Ledaren för ett av tjuvgillerna var det? Kan inte du samla eller länka till informationen om tjuvarna i Tvillingstaden så vi kan passa in den i materialet?Jeb skrev:Älskar bryggorna. Önskar att Harald Hamrell bor i bryggorna.
"Undervägarna" skulle fortfarande kunna vara det övergripande namnet på alla sorters tunnlar, rum, rör och vägar i Fil-Tofias underjord. Dräneringstunnlarna under Tofia är inte stora men det borde finnas plats för svartnissar och småväxta halvlingar vilket kan ge skäl för benämningen "vägar" även här.Jeb skrev:Undervägarna blir allt med tydligt att de bara finns under Fil. Tofia har nog någon form av avrinning, med avloppssystem av undervägarnas storlek skulle de förstöra all mysig gyttja i Tofia. Även i Fil är det lite overkill, men äventyrsplatsen är för cool.
Att det finns en underjord i Fil-Tofia (och andra städer) kan förklaras med de gamla jorernas förkärlek för att gräva och bygga under mark. Inte bara vattenrör och avlopp men även förråd, vattencisterner och kolombarier (underjordiska gravkamrar*). Detta är något som kan hittas i de flesta städer kring Kopparhavet och Västerhavet där jorerna byggt och bott.
Syns längst nere till vänster på den nedersta kartan här: viewtopic.php?p=41551#p41551Jeb skrev:Jag kanske är blind men jag kan inte förstå vilken borg ni menar söder om Fil. Kul att du tar med Guedelonprojektet. Har du varit där Snibben? Är borgen av Gudelonstorlek blir den lite svårare att tillsätta av någon annat är en Dagge rent resursmässigt. Varför skulle en av Daggarna ha borg utanför muren? Kan vi inte göra så att borgen är i samma uppförandefas som Guedelon? Då har jag ett förslag på varför en ny borg är under uppförande....
Stadsdelarnas antal har vi nu reducerat. Finns fem i Fil och fyra i Tofia, palatstados och Lazarethkloster undantagna.Jeb skrev:Jag gillade verkligen Snibbens heraldiska symbolen, men delar åsikten om att dra ner på antalet stadsdelar.
Fil
Philborgsbyn
Mellangränderna
Oxekarna
Sydslänten
Kaparkvarteren (ett historisk namn)
Tofia
Hertigstaden
Tofia-brygga
Parkstaden
Söderomtorget
Hur vi förklarar alla de tjusiga heraldiska vapen har vi däremot inte gjort. Att de representerar stadsdelarna, bars av miliserna samt av de olika lagen under "Spelen" varje år får vi gärna behålla men vi bör hitta någon förklaring. Fanns även idé om att de pryder Kejsarbron vilket jag tycker skulle se snyggt ut.
Snibbens namn, han får förklara.Jeb skrev:Upptäckte Breja bro söder om Fil. Fantastiskt namn! Finns det någon bakgrund?
Jag föreslår att vi låter namnet Kaparkvarteren vara ett namn stadsdelen fick under Sjökriget och sedan har behållt. Om det finns kapare i Fil i dagsläget är en annan fråga.Jeb skrev:Det här med Kardisk-Zorakiska kapare. Inte helt övertygad. Jag tycker absolut att det är en lösning under Sjökriget, en bra sådan.
Jag anser dock att Kardien-Zorakin bara utfäster kaparbrev i krigstid och då endast riktat mot fienden. Det kan hända att det var så det var tänkt?
Ungefär så här:Jeb skrev:Virkesupplagen behövs i första hand för timret som flottas. Lade vi inte ett söder om stan? Norr om FT finns lasthamnar tillhörande Flodbaroner och annat löst folk, men jag tror inte de torrlastar sitt timer?
Vi har Norra timmerhamnen norr om Fil. Har samlas allt timmer bakom stora länser ute i vattnet, och eventuellt i viss grad även i virkesupplag uppe på land, efter att det flottats ner Stirpazfloden under våren. Här hålls den stora auktionen vi skrivit om tidigare och det är först då timmret säljs. Därefter flottas det vid ett tillfälle under Kejsarbron innan det samlas bakom nya länser i Södra timmerhamnen söder om Tofia. En viss del av timmret tas här upp på land men det mesta lastas direkt upp på väntande skepp tillhörande olika de uppköpare som vunnit buden under den tidigare auktionen. Viss del av timmret som kommer ner Stirpaz används inne i staden och tas rimligen upp innan det passerar Kejsarbron men den största delen av timret säljs och fraktas bort sjövägen.
Flodbaronerna har sin agenda men den passar de in i det rådande systemet. Exakt hur har vi väl diskuterat på olika platser och kan gärna fortsätta med det.
Sen var det väl också det här med handeln de så kallade Traktatbaronerna kan göra länger upp längs Stirpaz. Frågan är hur mycket timmer det handlar om och om detta då tas upp på land för frakt över land?
Ingen har vad jag vet tagit upp denna fråga när vi diskuterat och kartlagt andra städer så att vi gör det nu är jättebra. Hur många LV tempel finns det egentligen i städerna? Hur stora ser "församlingarna" ut och hur stora är tempelbyggnaderna?Jeb skrev:Jag kan sedan inte släppa det här med kyrklig närvaro. Jag har egentligen inga problem med antalet tempel, kloster och ordensborgar om det varit en medeltida stad. Norr om FT ligger Stirpazklyfte där Priorâtet huserar. En religiös punkt bara där. Flera kloster ligger i både Slättebo och Philmark. Du har bytempel och heliga platser längs hela Via Aidne. När då FT sedan stoltserar med 15+ soltempel, tados, lite olika orderhus och kloster. Det gör FT till hela Erebs överlägset tempeltätaste stad. Ekeborg och Arno inräknat. Må så vara att det finns lika många tempel eller fler i dessa städer men att man inte nämner dem på kartan. Jag kan inte komma ifrån att vi bör hålla samma "stil" som resten av det som skrivs på Erebaltor.se.
Jag har inga problem med lyftkranar. Särskilt inte om det bara handlar om två stycken. Såg du förresten mitt förslag om en kran byggd av mäster Avloy?Jeb skrev:Mina kära lyftkranar då. Kranarna var tänkt att bilda en vy. Kranarna sticker upp mellan brovalven. Intill ligger den nyare, rörigare och smutsigare Tofia. På andra sidan Stirpaz ligger Fil med sina gamla ärrade murar. De nya tiden med handelsmän kontra de gamla med adel. De är ganska stora och två till antalet. Båda är hjulkranar med dubbla hjul. De lyfter ca: 3000kg, men kan pressas till tyngre laster, något som ogillas då de är dyra att reparera. Kranarna används för tyngre gods som inte snabbas lastas av med muskelkraft eller de mindre hävstångskranar. Hamnkranar som dessa användes på slutet av 1200-talet, medan flytkranar på pråmar kom först på 1300-talet. Ska vi då erebifiera det hela kan vi tänka oss att kranarna i FT har utväxling och är därför lite snabbare än var deras medeltida kollegor. Även lyftsling och rep till kranen är starkare än vad de troligen var på medeltiden. Med detta sagt tänker jag inte strida för kranarna. Det var en ide som andra och gillar vi den inte slopar vi den. Första tanken var timmerslussar, det kanske är bättre, men för eller senare måste timret i någon form lyftas och beroende på storleken är det ibland tungt. Snibbens ramper är inte dåligt det heller, men man ska sedan stapla antar jag och då blir det höjd igen. Timmergårdar måste vi oavsett ha redan i hamnen om vi inte kommer på ett bra sätt att få det därifrån. Flottar kanal, vagn eller bara få det över till nästa båt. Sedan är det ju inte bara timmer som kommer över Stirpaz, men det är en annan fråga.
*Har skrivit på annan plats om jorernas bergravningstraditioner och tanken är att kolombarier var deras sätt att förvara sina döda. Fortfarande finns traditionen kvar bl.a. i Erebos, Berendien och faktisk vissa delar av Efaro. Ibland balsamerade, ibland brända och med askan förvarad i stora krukor.
). Ett ingame skämt bland bondbefolkningen i Zorakin?