Kanske solfararna kastades ut av Furgia efter Slaget vid Hydaspes dar deras hastar skramdes vansinniga av enorma indriker?
Soltåg
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9430
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Det absolut viktigaste är att det är EPISKT som fasen! 
Det är vimplar som vajar i luften, välslipade kroksablar, skinande rustningar, stridshästar vars genetiska avelsvärde fortfarande inbringar förmögenheter för både Berendiska/joriska såväl som Furgiska stuterier. Det är flank anfall i precis rätt tidpunkter. Stridsvagnar som bryter in, Ryttarchocker och beslutsamhet från båda sidor...ända fram till klimax...då indrikerna lite lagom sent stormar in och avgör slaget (kanske bakifrån?).
Man har på klassiskt manér från båda sidor förljugit och multiplicerat motståndarens antal ( samtidigt som man förringat antalet och insatserna gjorda av livegna bönder/kalmurriska legosoldater).
Det avgörande slaget för soltåget talar man väl fortfarande om, åtminstone i Furgia(?) och bör vara i Ben-Hur klassen! I alla fall officiellt...
Eller?
Det är vimplar som vajar i luften, välslipade kroksablar, skinande rustningar, stridshästar vars genetiska avelsvärde fortfarande inbringar förmögenheter för både Berendiska/joriska såväl som Furgiska stuterier. Det är flank anfall i precis rätt tidpunkter. Stridsvagnar som bryter in, Ryttarchocker och beslutsamhet från båda sidor...ända fram till klimax...då indrikerna lite lagom sent stormar in och avgör slaget (kanske bakifrån?).
Man har på klassiskt manér från båda sidor förljugit och multiplicerat motståndarens antal ( samtidigt som man förringat antalet och insatserna gjorda av livegna bönder/kalmurriska legosoldater).
Det avgörande slaget för soltåget talar man väl fortfarande om, åtminstone i Furgia(?) och bör vara i Ben-Hur klassen! I alla fall officiellt...
Eller?
Den inledande biten är ju den jag suttit med ett bra tag och hunnit slipa på. Den senare delen hävde jag ur mig under relativt kort period igår kväll och det märks, när jag såhär i efterhand läser vad det är jag skrivit. Men nu när jag vet att det inte motsäger något annat skrivet, så kan jag ju börja putsa på texten och få den något "bättre".Den inledande biten passar fint med det som skrivits om Forsta Soltåget och Solstaten.
Slaget vid Hydaspes, får det bli...Slaget vid Hydaspes
Håller med till fullo och du målar upp en mycket stämningsfull bild av det hela gtjorgo. Mitt problem är dock att som jag tänkt det är det meningen att bli en rätt kort och koncis text om det furgiska soltåget som skall läggas in i texten om LV, känner redan att det börjar bli för mycket text om detta soltåg som ju "bara" är ett sidospår. Jag tror mer på att sprida ut de mer färgrika texterna på andra ställen, som t.ex. texter om Furgia, Stabul, Den helige Odos brödraskap osv.Det absolut viktigaste är att det är EPISKT som fasen! [...] Eller?
Ok, gott. Då kan jag spåna vidare då.Det ser bar ut [...]
Håller med till fullo och du målar upp en mycket stämningsfull bild av det hela gtjorgo. Mitt problem är dock att som jag tänkt det är det meningen att bli en rätt kort och koncis text om det furgiska soltåget som skall läggas in i texten om LV, känner redan att det börjar bli för mycket text om detta soltåg som ju "bara" är ett sidospår. Jag tror mer på att sprida ut de mer färgrika texterna på andra ställen, som t.ex. texter om Furgia, Stabul, Den helige Odos brödraskap osv.
ok.Det är ju i och för sig sant att det blir gigantiska mastodonttexter om man skriver ut allt alldeles för mycket. Att sprida ut det verkar som en klok idé enligt mig.
Datakris över
Berghelgedomarna skulle kunna vara ytterst heliga och vara den plats på vilken Etin nedsteg efter att Altor skapats och därför kan man på den nakna klippan tydligt se hans fotspår (om man nu är troende, annars ser det bara ut som två fördjupningar i berget). Helgedomarna har dragit till sig munkar från både den caddiska och den kardiska grenen. Dessa munkar var och är dock tvungna att leva i grottorna då organiserade kyrkor och tempel måste ha tillstånd från de olika ämbetsverken som reglerar detta och man ger inte några tillstånd till den som förnekar storkonungens gudomlighet (det är dock fullt tillåtet att predika dessa budskap eller tillhöra små kulter som agerar i hemmen).
Naturligtvis vägrade den lysande vägen att se storkonungen som en gud och fick därför avslag på begäran att bygga pilgrimscentra, katedral och kloster. Skälen var dock fler än dessa; det fanns mer än hundra olika religiösa rörelser som också använde sig av det heliga berget och klipporna ansågs alltför heliga för att få bebyggas. Utöver detta var inte de Furgiska ämbetsmännen speciellt pigga på att få en stor byråkratisk organisation på sina marker som inte lydde under dem följaktligen avslog man begäran något brutalare än vad som kanske skulle varit nödvändig.
Berghelgedomarna skulle kunna vara ytterst heliga och vara den plats på vilken Etin nedsteg efter att Altor skapats och därför kan man på den nakna klippan tydligt se hans fotspår (om man nu är troende, annars ser det bara ut som två fördjupningar i berget). Helgedomarna har dragit till sig munkar från både den caddiska och den kardiska grenen. Dessa munkar var och är dock tvungna att leva i grottorna då organiserade kyrkor och tempel måste ha tillstånd från de olika ämbetsverken som reglerar detta och man ger inte några tillstånd till den som förnekar storkonungens gudomlighet (det är dock fullt tillåtet att predika dessa budskap eller tillhöra små kulter som agerar i hemmen).
Naturligtvis vägrade den lysande vägen att se storkonungen som en gud och fick därför avslag på begäran att bygga pilgrimscentra, katedral och kloster. Skälen var dock fler än dessa; det fanns mer än hundra olika religiösa rörelser som också använde sig av det heliga berget och klipporna ansågs alltför heliga för att få bebyggas. Utöver detta var inte de Furgiska ämbetsmännen speciellt pigga på att få en stor byråkratisk organisation på sina marker som inte lydde under dem följaktligen avslog man begäran något brutalare än vad som kanske skulle varit nödvändig.
Bergshelgedomarna vid Faoriam
Berghelgedomarna vi Faoriam är helgade åt guden Elhadin. Elhadin har ofta utpekats som en inkarnation av guden Elaidan som ofta anses vara samma gudom som Etin. Enligt de Furgisk legenderna nedsteg Elhadin på Altor efter skapelsen för att gå runt i skapelsen och fröjdas åt de vackra ting han danat fram ur förstörelsen. Då Elhadin landade i sin humanoida inkarnation (ca fem meter hög med ett Indrikhuvud enligt de furgiska legenderna) var han ändå en gud och där han träffade berget blev det två fördjupningar av hans nakna fötter. Fotstegen kan skönjas än idag och glittrar svagt vid soluppgången (om man nu är troende, annars ser det bara ut som två fördjupningar i berget). Vi dessa fotsteg samlas munkar och asketer från Furgia och hela världen för att meditera över skapelsen och sin plats däri.
I klippan finns också en mängd ihåligheter, små grottor i vilka munkar och asketer lever. Många vallfärdar till dessa just för att träffa sådana upplysta personligheter och ta del av deras visdom. En del av grottorna tjänar också som små tempel eller helgedomar för gudar eller de visa män och kvinnor som en gång lär ha levt där. I en del av grottorna finns vackra målningar varav vissa härstammar verkar så uråldriga, vackra och främmande att de inte verkar ha målats av människohand.
Under 150-talet eO pekades fotspåren ut som tillhörande Etin. Detta drog till sig munkar av den lysande vägen som ansåg att denna plats var utvald för dem och deras religion. Dessa munkar var dock tvungna att leva i grottorna, då organiserade kyrkor och tempel måste ha tillstånd från de olika ämbetsverken som reglerar detta. Sådana tillstånd ges inte den som förnekar storkonungens gudomlighet (det är dock fullt tillåtet att predika dessa budskap eller tillhöra små kulter som agerar i hemmen).
Naturligtvis vägrade den lysande vägen att se storkonungen som en gud och fick därför avslag på begäran att bygga pilgrimspemode, katedral och apidioler. Skälen var dock fler än dessa; det fanns mer än hundra olika religiösa rörelser som också använde sig av det heliga berget och klipporna ansågs alltför heliga för att få bebyggas. Utöver detta var inte de Furgiska ämbetsmännen speciellt pigga på att få en stor byråkratisk organisation på sina marker som inte lydde under dem. Följaktligen avslog man begäran något brutalare än vad som kanske skulle varit nödvändig.
Berghelgedomarna vi Faoriam är helgade åt guden Elhadin. Elhadin har ofta utpekats som en inkarnation av guden Elaidan som ofta anses vara samma gudom som Etin. Enligt de Furgisk legenderna nedsteg Elhadin på Altor efter skapelsen för att gå runt i skapelsen och fröjdas åt de vackra ting han danat fram ur förstörelsen. Då Elhadin landade i sin humanoida inkarnation (ca fem meter hög med ett Indrikhuvud enligt de furgiska legenderna) var han ändå en gud och där han träffade berget blev det två fördjupningar av hans nakna fötter. Fotstegen kan skönjas än idag och glittrar svagt vid soluppgången (om man nu är troende, annars ser det bara ut som två fördjupningar i berget). Vi dessa fotsteg samlas munkar och asketer från Furgia och hela världen för att meditera över skapelsen och sin plats däri.
I klippan finns också en mängd ihåligheter, små grottor i vilka munkar och asketer lever. Många vallfärdar till dessa just för att träffa sådana upplysta personligheter och ta del av deras visdom. En del av grottorna tjänar också som små tempel eller helgedomar för gudar eller de visa män och kvinnor som en gång lär ha levt där. I en del av grottorna finns vackra målningar varav vissa härstammar verkar så uråldriga, vackra och främmande att de inte verkar ha målats av människohand.
Under 150-talet eO pekades fotspåren ut som tillhörande Etin. Detta drog till sig munkar av den lysande vägen som ansåg att denna plats var utvald för dem och deras religion. Dessa munkar var dock tvungna att leva i grottorna, då organiserade kyrkor och tempel måste ha tillstånd från de olika ämbetsverken som reglerar detta. Sådana tillstånd ges inte den som förnekar storkonungens gudomlighet (det är dock fullt tillåtet att predika dessa budskap eller tillhöra små kulter som agerar i hemmen).
Naturligtvis vägrade den lysande vägen att se storkonungen som en gud och fick därför avslag på begäran att bygga pilgrimspemode, katedral och apidioler. Skälen var dock fler än dessa; det fanns mer än hundra olika religiösa rörelser som också använde sig av det heliga berget och klipporna ansågs alltför heliga för att få bebyggas. Utöver detta var inte de Furgiska ämbetsmännen speciellt pigga på att få en stor byråkratisk organisation på sina marker som inte lydde under dem. Följaktligen avslog man begäran något brutalare än vad som kanske skulle varit nödvändig.
Senast redigerad av Snibben den 2009-06-29 15:50, redigerad totalt 2 gång.
Läs igen anders. Texten anger kyrkor och tempel i allmänhetbland alla religioner som samsas i Furgia. För LV specifikt nämns pilgrimscentra, katedral och kloster som byggnationer.anders skrev:Ser strålande ut för min del!
Vem kallar sina helgedomar kyrkor? Jag trodde vi bestämde oss för att lämna den benämningen...Snibben skrev:Läs igen anders. Texten anger kyrkor och tempel i allmänhetbland alla religioner som samsas i Furgia. För LV specifikt nämns pilgrimscentra, katedral och kloster som byggnationer.anders skrev:Ser strålande ut för min del!
Istället för pilgrimscentra, säg "pilgrimspemoder". Istället för kloster, säg "apidioler". Annars är det som sagt strålande.
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9430
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9430
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Jag vet men tänk på alla oss som är intereserade av Furgisk teologi (jag tillexempel) som risikerar att inte hitta hit?Snibben skrev:Kan det vara upptakten till varför det tredje soltåget gick till Furgia vi försöker bena ut?
Det var visst någon som satte på mig en sådan. Du får väl se till att skola dina acolyter så att vi inte strular till flyttning av trådar och dylikt.Spelknepe skrev:Är det en ADMIN mössa Birke har på sig?
