Palinor

[birkebeineren]

Palinorska
orm = ourmghir
???

Gillar.

[birkebeineren]

Peter: Har du skrivit något om S:t Palins liv? Skulle du i så fall kunna skicka (eller hänvisa mig till) det? Jag har också funderat på att S:t Palins reliker ligger kvar i Pallin på Caddo. Det skulle i så fall vara ytterligare en anledning för palinoriska pilgrimer att smyga sig iland för att dyrka sin fallne hjälte... Eller? Jag ska nämligen snart ta mig an att skriva om Pallin och den pampiga katedralen där.

Du kanske inte skal avslöja vart S:t Palins benknotor gömmer sig, de där p(a)lgrimerna skulle kunna få för sig att väcka upp honom?

Skulle ett äventyrsuppslag kunna anas?

[anders]

Peter: Kan vi säga att Palin Hjallbrand blev omvänd av Odo på Caddo, varefter han stannade några år på ön. Han kan nämligen hjälp till att övervaka befästandet och ombygget av staden Ilémmo vilken efter hans död fick namnet Pallin. Här hålls S:t Palin (Káso Pallin) högt i ära, men minnet av honom är knappast detsamma som i Palinor...

Man anser också att man har Palin Hjallbrands äkta reliker i Pallins katedral, men därom tvistar de lärde. Endast en nekromantisk ritual skulle kunna besvara den frågan, men vem skulle våga sig iland på Caddo och utföra ett sådant helgerån?

Vad tycker du?

[Peter]

Förklaringen ovan är tagen: med det enda undantaget att Hjallbrand nog trots allt far vara ett narguriskt ord för Etin (och kanske solen/solguden). Jag har svart att hitta en klockren version av Palins person: det kommer säkert. Men bade tanken att ateruppväcka honom (och när man ända haller pa: varför inte ocksa Odo ), liksom hemliga pilgrimsresor till Pallin är nog pa dagordningen.

är Pallinor dalkiska för Palinor?

[anders]

är Pallinor dalkiska för Palinor?

Nej, men möjligtvis Pállinorno?

[Adragoor]

är Pallinor dalkiska för Palinor?

Dalkiska substantiv slutar på -o, -õ, -in, -ei, -i, -us eller -at om de är regelbundna.

Nej, men möjligtvis Pállinorno?

Något i den stilen borde det bli. Eller Pállinoro, Pállinori eller liknande.

[Peter]

Haller som bäst pa att skriva om palinortexten och försöka slutföra den. Bollar huruvida riddarne bör ha en ordensdräkt eller inte. Själv lutar jag at inte, om inte annat sa bara för att bryta normen i riddarordenssammanhang. Vad tycker ni?

[birkebeineren]

Haller som bäst pa att skriva om palinortexten och försöka slutföra den. Bollar huruvida riddarne bör ha en ordensdräkt eller inte. Själv lutar jag at inte, om inte annat sa bara för att bryta normen i riddarordenssammanhang. Vad tycker ni?

Lite trevligt annorlunda om de inte hade en enhetlig ordensdrakt men något kannetecken bor de kanske ha, ett marke på kropp, klader eller utrustning exempelvis?
Ett heraldisk vapen och en flagga eller baner tycker jag daremot vore bra.

[birkebeineren]

Palinor i Trasimo
"I manga av Trasimos byar, och ocksa helt övergivna i skogsmarkerna mellan dem, vittnar tomma husrester eller ombyggda boningar om de palinoriska riddarnas storhetstid. I vissa byar har en föredetta kasal eller missionsstuga byggts om till hövdingahus, eller lagerlokal, eller svinstia. I andra fall finns byggnaden kvar, bebodd av nagon enstaka palinorisk eremit eller riddare i exil. Att resa österut för att konvertera barbarer är fortfarande en mycket hedersam syssla hos palins riddare, men med en sinande kassa och sinande kommersiella intressen är trycket inte lika stort nu som tillförne. Och unga hjältetalanger föredrar att kasta bort sina liv mot ransards krigsmaskin. Vissa stugor upprättshalls dock av de palinoriska nomadstammarna, i de fall de reser till Trasimo för handel och bete. Vilka relationer stammarna och de bofasta har beror pa bosättningens och stammens historia och tidigare kontakter, men överlag kan sägas att mycket av den handel som fortfarande sker över Palinor fran Nargur utanför ransards intressesfär gar via stammarna. Detta är mer handel än Palins orden inser, vilka demoraliserade ser sin närvaro i Nargur allt mer som ett fornstort minne."

Mycket användbart och tematiskt känns det helt rätt, tänkt att Trasimo skal vara ett hopkok av det mesta.

Rörande kronologin har jag ännu inte helt bestämt mig för när dessa byar etablerades och på vilket sätt, men Palins Orden skulle kunna få spela en viktig roll.. Har även lite funderingar på Norderebiska Kompaniet och jorpagniska handlare.
När tänkte du dig att de palinoriska riddarna hade sin storhetstid, och vilka handelsvaror såg/ser de som interessanta?

Funderade på vad som vore mest trovardigt gentemot dina tankar, att palinorerna redan på tidigt 300-tal eO gjorde sina missioner till Trasimo, eller eventuellt slutet av 400-talet och borjan av 500-talet eO? Det sistnamnda passar kanske bast om forna kasaler och husrester finns kvar men båda alternativen skulle jag kunna flata in.

Eller något annat?

[Peter]

Funderade på vad som vore mest trovardigt gentemot dina tankar, att palinorerna redan på tidigt 300-tal eO gjorde sina missioner till Trasimo, eller eventuellt slutet av 400-talet och borjan av 500-talet eO? Det sistnamnda passar kanske bast om forna kasaler och husrester finns kvar men båda alternativen skulle jag kunna flata in.

Eller något annat?

Jag kan tänka mig att Palins Orden har bedrivit mission under ganska lang tidsperiod (fran 2-300 till 4-500) men att aktiviteterna snarare sakta avstannat än övergetts.

[birkebeineren]

Jag kan tänka mig att Palins Orden har bedrivit mission under ganska lang tidsperiod (fran 2-300 till 4-500) men att aktiviteterna snarare sakta avstannat än övergetts.

Då skal jag forsoka skriva in i Trasimos och Nargurs histora att några nitiska riddare ur Palins Orden foljt i strovnarguriernas spår rundt 300 eO och vid Trasimosjon hittat både rester av de gamla limes narguricus och barbarer som levt i oupplyst morker. Kasaler och missionsstugor byggdes men trots viss framgång i verksamheten uppnåddes inte riktigt de resultat som rapporterades hem till Khartotum. Centralnargurierna var motstraviga och konservativa i sitt tankande, forfaderna hade inget att beratta om denna Hjallbrand(?) eller Etin, och vastnargurierna som dragit dit palinerna (pharlinher som de blev hetandes har) hade ansatts som opålitliga helt sedan 900-talet fO. På slutet av 400-talet eO kom så det berendiska Norderebiska kompaniet och jorpagniska handlare från Argald upp från soder och skogsnargurerna blev mera interesserade av vapenhandel an trosforestallningar.

Vad tycks?

[birkebeineren]

...Vid Mefamirs nordöstra spets ligger en mycket kraftig Maginod välkand bland Altors magiologer. Den verkar tyvär vara ”infekterad” på något vis och tappra forskare som försokt utröna fenomenet talar om kaotiska strömningar och någon slags ondskap, dvs de få som har återvändt med förståndet kvar. I närheten har khrâshi siktats, såkallade blodsalver, men inget är känt om vad dessa varelser har för ärenden. Området närmast noden är skogsbevuxet men det ända djurliv som syns till är saktmodiga stäpphorningar som inget verkar märka av något onaturligt. Stäpphorningar är dock kanda för sina tjocka skallar. Ibland har någon ondt härjat bland strövnargurernas djur och vid lägereldarna talas det tyst om....

Vad tycker du Peter; talar strövnargurerna om...Gaerithen?

[Peter]

Hmmm, bra fraga. Det finns ju uppenbarligen olika inställningar till den gode Ghaeriel. Ransarderna och även en del av de palinoriska stammarna (och säkert majoriteterna av nargurerna i sin helhet) ser honom som en ond dödsgud. Men bland vissa palinoriska stammar (och gärna även en minoritet av andra narguriska stammar) är Ghaeriel en välvillig och heroisk odinsfigur som samlar pa döda krigare och ledsagar de dödas själar.

Saaa... antingen Ghaeril (eller Ghaerilingen - en ghaerilgast!) eller ocksa en annan, (ännu) mörkare dödsgud: Tot eller Mol eller Hudd eller natt...

Det beror lite pa vilken roll du vill ge Ghaeril bland andra strövnargurer...

[birkebeineren]

Kanske så att de strövnargurer som passerar Mefamirs norra spets och det onda som finns här talar om Ghaerilingen - hästrivaren, medans andra nargurer, varav många i Nargurs västra bryn, minns honnom som den goda Hjälte han engång var?

Ser gärna att strövnargurerna är rätt annorlunda från "mina" nargurer i Nargurs skogar och mottar med tack ideer och bidrag till deras utformande. Strövnargurerna är västnargurer och bröt med sina forna fränder i skogen (och Gudinnan?) på 900-talet fO men har på senare tid börjat mer och mer synas i främst Trasimo.

[Peter]

Kanske så att de strövnargurer som passerar Mefamirs norra spets och det onda som finns här talar om Ghaerilingen - hästrivaren, medans andra nargurer, varav många i Nargurs västra bryn, minns honnom som den goda Hjälte han engång var?

Ser gärna att strövnargurerna är rätt annorlunda från "mina" nargurer i Nargurs skogar och mottar med tack ideer och bidrag till deras utformande. Strövnargurerna är västnargurer och bröt med sina forna fränder i skogen (och Gudinnan?) på 900-talet fO men har på senare tid börjat mer och mer synas i främst Trasimo.

Later bra. Jag haller med dig: men kanske framförallt för att man skall ha stort spelrum för olika narguriska kulturer beroende pa smak och kynne.