ErebAltor.se

Albrekt skrev:Jag hade, som kan ses i det jag redan skrivit på den här sidan, tänkt mig att klomullerna gillar både salt- och sötvatten (i olikhet med vår världs sköldpaddor, som håller sig till det ena eller det andra). Om inte, kan vi lägga till en havsklomull eller så får jag (suck ) stryka den klomullburna amfibieattacken mot Addiaska...

Nej, Klomuller är likt ål och lax inte främmande för sött, bräckt och salt vatteern. Låt stå.

Kan vi göra det så att nordklomuller (även kallad maurisk flodklomull?) föredrar sötvatten och är den som används på Klomelliens flodar, både till transport och krigforing. Sydklomuller föredrar bräkt vatten som det de hittar vid Snoarkusten men kan även anvandas längs annan havskust. Kanske var mercanernas attack mot Addiaskas havskust med stridsklomuller den första gången någon lyckats med att tämja sydklomuller till sådan använding?

Spelknepe skrev:Är detta något jag borde ange på de större (riktiga) kartorna?

Albrekt skrev:Jag tycker att stadsstatgränserna borde synas på alla Klomellienkartor, men att de inte borde synas på världskartor. Generellt sett, alltså.

Mikael skrev:Efter Birkes ändringar är jag nöjd med kartan, men var det inte något "vaijsing" med floderna också, de i söder tänker jag främst på. Jfr med kartan i EA.

Stadsstaternas gränser på Klomellien-kartan låter bra, kanske en med och en utan? På stora Ereb-kartan tror jag de bara blir förvirrande.

Angående floderna i södra Klomellien så borde en från Hamur kopplas till stora sjön (Jaggarack), tror även denna flod namnges i EA-boxen? (Wemer) Har inte mina böcker och kan inte kolla namnen. Kanske även flera små floder i Klomellien så att klomullerna får mera plats? Några upp i Triska? En som mynnar vid Nya Arno?

Ishnaslätten även den sättas ut, och kullandet ...Abzural(?). Stora sjön och floden Maure. Skogen ute vid kusten i södra Addiaska behöver ett namn också. Den skog som gränsar till Melashebergen har ett namn på kartan i EA-boxen men då den på våran karta är delad kan den ev kallas Södra ...skogen och Norra ...skogen?

Förstår ni hur jag tänker?

Kejsardömet Jorpagnas kolonisering av provinsen Drylo
När kejsar Caion 942 fO skickade sina legioner norrut in i Mirellien för att underkuva "barbarerna" gick även fälttåget västerut mot vad som kom att kallas Drylo. Härvägen ledde in bland de låga Melashebergens centrala delar, både från nordöst och Mefamirsjön, och från sydöst över passen i norra Aidnebergen. De sydnarguriska folken som ett hundraår tidigare bosatt sig i området drog sig undan och jorerna kom först senare till konfrontationer med dessa. Svartfolken på Ishnaslätten och uppe bland bergen mot dagens Magilre (Klomellerbergen) gjorde dock kraftigt motstånd. Till sist öppnades en väg genom mot plattlandet i norr och efter att det vilda dylerfolket som fanns i landet hade fördrivts grundades vad som blev den stora provinsen Magillia. Kring Melashebergen grundades Drylo Meridionalis, en provins som snabbt utvecklade sig till att bli mycket viktig for jorernas metallproduktion. Tidigt på 800-talet fO började joriska fiskare kolonisera den södra kusten längst in i viken mellan Aidne och Drylo (Gryppas vik), men först 861 fO hade kejsarmakten i Grivela kontroll över området och provinsen Drylo Iolevatica kunde etableras. Nästa skede i koloniseringen kom att dröja helt till 621-620 fO. Då gick legioner med utgångspunkt i staden Catonave in över Ishnaslätten och upp i bergen för att en gång för alla krossa svartfolken. Efter hårda striderer hade jorerna kontroll och Catonave styckades av från Magillia för att bli centralort i den nya provinsen Mercana.

ca 942 fO - Magillia
ca 942 fO - Drylo Meridionalis
tidigt 800-tal fO - Joriska fiskare längs kusten av dagens Yolev
861 fO - Drylo Iolevatica, fiskarna inlämmas i en ny provins som etableras
621-620 fO - Mercana, avstyckad del av Magillia som alldrig hann definera sina gränser, staden Catonave som centralort, överlevde in i Mörkertiden

Funkar?

jag gillar fortfarande inte idén npå jorer i klomellien före fiskarna. Jag gillar tanken på en ojorisk del så nära provinserna trots låga berg osv.

Nu är det väl inte hela värden om Klomellien var vägen in i magilre (genom de lägre delarna av bergen, inte från Aidne.) och ett sätt att gå runt dylerna som fanns i den norra passagen. Vad tycker ni andra?

Jorer i bara en del av Klomellien innan fiskarna (alltså i Drylo Meridionalis) är tänkt som en kompromiss mellan det som står i EA-boxen om 800-talet och det som står i Imperium Iorpagnum-artikeln i Sinkadus om att "allt land fråm Mirel till Magilre" erövrades av kejsar Caion ca 940 fO. Provinsnamnet och läget på Meridionalis fick jag från Adragoors kladdkarta av hur det kan ha sett ut. Bättre om jag gör provinsen i bergen mindre och/eller senarelägger Iolevaticas etablering som provins?

Vägen in över Drylo från både Mirelien ocg Aidne fick jag från Sinkadusartikeln där det står att legioner från dessa områden är de som används i fälttoget mot nordväst och Drylo

Men allt går att ändra; Meridionalis behöver inte ha existerat, fiskarna kan ha levt helt för sig själva till exempelvis 620 fO, och legionärerna kan ha kommit sjövägen till Magillia. Fast jag röstar på mitt första förslag!

Någon annan med åsikter?

Jag tänkte komma tillbaka till ämnet klomuller.

birkebeineren skrev:Kan vi göra det så att nordklomuller (även kallad maurisk flodklomull?) föredrar sötvatten och är den som används på Klomelliens flodar, både till transport och krigforing. Sydklomuller föredrar bräkt vatten som det de hittar vid Snoarkusten men kan även anvandas längs annan havskust. Kanske var mercanernas attack mot Addiaskas havskust med stridsklomuller den första gången någon lyckats med att tämja sydklomuller till sådan använding?

Hur och varför används en stridsklomull? Jag kan se hur en klomull kan vara till hjälp med att transportera soldater och kanske belägringsmaskiner till ett slag, men vad händer när det är dags att fajtas? Är de snabba tillräckligt för att dundra in i en motståndare? Sköldpaddor har inga tänder (mer skrovliga tuggytor i munnen) och även om de hade det, har jag svårt att tänka mig att de rör sig kvickt tillräckligt för att på detta sätt få tag i och bita ihjäl många motståndare.

Nej, jag föreslår istället att de har en förmåga som har hjälpt vilda klomuller komma undan rovdjur sedan urminnes tider: en psi-stöt. Detta är en mental projektil som den mauriska flodklomullen skjuter ut då den är upprörd eller i fara, vilket i naturen följs av att klomullen flyr eller att den drar huvud och ben in i skalet.

Klomelliens stridsklomuller är nordklomuller som tämjts och lärt sig att gå i strid skjutandes psi-stötar framför sig mot allt som rör sig. Ett djur eller människa som står i vägen för en psi-stöt tappar fattningen, blir förvirrad, eller faller omkull. Detta blir ett dödligt övertag om klomullen bär bågskyttar, armborstskyttar (eller varför inte en uppmonterad ballist?) som mejar ner de förvirrade motståndarna.

Triskas stridklomuller anses bättre därför att där avlats fram en sort med starkare psi-stöt (dubbelt så svår att motstå). Triska tjänar mycket pengar på att sälja dessa, men för att bevara sitt militära övertag är det triskisk lag på att sterilisera klomuller som säljs till icke-trisker. De ska inte kunna födas upp någon annanstans.

Sydklomullen har inte någon psi-stöt och är mindre än nordklomullen. De är istället snabbare och smidigare i vattnet. De används för transport, fiske och havsdykning och kan i strid användas för att ramma kanoter och mindre båtar. Som Birke säger uppfann merkanerna det sydklomullbaserade kustanfallet i en strid med Addiaska 594 e.O.


Storlek som en nordklomull; framben som en sydklomull

Kan någon på lämpligt vis återge stämningstexten från EA-boxens Klomellienavsnitt och bilden av stridsklomullen som finns här?

Texten borde kunna skrivas om med egna ord eller kopieras med källanvisningar, bilden kanske finns någonstans på nätet?

Här är ett stycke med två beskrivna platser i Mercana för wikin. Båda platserna nämns i tidigare inlägg av Regil och Torquemada.

• Platser
  Segermonumentet
  Segermonumentet står i mitten av Mercana och restes till minne av slaget om Mercana år 548 e.O.
  
  Det är nu mest berömt för att förrädare som avrättats brukar hängas där i avskräckande syfte. Vare sig förrädaren avrättas efter en regelrätt rättegång eller av en skränande mobb hamnar liket för det mesta här till slut. Eftersom Mercana nästan alltid ligger i krig med någon (just nu är det Addiaska och Kardien) och det kalla kriget med Magilre verkar oändligt, är monumentet sällan tomt.
  
  Biblioteket
  Biblioteket i Mercana utgör Klomelliens intellektuella centrum, åtminståne för icke-magiker. Det är en stor stenbyggnad som ser ovanlig ut. Den är byggd i flera olika arkitektiska stilar: den nedre delen ser mest ut som en stenborg, medan en högre påbyggnad ser ut att ha byggts i en imiterad klassisk efarisk stil. Mest uppseendeväckande är ett torn i gammaljorisk stil, men med väggar av glas, som höjer sig över byggnaden. Detta något underliga utseende kommer sig av att biblioteket är byggt och påkostat av de rikaste handelshusen i staden. Varje handelshus har under sin storhetstid försökt visa sin mäktighet i påkostade och uppseendeväckande tillbyggnader.
  
  Bibliotekets ursprungliga och fortfarande främsta syfte är att samla böcker för att främja handelsrelaterade kunskaper såsom skeppsrederi, geografi och räkenskap. Böckerna får brukas av alla som betalar en biblioteksavgift.
  
  En grupp lärda som regelbundet träffas på biblioteket i Mercana kallas Humanisterna. Gruppen har flera kända medlemmar såsom Brior Brådfot och Vidinia Ingarion.

(Källa till Segermonumentet: viewtopic.php?p=13192#p13192 /Admin.)
(Källa till Biblioteket: viewtopic.php?p=15422#p15422 /Admin.)

Jag har fortsatt titt på din karta Birke och har följande komentarerr

Drylo Meridionalis är lagt för tidigt i historien. Enligt historien är Klomellien inte erövrat av imperiet på 800-t fO. "861 fO - Drylo Iolevatica, fiskarna inlämmas i en ny provins som etableras" stämmer inte med att Yolev saknat joriska influenser och överhöghet och därför sugits upp i urbefolkningen. Först 620 utforskas Klomellien och indre kolonier upprättas. Först då kan området ha delats in i provinser.

Så till härlederna till Magilre.
Råsa pil från aidne känns inte rätt. Först genom barbarmarker när de kan marschera öster om Aidnebergen. Olika legioner kunde förflyttas dit de bäst behövdes vid krig och togs då oftast från relativt lugna provinser...vilka då alltid passade på att göra lite uppror. Man slog först ner i Mirel tillsammans vilket borde inneburit att man först senare korsade kalkslätterna västerut mot Drylo.
Dessutom kom vi inte överens om att bergen mot Snoar/Kaseni var en lodrät vägg där dvägiska kranar och lamadjur användes av hamurerna för att handla med folk i skogen nedanför.

Grön pil går genom låga med svartfolkspopulära berg eller? Är Dylerna så jäkliga att man inte kan marschera längsbergen till västerhavskusten och in i Magilre den vägen? Lila pil är liksom beroende av grön pil så inget ytterligare.

Ännu ett stycke till Mercanas wiki. Detta är början på en beskrivning av Mercanas relationer med de andra stadsstaterna. Det är baserat på vad som sagts tidigare i tråden, så vi behandlar hittills bara Addiaska, Hamur, Triska och Brikho. Tanken är förstås att mer kan läggas upp efter hand.

• Ställning i Klomellien
  Mercana har, med några få förhållandevis korta undantag, alltid varit mäktigast av Klomelliens stadsstater. Mercana är både störst och rikast av De Elva. Nästan alla unionsråd (förutom då de övriga tio städerna möts för att klaga på Mercanas inflytande, vilket händer då och då) möts i bankettsalen i Mercanas stadsmästarpalats. Mercanas övertag kommer sig av stadens geografiska läge vid floden Maures utlopp. Maure binder samman Klomellien och har alltid varit den enklaste farleden att transportera gods genom landet. Dessutom har Mercana en stor hamn som som är lätt att navigera till från sjöss. Således kan Mercanas handelshus profitera på och dess stadsmästarkontor beskatta alla Klomelliens exporter.
  
  Mercana är till viss del en smältdegel för Klomelliens olika kulturer. Stadens öppenhet för handel och företagsamhet lockar lycksökande invandrare från hela unionen. Mercana har därför starka släkt- och familjeanknytningar till de flesta av de övriga stadsstaternas mest inflytelserika familjer. För att försvara sin hamn, transportleden längs Maure och nationens gräns i norr anställer staden också soldater och militära förband från hela Klomellien.
  
  Mercanas främsta rival bland grannarna är Addiaska. Som den klomelliska unionens yngsta stadsstat har Addiaska minst gemensamt med Mercana både historiskt och kulturellt. Just nu utkämpar de båda stadsstaterna ett krig som kan komma att ändra Klomellien för all framtid. Med hjälp av en strid ström pengar från sitt monopol på jättepärlor och en strategisk pakt med landet Kardien, utmanar Addiaska Mercana både ekonomiskt och militärt. Addiaska och Kardien har märkbart försvagat Mercana genom att gemensamt skära av sjöhandeln söderifrån. Förlorar Mercana detta krig är det möjligt att staden förlorar sin ställning som Klomelliens handelscentrum, och därmed som unionens huvudstad, till Addiaska.
  
  Mercana försöker för närvarande medla i den pågående konflikten mellan Hamur och Triska. Denna konflikt är en nagel i ögat på Mercana som behöver båda dessa stadsstaters stöd i sitt eget krig mot Addiaska.
  
  Mercana och Hamur har bedrivit handel i århundraden och har utarbetat en procedur som fungerar för båda med minsta möjliga kommunikation. Hamur förser Mercana med järnmalm genom att tippa sina malmvagnar över den så kallade Malmstupan - en lodrätt klippa som stupar ner i en grund bergsflod som sedan slingrar sig ut på låglandet. Merkanska klomullpråmar hämtar malmen där och transporterar den norrut för att sälja den vidare. Hamur betalas med diverse förnödenheter samt en hel del lyxprodukter, såsom utländskt vin och vackra smycken.
  
  Detta samarbete har fungerat bra, men avbryts då och då av krav från Hamur på omförhandlingar. Just nu kräver Hamur, som förstås slutat förse Triskas masugnar med järnmalm, försäkringar från Mercana att ingen hamursk järnmalm säljs vidare till Triska.
  
  Triska föder upp krigsklomuller och förser Mercana med klomullburna legosoldater. Staden säljer också unionens bästa utrustning för stridsklomuller, såsom selar, rustningar, specialiserade vapen och förankringsanordningar för att fästa soldatkorgar och torn på klomullernas ryggskal. Sedan Triska gått i krig med Hamur utblir det järn och den järnmalm de behöver. Triska kräver nu att få köpa järn från Mercana.
  
  Mercana har ett långt stående avtal med orchhövdingen i svartfolksstaden Brikho. Genom detta avtal har Mercana lyckats öppna upp en handelsled ända till Staden O, vilket är mycket vinstgivande. Brikho tjänar guld och lyxvaror på detta. Mercana i sin tur tjänar inte bara pengar, Brikho fungerar även som Klomelliens buffert mot alla de svartfolksklaner i nordost som så många gånger i historien sökt skövla inte bara Mercana utan hela Klomellien.

Mikael skrev:Drylo Meridionalis är lagt för tidigt i historien. Enligt historien är Klomellien inte erövrat av imperiet på 800-t fO.

Jag citerar mig själv:

Jorer i bara en del av Klomellien innan fiskarna (alltså i Drylo Meridionalis) är tänkt som en kompromiss mellan det som står i EA-boxen om 800-talet och det som står i Imperium Iorpagnum-artikeln i Sinkadus om att "allt land fråm Mirel till Magilre" erövrades av kejsar Caion ca 940 fO.

Meridionalis ligger dessutom delvis utanför vad som i dag är Klomellien.

Mikael skrev:"861 fO - Drylo Iolevatica, fiskarna inlämmas i en ny provins som etableras" stämmer inte med att Yolev saknat joriska influenser och överhöghet och därför sugits upp i urbefolkningen. Först 620 utforskas Klomellien och indre kolonier upprättas. Först då kan området ha delats in i provinser.

Jag är inte helt med på vad du menar med "saknat joriska influenser och överhöghet och därför sugits upp i urbefolkningen"?

Min tanke är även här att skapa en kompromiss mellan de två källorna, vi får både självständiga joriska fiskare (en tid) och en jorisk provins (lite senare). Sen ger det också en förklaring till vad som hände med de joriska fiskarna, för om de inte kom under kejserlig överhöghet måste en förklaring ges till detta istället.

861 fO kan kanske senareläggas till 761 fO?

Mikael skrev:Råsa pil från aidne känns inte rätt. Först genom barbarmarker när de kan marschera öster om Aidnebergen. Olika legioner kunde förflyttas dit de bäst behövdes vid krig och togs då oftast från relativt lugna provinser...vilka då alltid passade på att göra lite uppror. Man slog först ner i Mirel tillsammans vilket borde inneburit att man först senare korsade kalkslätterna västerut mot Drylo.
Dessutom kom vi inte överens om att bergen mot Snoar/Kaseni var en lodrät vägg där dvägiska kranar och lamadjur användes av hamurerna för att handla med folk i skogen nedanför.

Härvägen från Aidne kan vi ta bort, även om legionärer kom härifrån kan de ha gjort det via Mirel. Barbarfolken norr om Aidnebergen vet vi inte så mycket om men de skulle annars gå att koppla ihop med de ankommande jorerna? Sydnargurierna som vandrade in här ca 1050 fO gjorde det efter att ha kämpat i Krunska kriget 1080-1065 fO var trötta på krig och därför lade ut på den Tredje narguriska vandringen.

Den lodräta väggen hade jag glömt så det eventuella Iolevaticas södra gräns kan flyttas. Jag försöker dock fylla lite tomrum i historia och geografi med mina ideer...

Mikael skrev:Grön pil går genom låga med svartfolkspopulära berg eller? Är Dylerna så jäkliga att man inte kan marschera längsbergen till västerhavskusten och in i Magilre den vägen? Lila pil är liksom beroende av grön pil så inget ytterligare.

Jag försökte med denna härväg (lila) undvika Vit fläck Drylo, men tänkte även att göra en variant av det klassiska scenariot av att alla berg är svartfolkstäta och heller låta det vara skogen som undviks pga svartfolk. Melashebergen verkar relativt låga och behöver inte vara helt oframkommliga för marscherande legionärer. Dylerna kan kanske få hålla till i Klomellerbergen längre norrut? Erövringen av Magillia kan även ha fått stöd från flottburna styrkor från Aidne. Oavsett så kan den landburna erövringen ha gått längs lila + grön pil.

Albrekt skrev:Ställning i Klomellien

Tycker du sammanfattar Klomellien aldeles strålande mäster Albrekt!

Jag tackar ödmjukast, Birke!

Uppmuntrad av dina ord kastar jag så ut nästa avsnitt i Mercana sammanställningen för allas kritik och förhoppningsvis tillägg.

• Utrikespolitik
  Som Klomelliens huvudstad är Mercanas förhållanden till yttervärlden desamma som staten Klomelliens. Det finns dock vissa utrikespolitiska relationer där Mercanas situation är speciell.
  
  Magilre
  Trots att både Magilre och Mercana härstammar från den joriska kolonisationen har de två folken aldrig kommit överens. Mercanas befolkning utgjordes ursprungligen av, och har under århundradenas lopp hela tiden spätts på med, magiller som fått nog av sina egna makthavare. Magilres anspråk på Klomellien bottnar i att de aldrig slutat se Mercana som en utbrytare ur det rike som de hävdar den jorpagniske kejsaren lämnade i Munzgas sold i med den tredje konfluxen.
  
  Det kalla krig som nu utspelar sig mellan Magilre och Klomellien äger främst rum i Mercana. Magillska spioner skickas till Mercana förklädda som köpmän och legosoldater för att rapportera hem till Magilre. Mercanas stadsvakt är ständigt på jakt efter dessa och upptäcker de någon utlänning som stryker omkring militära installationer eller som verkar för intresserad av hamn eller stadsmur, är det bäst att denne har en mycket bra förklaring.
  
  Det faller självklart mestadels på Mercanas axlar att försvara Klomelliens norra gräns från Magilre. Sju vakttorn står längs gränsen norr om staden; klomullpatruller färdas upp och ner längs Maure och merkanska spioner och rapportörer sänds över gränsen för att ta reda på fiendens planer. Trots detta anordnar magillska ädlingar inte sällan lyckade kavalleriräder långt in i Klomellien. Alla unionsstaterna (förutom Brikho) kritiserade nyligen Mercana för att gränserna inte är bättre bevakade, och för att Mercana inte hämnas de magillerska räderna med omedelbart krig över gränsen. Herr Nusemang svarade att öppet krig med Magilre skulle lamslå all Mercanas (och därmed Klomelliens) handel med utlandet, tyst antydande att det var just en sådan utveckling exempelvis Addiaska gärna skulle se.
  
  Trakorien
  Trakorien och Mercana har haft extremt goda relationer. Kejsardömet och den lilla stadsstaten har liknande kynnen. Bådas befolkningar tycker om att festa och är vana vid udda gudar och konstiga grannar. Både Tricilve och Mercana håller ihop trassliga imperier med hjälp av legoknektar och handel. Båda använder sig av list och slughet i sin diplomati och tycker att utrikespolitikens ändamål nästan alltid helgar medlen. Vänskapen har sedan fördjupats genom ett hundraårigt samarbete mot de piratangrepp bådas flottor ständigt utsätts för av den gemensamma fienden Ransard.
  
  Vänskapen prövas dock nu av den pågående konflikten mellan Mercana och Addiaska. Trakorien värdesätter en ostörd handel och goda relationer med både Mercana och Addiaska mer än man vill gynna sin favorit. Nyheten att Kardien nu militärt stöder Addiaska kan komma att förändra situationen. Trakorien irriteras av vad man ser som Kardiens arrogans, men handeln med denna nation är mer vinstgivande än handeln med Mercana. Om Trakorien beslutar sig för att stödja Mercana i den här konflikten, kommer det därför troligast att göras i största hemlighet.
  
  Kardien
  Kardien är i krig med Mercana. De ser Mercana som orsak för Klomelliens oregerliga och bakåtsträvande vildmarkscivilisation och stöder därför Addiaska i det pågående kriget. De hoppas se ett modernare Klomellien i framtiden med Addiaska som huvudstad, Lysande Vägen som riksreligion, och Kardien som första handelspartner.

Under Caddo är följande sagt om Nya Arno i wikin:

Klomellien, Nya Arno
Caddo har sedan 340 e.O. haft en fast koloni i det som idag kallas Klomellien. Besittningen grundades av en tillfällighet då ett caddiskt handelsfartyg förliste utanför Klomelliens kust. Dalkerna bosatte sig och grundade en oberoende stadsstat kallad Nya Arno. Idag är kontakterna mellan Caddo och Nya Arno mycket goda. Alla större dalkiska handelshus har representanter i den klomelliska kolonin, och den dalkiska kyrkan har byggt en ståtlig tados och utsett tre bontisâler i Nya Arno. Man har också förlagt ett mindre kompani justinerriddare i området. Dessutom är det inte ovanligt att nya dalkiska solriddare skickas till Nya Arno på exercis. Den dalkiska stadsstaten i Klomellien är inte speciellt involverad i handel, utan livnär sig främst på fiske och jordbruk. Man har ett eget ”riksråd”, som dock har mycket god kontakt med riksrådet i Arno – där en representant från Nya Arno också är välkommen som ”observatör”.

Vi kan alltså utläsa att caddiska skepp regelbundet färdas över Gryppas vik till Nya Arno, både i Riksrådets ärenden och i de olika handelhusens. Ofta finns det solriddare från den dalkiska grenen av Lysande Vägen med ombord (om de då inte färdas i egna skepp?).