De listiga ämbetsmännen i Furgia "förslöar" erövrarna och det slutar med någon from av politisk kupp där stäppnomadiske Storkonungen avpolletteras. Detta är något som kanske händer i och med den tredje konfluxen?

birkebeineren skrev:Följande skrevs i Furgia-tråden: viewtopic.php?p=36570#p36570

Floden Harytis blir gräns mellan Furgia och den tidigare provinsen Haeryti när margylerna drar sig tillbaka 800 fO. Enligt ovanstående förslag grundas Ketoriam på 700-talet fO och blir då en gränsstad. 750 fO anländer hippogriffryttarna.

Min fundering är då om Ketoriam grundas före hippogriffryttarnas ankomst eller på grund av den? Möjlighet till ett historisk mellanspel under ca femtio år finns här om vi vill...

Att Ketoriam från början inte var Furgias huvudstad är redan sagt. Det hände på 390-talet fO då kalmurriernas framstormningar stoppades vid just Ketoriam. Tidigare var Faoriam Furgias huvudstad. (Eller hur Snibben?)

I mina tankar har det funnits en bosättning på platsen mycket länge men det är först på 390-talet f.O. som man flyttar huvudstaden och byter namn till Ketoriam (den hetta altså något annat innan). Staden växer explosionsartat efter att man flyttat dit hovet och de viktiga ämbetsverken. Sedan kanske det inte är mer än en by fram till 700-talet.

Snibben skrev:Enligt EA så började slättens nomader anfalla både det Margyliska imperiet som kejsardömmet Jorpagna. I Jorpagna var det Krun och Hynsolge (med Lasutyyp) som anfölls med Hippogrifer men de nåde även så långt som till Felicien med dessa. Någonstans måste ju dessa stäppnomader tagit sig fram till Akrogals västkust och därifrån börjat härja med Jorpagna.

Då kan vi kanske enas om att stäppnomaderna tar kontroll över det mesta av provinsen Haerytis från och med 750 fO och det är härifrån de utgår från när de härjar i Ereb. Provinsen Akraegi fortsätter att vara under margylisk kontroll. Tänker mig att hippogriffryttare gärna följer kusterna på sina strövtåg, att navigering och vindförhållanden då är till deras fördel.

Hur befolkningen i dessa två provinser ser ut kan också vara intressant att reda ut. Enligt mina tidigare idéer så finns en slags grundbefolkning av akragier, ett av de flera så kallade akrag-folk som finns i västra Akrogal och östra Ereb. I provinsen Akraegi (vars namn hänger ihop med folkens tidigaste historia under Bronsets ålder) kallades befolkningen akrag-ag men den tror(?) jag margylerna utrotar. I provinsen Haerytis kallades befolkingen akrag-haer, senare haeryter, och överlever margylernas tillbakadragning 800 fO. De haeryter som överlever margyler och hippogriffer i Haerytis norr om Mahammarabergen fördrivs över Demontungan 400 fO av kalmurrierna och hamnar slutligen i Krun. Om det lever furgier i dessa Akraegi och Haerytis får du bestämma Snibben men det borde väl vara rimligt att en del av befolkningen var furgier (blodsfurgier?) under någon period i historien om Furgia räknat området sim sitt.

Snibben skrev:Här har jag snarare sett nomaderna som "frigörarna" av Furgia. En tanke är att de skapar en kort dynasti. De listiga ämbetsmännen i Furgia "förslöar" erövrarna och det slutar med någon from av politisk kupp där stäppnomadiske Storkonungen avpolletteras. Detta är något som kanske händer i och med den tredje konfluxen?

Eftersom margylerna drar sig tillbaka från Furgia 800 fO och hippogriffryttarna anländer först 750 fO finns det ungefär femtio år av okänd historia. I Akraegi finns det margyler kvar men inte i Haerytis. Kan det vara haeryter (altså lokalbefolkningen) som för en tid tar makten i provinsen? Eller är det furgierna?

Det senare tror jag Adragoor såg före sig när han skrev om Bahaz historia:

770 f.O.
Den återupprättade staten Furgia raserar fängelset på ön och bygger istället ett antal tempel på på den sedan den blivit renad från ondska. Ön byter samtidigt namn till Bahaz (en furgifiering av 'Vaatz).

Oavsett så tycker jag kan vi använda din idé om en kortlivad hippogriffdynasti (behövs ett bättre namn!) som listiga furgiska ämbetsmän förslöar och tar makten från kring konflxen 599 fO. Sen kommer som bekant kalmurrierna 400 fO och fördriver furgierna.

Sen så har jag en fundering på om jorerna i sin nya provins Lasutyp under perioden 800-599 fO har kontakter sjövägen över Golwyndahavet med Furgia och/eller Haerytis. Tror du om det Snibben?

Vad jag delvis vill komma fram till med dessa historiska frågor är hur det ser ut 610 eO. Demontungans östra sida kontrolleras enligt källorna av Kalmurri och Furgias gräns går vid floden Harytis. Men hur ser det ut i landområdet mellan floden och Demontungan?

Bor det någon här och i så fall vilken stat räknar de sig tillhöra, Furgia eller Kalmurri? Kanske ingen då de bara ser sig som ättlingar till de forna haeryterna?

Eller är detta ett obebott ingenmansland där endast furgiska spioner och kalmurriska gränsjägare rör sig? Intill nästa krig staterna mellan då stora härtrupper rör sig söderut eller norrut för att drabba samman i ännu ett krig?

Båda alternativen?

Och kan det tänkas att nidlänningarna har intressen här?

birkebeineren skrev:Vad jag delvis vill komma fram till med dessa historiska frågor är hur det ser ut 610 eO. Demontungans östra sida kontrolleras enligt källorna av Kalmurri och Furgias gräns går vid floden Harytis. Men hur ser det ut i landområdet mellan floden och Demontungan?

Bor det någon här och i så fall vilken stat räknar de sig tillhöra, Furgia eller Kalmurri? Kanske ingen då de bara ser sig som ättlingar till de forna haeryterna?

Eller är detta ett obebott ingenmansland där endast furgiska spioner och kalmurriska gränsjägare rör sig? Intill nästa krig staterna mellan då stora härtrupper rör sig söderut eller norrut för att drabba samman i ännu ett krig?

Båda alternativen?

Och kan det tänkas att nidlänningarna har intressen här?

Enligt Nidland behärskas demontungan av Kalmurri. Om man läser mellan raderna i både Nidland och EA så verkar den skifta ägare mellan Furgia och Nidland lite då och då. Om man läser om ön Bahaz här och i EA så verkar även denna skifta ägare lite dåd och då.
Man kan kanske sluta sig till att landet söder om Uschtilskogen är ganska omstritt. Det finns dock några mindre städer längs med kusten till Sötvattenhavet och även ett stort odlat område.
Runt om demontungan bor det primitiva stammar som dyrkar demonansiktet och frågan är hur mycket makt de har i området?
610 e.O Är demontungan och området Kalmurrikst.
Om Vicotnick störtas under den Nidländska reningen blir området åter Furgiskt ca 613/614?

birkebeineren skrev: Sen så har jag en fundering på om jorerna i sin nya provins Lasutyp under perioden 800-599 fO har kontakter sjövägen över Golwyndahavet med Furgia och/eller Haerytis. Tror du om det Snibben?

Krun och Furgia hade mycket gemensamt med både handel och kultur fram tills de blev en del av Jorpagna och Margyliska imperiet. Jorpagna var nog en mycket fredligare plats som gärna handlade så de kontakterna fortsatte nog fram tills dess Furgia blev helt uppslukat av det Margyliska imperiet. Jag tänker mig dock att denna period där Furgia är helt ockuperat bara rör sig om 30-50 år? 973 - 822 f.O. ?

Det låter rimligt att furgierna har goda kontakter med Krun fram till det margylerna tar kontroll över deras rike. Margylerna verkar under perioden 1500-1200 fO ständigt attackera Furgia (EA-Kampanj s.5 ), en mycket lång period där ett stöd från Krun kan ha bidragit till att furgierna kunde hålla fienden stången så länge. Men sen 1200 fO tar margylerna kontroll över Furgia och kontakterna avbryts.

Eller fortsätter kontakten mellan Krun och en del av Furgia som behåller sin självständighet helt fram till 973 fO? Enligt källorna så är hela Furgia under kontroll av margylerna 1200-800 fO men perioden är mycket lång och kan rymma skiftningar i maktbalansen som inte syns i den övergripande historien. En liten del av Furgia kan ha behållit sin självständighet. Först större men sedan mindre och mindre. Ön Ana Mahama ute i Sötvattenshavet skulle kunna ha varit den sista biten. Härifrån tvingas slutligen 24 dynastin gå i exil och fram till 822 fO lämna Furgia för att leva i Krun (som då är en del av Kejsardömet Jorpagna) eller någon annan stans (Sombatze? Habete Grelge?)? Härifrån skulle även återerövringen av Furgia kunna inledas med jorisk hjälp om man så vill. Kejsarinna Zenobia styr då Kejsardömet Jorpagna och jorerna har äntligen 805 fO kontroll över Demontungan och provinsen Lasutyp.

Fråga till dig Snibben, som kännare av namnen i öst:

I beskrivningen av staden Arcoon på sydkusten av Akrogal, i Främre Kamsun om jag satt mig in i kamsunologin rätt, omtalas en handelsväg till Glaskusten. Vart denna kust ligger hittar jag inte är fastlagd men gissar på någonstans i anslutning till Glashavet sydväst i Valgussjön.

Kan det tänkas att det är den nordöstra kusten av Sombatze och att det är sombatzierna som besitter kunskapen om den exakta farled som enligt EA-Kampanj är den enda vägen genom Glashavet? Här går en handelsväg mot nordöst från Gröna Havet, över en kuststräcka med vassa och genomskinliga glasklippor ( Glaskusten!!!), och förbi Grelgifallen och östkusten av Furgia mot Nafsirhavet och Arcoonbukten.

Arcoon: http://erebaltor.se/wiki/index.php?title=Arcoon
Valgussjön och Glashavet: http://erebaltor.se/wiki/index.php?title=Valgussjön

Karta över Handelsvägar: http://erebaltor.se/wiki/index.php?titl ... _i_Akrogal



Det var i så fall denna farled längs Glaskusten som kimzonerna seglade enligt deras nationalepos Kalameikiden: http://erebaltor.se/wiki/index.php?title=Kalameikiden