Bra början. Trevligt med en inledning som kort både beskriver och sammanfattar.
Några kommentarer och förslag på tillägg:
Hamur omtalas i EA-boxen som central för landets hantverkare och då kan förslagsvis detta vara ett undantag till ett annars vanligt färdigställande i Mercana.Torquemada skrev:INLEDNING
Mercana (uttalas med hårt ”k”) är Klomelliens främsta centrum för handel och hantverk. Alla städer i Klomellien ägnar sig åt hantverk, men ingen så mycket som Mercana, och även de andra städernas alster får ofta sin sista behandling i Mercana, och säljs där till utlandet och skeppas ut från stadens stora hamn. (Förslag på tillägg: "Undantaget är Hamur som är noga med att färdigställa sitt eget hantverk.") Mercana är störst till befolkningen, rikast (om man inte räknar Bozsas magiska rikedomar eller Hamurs ännu i berget vilande skatter) och kan sätta flest män i vapen. Då Klomellien är en union av elva stadsstater har landet ingen huvudstad, men om de hade en skulle det vara Mercana, och Unionsrådet har också sitt säte i Mercana. Staden är känd för sina giriga handelsfurstar, sitt frenetiska stadsliv och för sin kult av den uttråkade gudomen Olem Den Late, som hotar att förinta världen om den blir för grå. Alla Klomelliens folk och religioner finns samlade och representerade i Mercana. (Förslag på tillägg: "Klomelliens viktiga export av salt, oftast i byte mot spannmål, skeppas huvudsakligen ut från Mercana.")
Trots sin makt och styrka lever staden alltid farligt. I sydöst hotar uppkomlingen Addiaskas riddarhärar, som vill ta över rollen som landets främsta stad. I sydväst seglar Ransards plundrande flottor av långskepp, ivriga att lägga beslag på stadens rikedomar. I nordväst tornar en hel nation upp sig, det mäktiga Magillre och Mercanas tvillingstad Cvyrdo, skilda från Mercanas stadskärna bara av gränsfloden Maure. Magillre är alltid redo att slå till mot den splittrade unionen, som dessutom avfallit från den Lysande Vägens rätta (Förslag på ändring: "...som dessutom inte enade följer Lysande Vägen") och Mercana står nästan alltid först på tur. Förr i tiden måste Mercana också hålla stånd mot ett fjärde hot, orcherna i nordöst, men sedan staden Brikho släpptes in i unionen är de om inte vänner så åtminstone allierade.
Nyanlända äventyrare ser först av allt Mercanas myllrande hamn.
Salthandeln är som sagt mycket viktig i Klomellien. Spannmålet kommer oftast från Zorakien enligt tidigare forumsdiskusioner.
Klomellien borde inte kunna anses som att ha avfallit från LV om de inte först varit troende? Möjligtvis kan kanske Mercana ha gjort det eftesom kerisgassen tidigare hade säte här (något vi någonstans kommit fram till i en forumsdiskussion) men då bör isåfall just detta specificeras. Att uttrycka "Lysande Vägens rätta lära" blir lite förvirrande eftersom LV själv använder detta begreppet för att skilja mellan de två grenarna av religionen, den dalkiska och den aidniska.
Som gtjorgo också påpekar så är de trakoriska gudarna stort sett synonyma med de joriska gudafrna (som även kallas Gamla Gudarna eller Golwyndiska panteonen). Detta enligt gamla forumsdiskussioner.Torquemada skrev:RELIGION
Mercana utmärker sig inte för sin stora andlighet, och utlänningar betraktar ofta kulten av Olem Den Late som ett dåligt skämt. En gud som hotar med att förinta världen om han inte blir underhållen verkar i mångas ögon helt enkelt inte seriöst. Mercanierna tar dock ofta sin kult på stort allvar, om inte annat som en enande lokal symbol. När Mercana skildes från det övriga Joriska Imperiet och hamnade i konflikt med grannen Magillre behövde man en enande symbol, och då man inte ville välja en kung fastnade man för den levnadsglade guden Olem och importerade honom från grannstaden Melorghs kultister. Nuförtiden hävdar man dock att Olem är en orättfärdigt bortglömd del av den kejserliga panteonen.
För en ingående skildring av Olems tempel och kult, se Vidina Ingaldirons krönikor. För det folkliga firandet av Olem, se Mercanas Karneval.
Då Mercana är fullt med både invandrare från övriga landet och ständiga handelskontakter med så fjärran länder som Kardien och Trakorien så finns en uppsjö kulter och religioner på plats med små tempel i staden, allt från Remuntra och de trakoriska gudarna (Förslag på ändring: "...allt från Remuntra som härstammar från de trakoriska öarna"), den kejserliga panteonen, de narguriska Aesir och de underliga gudarna från grannstaden Melorgh. Alla dessa kulter är små och tolereras välvilligt men ofta nedlåtande. Två undantag finns. Den Lysande Vägens kyrka har efter stark mission vunnit en tjugondel av staden själar, och har även förärat staden med en katedral, en bontisal och en sångarkör i världsklass. Utöver de som anslutit sig har den Lysande Vägens arbete bland de fattiga givit dem långt fler välvilliga sympatisörer än de har faktiska troende. Sedan Musselkriget med grannstaden och rivalen Addiaska inleddes har dock kyrkan placerats i en omöjlig sits och tvingas välja mellan sin stad och sina trosbröder och sin kerisgass i Addiaska. Trots trakasserier från lokalpatrioter har den lokale bontisalen vägrat att ta ställning för endera sidan.
Det andra undantaget är Den Gyllene Ogim från staden Melorgh. Då Ogim är en gud för lycka, rikedom, vällevnad, järtecken och tur i spel passar han ovanligt väl in i Mercana, och man har även rensat bort de mer dystra aspekterna av den ursprungliga kulten i Melorgh. Denna popularitet har dock inte lett till att Ogims tempel har blivit ordentligt upprustat eller har fått mer än en handfull präster, så kulten är ingen maktfaktor i staden. Mercanas styrande Handelsråd håller också alltid ögonen öppna för den händelse att en ny Levande Ogim, en påstått mänsklig inkarnation av guden, skulle dyka upp. I tysthet skulle man försöka lönnmörda varje sådan pretendent, ty dylika profeter har orsakat stort kaos i landet i det förflutna.
Alla former av demonkulter är belagda med dödsstraff i Mercana (med undantag för Melorghs demongud Morguck, eftersom man inte vill starta krig med Melorgh, dessa demonkultister får bara stryk). Särskilt förbjuden är också kulten av den odöde nekromantikern Zemnus som vill skapa ett nytt magikervälde i Klomellien.
Om mercanierna betalde frivilligt eller tvingades är kanske en omtvistad fråga men de undkom utan att själva plundras. Att jorderna även kom denna väg hjälper också till att förklara hur de kunde växa sig så stärka på Jaggarack som de gjorde under 400-talets första tiår. Jorderna fick även Garrika på fall, en stad som annars hade kunna växa till en maktfaktor i södra Klomellien, så mercanierna kom på sikt att tjäna på det hela.
