Klomellien

[gtjorgo]

Förslag:

Triskernas plundringar

En av klomelliens större återkommande plågor är de Triskiska attackerna på sina grannar. Dessa plundringståg kan variera i storlek från stora härtåg till mindre rövarband.
Triska är som bekant uppdelat mellan ett otal oligarker av fluktuerande mängd. De tre mäktigaste är triskeroligarkerna. Dessa triskeroligarktitlar innehas idag av överhuvudena för ätterna Cudda, Peffomir och Vildbete. För att kunna anordna större plundringarna krävs ett samarbete mellan flera olika oligarker som gemensamt planerar angreppen, oftast på det årliga stormötet som hålls på hösten efter skörden bärgats.

Generellt sett kommer triskerna på stormötena inte till något faktiskt avgörande kring varthän skutan ska ros och istället faller planerna om intet. Triskerna är betydligt mer uppsplittrat i fraktioner än de flesta andra stadsstater som i alla fall nominellt har ett enhetligt styre. Man följer närmaste oligarks (eller egentligen hans huskarlars) riktning.
Vid ungefär vart fjärde år kraftsamlar man sig dock då flera ätter går samman och utför större samordnade plundringar. Dessa går i regel inte mot de största städerna och befästningarna utan snarare mot platser så som Hisskovs hamn (man belägrar i stort sett aldrig innerstaden), Kragenspitz, Lusloigis, hamnarna i söderlandet (ibland en kort belägring av Aguzmohr men detta mest för att uppehålla Dvärgskölden), samt eventuellt Garramil.

Det sker även att man för skepp via Maure till Gryppas vik. Antingen genom Gimdis och sedan Nya Arnos träskmarker, dragna av klomuller, eller (om man som ätten Peffomir är på god fot med Mercana) genom Maures mynning.

Svartfolken i Melashebergen måste av och till näpsas. Men detta är mer en preventiv åtgärd än en jakt på skänker.
Triskerna behärskar absolut strid i bergen men de föredrar räder på vatten. Här i bergen finns ju heller inga skatter att plundra.

Vanligare än de stora räderna är mindre plundringar. Dessa förekommer flera gånger per år och kan sättas igång av betydligt mindre styrkor. Här behövs inga stora allianser mellan ätterna utan en oligark kan själv organisera dessa plundringar. Dessa utgörs av mer riktade plundringar av Boszas jordbruksområden, Lofernierna (dock inte Peffomir eller Edläggare som istället försvarar området), söderlandet i Sandzas samt själva Sandzas landsbyggd, Mercanas omlastningsstationer längs Maure, loigerlandet, Hamurs älvdalar, Poanes gods och byar (men inte staden). Nästan alla attacker går via sjöss eller på floderna.

Än vanligare är dock riktade piratattacker mot transporter på Jaggaracksjön och Maure. Dessa behöver man nästan inte samordna med andra oligarker vilket är en klar fördel.

Och absolut vanligast så attackerar man andra oligarker. Triskerna fruktar egentligen bara andra trisker, och det av god anledning!

Utrustning
Den utrustning som används av triskerna är ofta ganska lätt. Visst förekommer ringbrynjehauberk och teknologiskt ganska avancerade vapen som armborst men vanligare är lättare vapen som inte hindrar rörelser vid snabba plundringar och som kan göras redo snabbt om motståndaren kommer för att spoliera härjningsfesten. Triskerna tar därmed även ogärna med sig tunga stridshästar eller belägringsmaskiner, speciellt då skeppen och klomullerna är tänkta att fyllas av skatter och gods …inte hästfoder och byggmaterial. Huskarlarna har ofta individuellt utformad beväpning och utrustning. Allt från påkar, yxor och långa lansar till bågar och kastvapen. Detta gör att de inte är exceptionellt starka i formstionsstrider men att de däremot kan bita ifrån bra mot vilket motstånd som helst. I strid en mot en är huskarlarna ypperliga kämpar och kan mäta sig mot vem som helst.
De flodklomuller triskerna brukar används främst som trängfordon och som offensiva hjälpmedel till sjöss. De kan forcera de flesta av klomelliens terrängtyper och är suveräna längs flodsystemen och i sankmark. Stridstorn är vanligt förekommande hos triskerna men dessa gör samtidigt att klomullerna inte kan dra lika stora lass.

Flodklomullerna har ben och kan vid strid till lands användas som stridsplatåer/mobila torn. Lite som elefanter används av arméer i Soluna och Akrogal. Klomullerna är dock betydligt långsammare än elefanter men har i gengäld betydligt tjockare hud (samt skal!) vilket gör deras defensiva kapacitet betydande. Ofta agerar de triskiska klomullerna som skydd vid huskarlarnas reträtter när de plundrat klart och fiendehären skymts till. Till lands har de inte möjlighet att chocka fienden som elefanter på grund av sin långsamhet. Klomullerna bemannas i regel av en klomullförare och sedan av huskarlar beväpnade av både projektilvapen (bågar och kastvapen är vanligast men även armborst) samt närstridskämpar som håller närgångna fiender borta (ofta med spjut, stångvapen eller tyngre tvåhandsvapen för räckviddens skull).


Till sjöss fyller flodklomullerna flera uppgifter för triskerna. Framförallt vid transporter och som betvingare av strömt vatten. De kan även angripa båtar och mindre skepp. Deras förmåga att simma mot vindens riktning och strömmar gör dem svåra att undgå (De kan vid behov även ramma båtar och mindre skepp men de undviks då detta riskerar att skada djuren).

[/quote]

[gtjorgo]

Gjorde lite små ändringar och genomfört en välkommen rättstavnings insats!

[Torquemada]

Ser bra ut.
Men vad är "Galtbete" för ett namn?

[gtjorgo]

Sen kan det också tilläggas att klomuller generellt, både de som används civilt och de som används militärt, rimligtvis är dyra i drift och kräver välställda ägare. Lite som ett skepp. Klomuller måste tränas, skötas och fodras, allt detta kräver tid och resurser. Stadsstaters fasta militärstyrkor kan ha flera stycken, även vällställda handelshus, men annars har de förslagsvis enskilda ägare som investerat dyrt i en enstaka klomull.

Om det passar för dina trisker så ser jag före mig att enskilda oligarker sällan äger fler än en klomull, men som då kan användas både för vanlig transport och för krig, de tre triskeroligarkerna kan dock tänkas ha fler klomuller i sin äga. Triskiska ätter som bor utan direktkontakt med sjö eller flod (eller har alla det?) har kanske inga klomuller?

Jag håller med. Klomuller är dyra i drift och kräver sitt utrymme. Jag tänker också att klomuller är ganska fåtaliga och därför är man rädd om dem (återigen likt antikens elefanter). De lär vara ovanligt att man har flera stycken samtidigt. Att sätta ett fast antal hänger lite ihop med hur mycket folk/väpnade styrkor som Sl bedömer att det finns i klomellien. Men de lär inte vara många slagfält i historien som har över tio klomuller som deltagare samtidigt.

Mina tankar:

[/color]

Sanzas hyr ibland in klomullburna legosoldater. Ett exempel är Flodpärlorna, ett långtidkontrakterad legokompani bestående av bruna ankor. Och det förekommer att de hyr in trisker också, så länge halvlingarna bedömer kompaniet som pålitliga.


Låter bra

Börjar också fundera på om det inte finns några hamurer längst Wemer nedre lopp som faktisk också använder klomuller i strid... Måste fundera lite till.

Jag kan tänka mig att det finns Hamuriska storfamiljer som använder sig utav klomuller längs både Wemer och hamervathna. Möjligen hemmahörande kring den del av Hamur som ligger väster om Bedtberget (vad kallas denna del geografiskt?) Dessa är i mina ögon dock inte så prominenta rent historiskt (då hamurerna länge haft en isolationistisk riktning där den politiska tyngden varit hos storfamiljerna i bergen och de forsande älvdalarna). Möjligen så är dessa mer kontaktsökande storfamiljer på uppgång?



håller med. De på Maure lär även vara framförda av gamla Poanska trupper samt andra inhyrda legosoldater (i exemplet i Ereb Altor boken kanske till och med inhyrda trisker?)

Gamla poanska trupper med klomuller låter helt rätt. Vidareutveckla gärna.

Jag tänker att Addiaska före ockupationen av Poane helt saknade tillgång till både skepp och flodklomuller på Maure. Många kämpar och befäl ut Poanes flotta ( varav en majoritet lär ha varit legosoldatsförband som efter att Poane intagits helt sonika sökte sig till nya kontrakt och därmed inte åsyftas) lär ha flytt till Söderlandet och Hisskov men en spillra kan ha varit kvar. Dessa enrollerades sedan in i Addiaskas styrkor när staden väl införlivades med angriparen och lär utgöra kärnan i Addiaskas lilla flodstyrka på Maure (givetvis med befäl från Addiaska).

Låter också bra. Att Nya Arno endast har ett fåtal klomuller kan tänkas vara ett resultat av att mercanierna under sin långa kontroll av stadens handel inte tillät dalkerna att använda djuren. Klomuller borde annars ha variit effektiva som dragdjur i Baxars träsk. Dalker är dock kända som skickliga skeppsbyggare och borde komma långt med det.
[/quote]

Jag tänkte nog inte riktigt hela varvet runt där. Nya Arno lär i Baxardeltat ha bruk av klomuller även om man främst är kända för sina skepp

[gtjorgo]

Ser bra ut.
Men vad är "Galtbete" för ett namn?

Vet inte vad jag ska skylla på
Har en RP i min spelgrupp som är från Nargur och har tillnamnet Galttämjare.. kan vara det som spökar

[gtjorgo]

Jag köper kompromissförslaget kring Boszas militär!
Kan Boszas stående styrka möjligen vara en tämligen välutbildad del av stadssvakten?:)

[Torquemada]

Det borde gå mycket bra. Det går inte nödvändigtvis alls en skiljelinje dem emellan.

[birkebeineren]

Boszas lilla arme har säkerligen en eller flera legosoldatstyrkor som patrullerar gimdis (den del som inte omsluter staden där det magiska besvärjelserna hoppas beskydda staden[/color]

Bozsa är rika och kan ha stående inhemska trupper till försvar, snarare än legoknektar.

Här tänker jag lite annorlunda. Jag tror att Bosza snarare saknar stående styrkor utöver små grupper stadsvakter och istället brukar legoknektsstyrkor på båda korta och längre kontrakt. Detta har enligt mig ett antal politiska orsaker.
I mina ögon så är ’huvudlinjen’ inte så intresserad av en stående styrka för att denna dels kostar mycket pengar och dels för att en stående armé även teoretiskt kan utgöra en ovälkommen motvikt mot ’de hundra och en’-rådet. Det finns även en risk att en permanent militarisering av Bosza skulle kunna äventyra bilden av stadsstaten som en i grunden fredlig kraft i södra klomellien. Däremot finns inom huvudlinjen en plan på att skapa en permanent militär enhet som har särskild kapacitet att bekämpa fientliga besvärjare och magiska samt demoniska varelser.

’Moderaterna’ i rådet vill inte heller bekosta en stående armé och inte heller ha några eventuella konkurrenter om makten om makten i Bosza. Moderaterna vill vidare absolut inte ha någon klomellisk variant av Erethaz zabelas.

Den enda större gruppering som möjligtvis är positivt inställda till en militär är ’Radikalerna’. Dessa vill ju som bekant omvandla Bosza från en magokrati till en republik (där även ”mugglarna” har representation).

Min tanke är att de legosoldater som Bosza hyr ofta får en ganska liten sold (och därmed utgör en ringa utgift). Som motvikt så används de i regel till garnisonstjänst och för att patrullera gränserna. Inte som aggressiva enheter som stormar befästningsverk. Erfarna kondottiärer som vill hålla ihop sina enheter söker ofta kontrakt i Bosza under en del av kampanjåret. Här kan trupprna vila och samla krafter (om än till mindre sold) innan man åter vänder norrut för mer aktiva kontrakt i musselkriget och liknande.

Låter ganska bra.

Förslag: Bozsas centrala försvar, försvaret av själva staden och den omedelbart omgivande landsbygden sköts av ett stående (och högt betrott och noggrant utvalt) försvar. Infiltrationsrisken är annars för stor.

Jag köper kompromissförslaget kring Boszas militär!
Kan Boszas stående styrka möjligen vara en tämligen välutbildad del av stadssvakten?:)

Det borde gå mycket bra. Det går inte nödvändigtvis alls en skiljelinje dem emellan.

Kokar vi det då ned till en stående styrka som utgör stadsvakt i Bozsa stad och ett mindre antal inhyrda legokompanier som utgör gränsvakt för Bozsa stat?

Sen att stadsvakten är mycket kompetenta soldater men att de inte har samma befogenheter som Ereth Zabelas (Sabeltandsgardet) i Krilloan? Här beskrivs dessa som 17 elitsoldater som är direkt underställda Ordo Magicas sjutton mästare, överordnade den reguljära stadsvakten men de tjänar magikerna i första hand och inte stadens styrelse. Varje magimästare förfogar över var sin gardist även om de också är en sammanhållen enhet. Står om Sabeltandsgardet på s 12-13, 39 och 62 i Krilloan-Kampanj.

[birkebeineren]

Börjar också fundera på om det inte finns några hamurer längst Wemer nedre lopp som faktisk också använder klomuller i strid... Måste fundera lite till.

Jag kan tänka mig att det finns Hamuriska storfamiljer som använder sig utav klomuller längs både Wemer och hamervathna. Möjligen hemmahörande kring den del av Hamur som ligger väster om Bestberget (vad kallas denna del geografiskt?) Dessa är i mina ögon dock inte så prominenta rent historiskt (då hamurerna länge haft en isolationistisk riktning där den politiska tyngden varit hos storfamiljerna i bergen och de forsande älvdalarna). Möjligen så är dessa mer kontaktsökande storfamiljer på uppgång?

Kan det kanske vara en del yohrleider som bebor denna norra del av Hamur? Själva Hamervathnadalen i södra Hamur lär ha varit rätt full av narguriska hamurer när de joriska nybyggarna anlände Hamur på 400-talet eO och även om en del av dessa mutat in sig kan det tänka ha varit mer plats i norr. Vi behöver dock oavsett ett namn på norra Hamur och kanske lite historia för tiden innan Niel Småhacka hittade ht 417 eO?

Gamla poanska trupper med klomuller låter helt rätt. Vidareutveckla gärna.

Jag tänker att Addiaska före ockupationen av Poane helt saknade tillgång till både skepp och flodklomuller på Maure. Många kämpar och befäl ut Poanes flotta ( varav en majoritet lär ha varit legosoldatsförband som efter att Poane intagits helt sonika sökte sig till nya kontrakt och därmed inte åsyftas) lär ha flytt till Söderlandet och Hisskov men en spillra kan ha varit kvar. Dessa enrollerades sedan in i Addiaskas styrkor när staden väl införlivades med angriparen och lär utgöra kärnan i Addiaskas lilla flodstyrka på Maure (givetvis med befäl från Addiaska).

Låter helt rätt!

[gtjorgo]

Birke skrev

Kokar vi det då ned till en stående styrka som utgör stadsvakt i Bozsa stad och ett mindre antal inhyrda legokompanier som utgör gränsvakt för Bozsa stat?

Sen att stadsvakten är mycket kompetenta soldater men att de inte har samma befogenheter som Ereth Zabelas (Sabeltandsgardet) i Krilloan? Här beskrivs dessa som 17 elitsoldater som är direkt underställda Ordo Magicas sjutton mästare, överordnade den reguljära stadsvakten men de tjänar magikerna i första hand och inte stadens styrelse. Varje magimästare förfogar över var sin gardist även om de också är en sammanhållen enhet. Står om Sabeltandsgardet på s 12-13, 39 och 62 i Krilloan-Kampanj.

Det låter som en plan. Kanske att iden som huvudlinjen har är att det föreslagna gardet just ska komma från några särskilt framträdande individer från stadsvakten. Jag gissar att denna styrka inte är särskilt stor (kanske 5 stycken om Krilloan har 17?) men att man vill ge dem stora befogenheter?

[gtjorgo]

Kan det kanske vara en del yohrleider som bebor denna norra del av Hamur? Själva Hamervathnadalen i södra Hamur lär ha varit rätt full av narguriska hamurer när de joriska nybyggarna anlände Hamur på 400-talet eO och även om en del av dessa mutat in sig kan det tänka ha varit mer plats i norr. Vi behöver dock oavsett ett namn på norra Hamur och kanske lite historia för tiden innan Niel Småhacka hittade ht 417 eO?

Inte omöjligt. Det beror lite på hur denna del av Hamur ser ut tänker jag. Är den plan och lättillgänglig så kanske den varit för lättangripen från både trisker, svarfolk, och under magikernas krig? Detta skulle kunna innebära att den varit ganska sparsamt befolkad från hamurerna.

Är området istället kuperat så kan det istället innebära att det varit lättare för tjuriga hamurer att bita sig kvar. Det senare, otillgängligheten, skulle kanske kunna förklara varför denna del anses vara en del av Hamur och inte de omkringliggande stadsstaterna?

[Torquemada]

Bozsa behöver också en styrka för att slå ut magiska hot/zemniter utanför stadsgränsen - de får ju annars skulden för dem ändå.

Hur denna ska vara utformad är ganska öppet. Den kan vara en stående liten grupp med hög status eller en hemlig organisation eller så kör man ad-hoc lösningar inför varje nytt hot - en bra variant för RP!

[birkebeineren]

Bozsa behöver också en styrka för att slå ut magiska hot/zemniter utanför stadsgränsen - de får ju annars skulden för dem ändå.

Hur denna ska vara utformad är ganska öppet. Den kan vara en stående liten grupp med hög status eller en hemlig organisation eller så kör man ad-hoc lösningar inför varje nytt hot - en bra variant för RP!

Jag kan absolut tänka mig en sådan styrka som opererar utanför Bozsa och att den då gör det i hemlighet. Status skulle kanske kunna uppnås om magikerna visar sig duktiga på att bekämpa magiska hot och zemniter men frågan är om det väger upp för att det då syns tydligt att det finns just sådan som fortfarande springer lösa i Klomellien och som inte Bozsa kunnat bekämpa? Bättre då att sköta allt så diskret som möjligt röstar jag för.

Sen är en vidare fråga hur denna styrka är uppbyggd, av magiker eller av icke-magiker utrustade med magiska föremål?

Här röstar jag för ad-hoc lösningar, men troligtvis återkommer vissa av "magijägarna" i styrkorna som sätts samman om de visat sig dugliga på tidigare uppdrag (och har överlevt dessa).

[Torquemada]

Låter bra. Och RP måste visa att de kan hålla truten/vara diskreta för att få fler jobb...

Ibland går väl en del saker dock inte att tysta ner, och då har man väl en PR-byrå som får handskas med det.

[gtjorgo]

Bra ide och bra förslag! Jag håller med om ad-hoc lösningen:)