Berendien

[birkebeineren]

I Enhörningshornet så framkommer det att åtminstone någon av de Unga Gudarnas kulter har egna tempelriddare. Den Ninnaveprästinna som försvarade artefakterna hade hjälp av en tempelriddare som också bör ha tillhört Ninnavekulten, eller möjligen Visha som är Ninnaves make. På vår tid valde vi tolkningen att samtliga av de Unga Gudarna hade sina egna tempelriddare för försvar av kultplatser och präster/prästinnor.

Det är ju lite kittlande med riddarordnar som inte automatiskt är knutna till LV som fyrkorsbröderna i gamla Alerien exempelvis.
Känns nästan som att vi har en kul möjlighet här i Berendien att göra en bra grej:-)

Följande UG kan jag tänka mig har en försvarsgren:
Sholak - magins gud, så har magikunniga blekebröder för det fall farlänningar bryter friden.

Kartov - motsatsvis från täten i Kandra så får munkarna (inte prästerna) bruka våld, så bland dessa finns krigarmunkar - typen stav och stridskonst.

Delithaorden har utöver stor magisk kunskap, Portvaktsämbetet som vaktar deras platser, inte riddare men väl krigare. Ofta veteraner som lämnat krigets bana. Kanske kan detta vara något allmänt?

De flesta UG tycks också omfamna magin, så magikunniga personer är alltid en risk för den med onda avsikter mot de heliga.

I Enhörningshornet nämns som sagts "ljusa tempelriddare" från en vänorden, ljusa som kontrast till Zeeris tempelriddare - svartriddarna. Vilken orden det kan röra sig om är öppet.

Kan vi kanske tänka oss en riddarorden som tjänar alla UG? Möjligtvis under överinseende av överguden Sholak?

Sen gillar jag det med både Kartovs krigarmunkar och ett Portvaktsämbete (gärna knutna till flera kulter än Delitha).

[birkebeineren]

låter bra om grevar och baroner är det så att Riddarna även är befäl? Varje riddare leder 10 man typ? vapen vet jag inte men tänker lätt utrustning.

Att riddare för befäl över vanliga soldater låter rimligt. Åtminstonde som högsta befäl i en styrka. För större styrkor kan det också tänkas finnas underbefäl som inte är riddare. Kanske är det vanligt i Berendien att en riddare för befäl över tio soldater som leds av en sergeant?

För vapen och rustningar och vilken teknologisk nivå detta ligger på är EA-projektets tolkning sent 1300-tal i en jämförelse med vår välrds historia. Har inte Kandra-modulen tillgänglig just nu men hur är stadsvakterna där utrustade?

Bra fråga tror att dom har Hjälm,ringbrynja eller läder. Kan det vara bredsvärd till det om jag inte minns fel. Sergeant låter som något troligt eftersom Berendien inte är Alltför Adligt utan även delvis Låter folket delta i vissa saker. Medans i Zorakin så känns adeln som dom enda som kan leda?

Har nu hitat min Kandra-modul och såg genast stadsvakten å framsidan? Kanske denna kan tjäna som inspiration till flera stader med egen stadsvakt?

Hjälm, ringbrynja/läder och svärd känns som ganska standard och därför också passande för just vanliga soldater. Vissa befäl har lyckats skaffa sig en såkallad Entikaklinga (en typ av välsmidda svärd som vi på forumet gjort till en grej för just Entika) men det tillhör sällsyntheterna. Många kan även tänkas använda bågar av olika slag, inte bara den ökände Lardamenderbågen jag tidigare nämnde.

Att folket är mer delaktigt i Berendiens militärväsen verkar passande tycker jag. I Kardien dominerar adeln totalt och i Zorakin i stor grad även om det på senare tid (enligt utveckling å forumet) verkar bli vanligare med icke-adliga soldater också.

[Napoleon37]

Kan man använda Kandras befolkningen och Mängd statsvakt för att räkna ut andra städers?

[Mikael]

Kan vi kanske tänka oss en riddarorden som tjänar alla UG? Möjligtvis under överinseende av överguden Sholak?

Sen gillar jag det med både Kartovs krigarmunkar och ett Portvaktsämbete (gärna knutna till flera kulter än Delitha).

Nja, idén är inte dum - men Sholak är inte en bonus pater familias, utan rätt ointresserad. Jag föreslår istället att de ljusa tempelriddarna är av Kushtas orden. Kushtas helgedomar är de rikligast utsmyckade och dit de dyraste av de troendes offer går. Här finns ett behov att försvara de troendes och de dödas gåvor mot girighetens frestelser. Likt Egyptens Anubis är Kushta en god dödsgud som ger människor hopp att få vila i frid och inte uppstå som odöda. Han ledsagar den döde till Livets Våg så den inte förlorar sig på vägen, där vägs själen och den döde placeras i ett av dödsrikets länder där Kushta skyddar de döda från försök att störa deras eviga vila från livets mödor.

Vore det inte schysst med en dödsguds "ljusa" - i betydelsen "goda" - tempelriddare i vit vapenrock med Kushtas vågsymbol på. Kushta "har dessutom mycket bestämda åsikter om vem som hör hemma" i dödsriket och hatar odöda. Vid förfrågan kan de lånas ut till andra ordnar som har behov.

Zeeris är avfällingen som är ensam UG att bejaka de mörka magiskolorna och använder sig av odöda som tjänare när de kan komma undan med det. Ett klassiskt nemesisförhållande mellan mörka och ljus tempelriddare? Naturlig och god död vs onaturlig ond odöd.

I Enhörningshornet framgår att stadsvakten fått hantera Zeeris tjänare och dess attacker på andra ordnar, det tror jag är det normala - det världsliga beskyddar de heliga. En annan faktor skiljer UG från LV är att ordnarna inte är några stora fastighetsägare så de saknar den makt och rikedom som kommer med landegendomar.

[birkebeineren]

Kan man använda Kandras befolkningen och Mängd statsvakt för att räkna ut andra städers?

Du tänker en prosentuell beräkning? Hur många stadsvakter pr. 1000 invånare eller så?

Vi har dock inte så många siffror från källorna utöver Kandras 1800 (som det har funderats på att öka?) och Entikas 20 000 (från äventyret "Melindors återkomst"). Men det går ju att hitta på lämliga stadsbefolkningssiffror...

[birkebeineren]

Nja, idén är inte dum - men Sholak är inte en bonus pater familias, utan rätt ointresserad. Jag föreslår istället att de ljusa tempelriddarna är av Kushtas orden. Kushtas helgedomar är de rikligast utsmyckade och dit de dyraste av de troendes offer går. Här finns ett behov att försvara de troendes och de dödas gåvor mot girighetens frestelser. Likt Egyptens Anubis är Kushta en god dödsgud som ger människor hopp att få vila i frid och inte uppstå som odöda. Han ledsagar den döde till Livets Våg så den inte förlorar sig på vägen, där vägs själen och den döde placeras i ett av dödsrikets länder där Kushta skyddar de döda från försök att störa deras eviga vila från livets mödor.

Vore det inte schysst med en dödsguds "ljusa" - i betydelsen "goda" - tempelriddare i vit vapenrock med Kushtas vågsymbol på. Kushta "har dessutom mycket bestämda åsikter om vem som hör hemma" i dödsriket och hatar odöda. Vid förfrågan kan de lånas ut till andra ordnar som har behov.

Zeeris är avfällingen som är ensam UG att bejaka de mörka magiskolorna och använder sig av odöda som tjänare när de kan komma undan med det. Ett klassiskt nemesisförhållande mellan mörka och ljus tempelriddare? Naturlig och god död vs onaturlig ond odöd.

I Enhörningshornet framgår att stadsvakten fått hantera Zeeris tjänare och dess attacker på andra ordnar, det tror jag är det normala - det världsliga beskyddar de heliga. En annan faktor skiljer UG från LV är att ordnarna inte är några stora fastighetsägare så de saknar den makt och rikedom som kommer med landegendomar.

Kushta låter bättre.

[Fafnir]

Gällande LV vs UG i Berendien så lär det vara splittrat. Det finns ju en Kerigass (?) i Berendien. Om jag minns rätt från tidigare diskussioner så är UG fortfarande starka överlag. Främst så bland allmogen.
LV vinner framförallt mark hos adeln som vill närma sig Aidne av handelsmässiga och romantiska själ.
Vissa län har utropat sig som LV trogna även om mycket av befolkningen fortfarande har sina drakfester och ber Sholak om råd.
Andra länsherrar visar tydligt på vikten av historia och tradition genom att öppet vara UG trogna.
Som grädde på moset finns det de av LV som håller Caddos lära som främst och de (ngt fler) som håller Aidnes lära som den rätta.

Personligen gillar jag tanken på ett land med religiösa motsättningar där vissa verkligen är religiösa, andra bara praktiska eller ekonomiska.

Många ädlingar vill vara som sina större bröder i väst och tycker att förnyande och alliansbyggande är vägen att gå. Dessutom, om Felicien knackar på dörren, vore inte Kardien och Zorakins vänskap värdefullt då?

Andra anser det onationalistiskt och att det sviker forna ideal. Minns alliansen med alverna i norr...

Min tro är att religionsfrihet råder så etintemplen kan ligga vägg i vägg med sholaktemplet. Prästerna må muttra. Å andra sidan är det många som besöker bådas helgedomar. Better safe then sorry...

Vidare tror jag att flera av de större ordnarna till UG förfarar över stridsmän som skyddar ordern. Mkt baserad på enhörningshornet. Jag tror inte att de är lika starkt militära som LV men om Zeeris som är en förhållandevis okänd/ogillad gud har militär makt så bör andra ordnar inte stå långt ifrån.
Gillar idén på att några ordnar har den större styrkan och kan bistå/låna ut etc till vänordnar. Vissa har sannolikt inga krigare alls utan blit då beroende av de andra ordnarna i de fall det behövs.


Gällande Berendiens krigsmakt ser jag den som klassiskt feodalisk. Dom idoliserar i stort kulturen i Aidne men ligger i det mesta efter i utvecklingen. Brynja är fortfarande betydligt vanligare än fullplåt, (som är dyrt och svårtillgängligt) även hos riddare. Men som svärdssmeder står få länder över dem. Entikaklingorna är väl värderade Ereb över, inte minst på Aidne. Ni har nämnt Lardamenderbågarna som är välkända men väldigt regionala. Andra bågar är vanliga men enligt tidigare inlägg så har tydligen armborsten vunnit hög status bland adeln. Adeln ser gärna ner på bågar som ett folkligt vapen men förstår dess nytta i krigsföring.

[Wolfhart]

...
Vidare tror jag att flera av de större ordnarna till UG förfarar över stridsmän som skyddar ordern. Mkt baserad på enhörningshornet. Jag tror inte att de är lika starkt militära som LV men om Zeeris som är en förhållandevis okänd/ogillad gud har militär makt så bör andra ordnar inte stå långt ifrån. ...

Medhåll! I Enhörningshornet så framgår det att det är "Ninnaves tempelorden" som är den vänorden som hjälper Delithaorden och rollpersonerna i Kandra. Det är deras överstepräst som väljer att placera tempelriddaren och den unga magikunniga prästinnan som väktare av artefakterna, och jag drar två slutsatser av detta:

• Ninnaves tempelorden har självständigt befäl över tempelriddare vilket gör det mest sannolikt att det är deras egna tempelriddare, och inte från någon systerorden.
• Det finns endast ett fåtal tempelriddare, då översteprästen väljer att postera en (1) att vakta så viktiga artefakter när han vet att det finns en grupp Zeerisanhängare i staden, och därför har han troligen inte fler tillgängliga.

Så jag tror fortfarande på att alla eller åtminstone de flesta av de Unga Gudarnas respektive kulter har egna tempelriddare, men endast ett fåtal av dem.

[Napoleon37]

Kan man använda Kandras befolkningen och Mängd statsvakt för att räkna ut andra städers?

Du tänker en prosentuell beräkning? Hur många stadsvakter pr. 1000 invånare eller så?

Vi har dock inte så många siffror från källorna utöver Kandras 1800 (som det har funderats på att öka?) och Entikas 20 000 (från äventyret "Melindors återkomst"). Men det går ju att hitta på lämliga stadsbefolkningssiffror...

Ja men Vi har ju lite tillgång i kardien så står det ju lite om stadsvakt. Gör det inte i Kriolloan också?

[Mikael]

OK, det framgår som sagt av Enhörningshornet att en Överstepräst inom Ninaveorden kan placera en tempelriddare på uppdrag. Det betyder inte att tempelriddaren tillhör ordern, bara att det är en möjlighet som Översteprästen förutsätter finns. Och som sagt måste de vara väldigt få, eller annars begränsade, eftersom han bara kan placera en riddare som vakt - i kombination med magikunnig.

Jag tycker det vore trist om UGs ordnar bara var varianter på LVs ordnar, präster, munkar, tjänare, och militär gren. Låt dem vara mer unika i att de i huvudsak förlitar sig på folks vördnad för det religiösa, sin magi (gudagåvor), skydd från den värdsliga makten samt en mindre skara tempelriddare från förslagsvis Kushta (eller Ninave) som kan nyttjas av andra ordnar vid behov. I Kandra framgår att ordnarna samarbetar och att ingen orden missgynnas.

Det blir lätt fokus på det krigiska delarna eftersom äventyrarna ständigt utsätts för våldsamma motståndare, men det kan knappast vara livet för den vanlige medborgaren. Visst finns det fara och våld runt knuten, men inte så mycket att alla bönder har svärd vid sidan. Den värdsliga makten har åtminstone en förväntan på sig att skydda sina medborgare, både med lagar och vapenmakt.

LV har paralleller till vår kristna kyrkas historia. Det som gjorde att de behövde militära grenar var inte att det fanns kyrkguld att stjäla utan att de som stora landägare var en maktfaktor som konkurrerade med andra mäktiga landägare, världsliga landägare med militära styrkor. Som stor landägare behöver du militär makt för att behålla din makt och landegendomarna. Även för mission i barbartrakter kan en militär gren vara användbar. I Aidne och Jorpagna är LV en landägande maktspelare som måste kunna motstå konkurrensen från adeln.

I Berendien behöver det inte vara likadant. Texterna kring UG-ordnarna tyder på att de inte är landägare, knappt fastighetsägare. De utgör ingen konkurrent till den landägande adeln. UGs makt ligger i dess inflytande över folket. Att Zeeris har riddare och krigsmän följer av deras tro, men de är inte många då UG, LV och kungamakten hatar Zeeris. De lever dolt och nedtryckta så deras militära makt är mycket begränsad, trots deras intresse och uppbyggnad av sin orden.

Låt UG vara annorlunda och ha begränsat med militär. Jag föreslår följande defensiva försvarare:
Magikunniga präster, munkar och nunnor, samt Kartovs munkar med obeväpnad stridskonst.
Portväktarämbetet vid helgedomarna.
samt Kushtas tempelriddare som det enbart finns sparsamt av vid de större heliga platserna i Kandra, Lindaros...

[Napoleon37]

Japp tycker jag också låter rimligt. UG ska inte vara Militär som LV. Eftersom Unga gudarna ej utför Korståg saknas behov för det.

[Fafnir]

Medhåll även här. Ordnarnas krigsmakt är väldigt begränsad. De lär inte hålla på särskilt mycket med korståg eller religonskrig. Även om Zeeris drar det åt det hållet i Enhörningshornet, men det då ett unikt tillfälle uppenbarat sig som tydligen är värt att riskera mycket för.

Vill också minnas att Zeeris inte är hatade och föraktade överlag utan driver fattigstugor och läkehus. Kan minnas fel. Men både Zeeris och Delitha var så pass små ordnar att folk överlag har dålig koll på dem.

Vad används UG tempelriddare till då? Gissningsvis tempelvakter i första hand. Försvar av troende vid resor/”pilgrimsfärder”. Avskräckande ifall andra ordnar (de mest etablerade utanför UG lär vara LV) blir sugna på att mer handfast slå ut konkurrens. Och som statushöjare. Berendiens folk är i stort romantiker och uppskattar välrustade pråliga tempelriddare som förstärker gudens makt och status.

Typ?

[birkebeineren]

Jag tycker det vore trist om UGs ordnar bara var varianter på LVs ordnar, präster, munkar, tjänare, och militär gren. Låt dem vara mer unika i att de i huvudsak förlitar sig på folks vördnad för det religiösa, sin magi (gudagåvor), skydd från den värdsliga makten samt en mindre skara tempelriddare från förslagsvis Kushta (eller Ninave) som kan nyttjas av andra ordnar vid behov. I Kandra framgår att ordnarna samarbetar och att ingen orden missgynnas.

Det blir lätt fokus på det krigiska delarna eftersom äventyrarna ständigt utsätts för våldsamma motståndare, men det kan knappast vara livet för den vanlige medborgaren. Visst finns det fara och våld runt knuten, men inte så mycket att alla bönder har svärd vid sidan. Den värdsliga makten har åtminstone en förväntan på sig att skydda sina medborgare, både med lagar och vapenmakt.

LV har paralleller till vår kristna kyrkas historia. Det som gjorde att de behövde militära grenar var inte att det fanns kyrkguld att stjäla utan att de som stora landägare var en maktfaktor som konkurrerade med andra mäktiga landägare, världsliga landägare med militära styrkor. Som stor landägare behöver du militär makt för att behålla din makt och landegendomarna. Även för mission i barbartrakter kan en militär gren vara användbar. I Aidne och Jorpagna är LV en landägande maktspelare som måste kunna motstå konkurrensen från adeln.

I Berendien behöver det inte vara likadant. Texterna kring UG-ordnarna tyder på att de inte är landägare, knappt fastighetsägare. De utgör ingen konkurrent till den landägande adeln. UGs makt ligger i dess inflytande över folket. Att Zeeris har riddare och krigsmän följer av deras tro, men de är inte många då UG, LV och kungamakten hatar Zeeris. De lever dolt och nedtryckta så deras militära makt är mycket begränsad, trots deras intresse och uppbyggnad av sin orden.

Låter som en bra tolkning tycker jag.

Låt UG vara annorlunda och ha begränsat med militär. Jag föreslår följande defensiva försvarare:
Magikunniga präster, munkar och nunnor, samt Kartovs munkar med obeväpnad stridskonst.
Portväktarämbetet vid helgedomarna.
samt Kushtas tempelriddare som det enbart finns sparsamt av vid de större heliga platserna i Kandra, Lindaros...

Vad om vi lägger till Ninnaves tempelriddare till denna lista med grund i det Wolfhart refererar til i "Enhörningshornet"? Hon verkar ju enligt beskrivningen i Kandra-modulen vare en beskyddande gudinna...

[birkebeineren]

Vill också minnas att Zeeris inte är hatade och föraktade överlag utan driver fattigstugor och läkehus. Kan minnas fel. Men både Zeeris och Delitha var så pass små ordnar att folk överlag har dålig koll på dem.

Har inte "Enhörningshornet" tillgängligt men minns också det här med fattigstugor eller liknande. Även att svartpräster accepteras (utanför städerna) men att de ses på med misstänksamhet.

Vad används UG tempelriddare till då? Gissningsvis tempelvakter i första hand. Försvar av troende vid resor/”pilgrimsfärder”. Avskräckande ifall andra ordnar (de mest etablerade utanför UG lär vara LV) blir sugna på att mer handfast slå ut konkurrens. Och som statushöjare. Berendiens folk är i stort romantiker och uppskattar välrustade pråliga tempelriddare som förstärker gudens makt och status.

Kan det tänkas att dödsguden Kushtas tempelriddare bekämpar odöda?

Eventuella tempelriddare tillhörande Ninnave skulle kanske kunna vara en slags omresande "beskyddare" för det enkla folket där det behövs?

[Mikael]

Från Enhörningshornet
"Zeeris budskap är enkelt: Samla makt och rikedomar i väntan på den dag då jag ska ta dödlig gestalt och Erebs härskare." - står i kontrast till allt UG står för i övrigt.

"Det finns idag åtta Zeeristempel i Berendien, dock inget i Kandra eftersom både de Unga Gudarna och Lysande Vägen hatar Zeerisdyrkarna. Av denna anledning visar sig heller inte Zeerisdyrkarna gärna öppet inom Kandras murar." - de sysslar med nekromanti, har agg mot älvfolk/är så onda att älvfolk skadas, använder våld för att få sin vilja fram. Känslan är att deras tempel är undangömda. Ett relativt stort Zeeristempel finns dock i Sékim och där har de också en skola - vilket jag tolkar som skola för noviser inte byns barn. (Jag föreställer mig att Zeeris inom mannaminne var på krigsstigen men stoppades och knäcktes av gemensamma krafter från Kung och UG. Som en medlem i panteonen kunde de inte förbjudas, men de fråntogs sin egendom och svartriddarna förbjöds. De är nu på tillväxt med stöd från Felicien. EAprojektet har också lagt tempel i Felicien.)

"...Den vänstra handen, ett svart ridderskap som de använder när de tycker att våldsamma metoder krävs (vilket de väldigt ofta tycker). De är också kända för att hålla sig med orchslavar i sina tempel." - kan omöjligen accepteras av kung och religion i Berendien.

I byn Sékim: "De är dock mycket fruktade av övriga invånare. Motståndare till templet brukar försvinna för gott." ... "och offras därefter till templets mörkergud, Zeeris" - människooffer och förtryck, sannolikt köpt lokal herreman med magisk dryck eller tjänst för att få byta sitt tempel.

I Kandra. "en liten dold grupp"..."Skulle Kandras myndigheter upptäcka sekten skulle de förinta den omedelbart." - förinta dem, wow!

Jag tolkar detta som att de är inte förbjudna, hur förbjuder man en av de Unga Gudarna, men de är så illa omtyckta att deras tempel är små och få (8st). De håller sig dolda och använder våld för att förbli dolda. Byn Sékim är en liten by och ingen där vågar säga något. Sannolikt är lokala fursten/fogden mutad. Templet ser alldagligt ut på utsidan och håller stängt. Resande som passerar undviks men bevakas så de inte ska se något de kan föra vidare.