Zorakin
-
- Admin
- Inlägg: 9214
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Re: Zorakin
Tycker absolut vi kan passa in materialet här. Enda kruxet är då att vi redan namngivit Slättebos grevskap så som syns här: http://www.erebaltor.se/wiki/index.php? ... a_l%C3%A4nJeb skrev:Tack.
Kampanjen vi spelar just nu utspelar sig i Slättebo och cirkulerar kring ätterna Klinga och Björnflod. Resten är bara lulllull för spelarna för att sätta sig in i området och dess invånare. Allt material jag postar står vem som helst fritt att sno eller ändra i. Kritik uppskattas.
Varken artikeln eller sidan här på forumet är särskilt lätt att hitta så det är förståeligt om någon missat det.
Vi skulle kunna använda dina namn och beskrivningar där inget annat är sagt och de namnen som redan finns kan exempelvis användas om län som gränsar till Slättebo, antingen i Zorakin eller kanske i Kardien och Philmark?
Re: Zorakin
Hmm, om det är så att något av det skall användas här kan jag, eller någon anpassa det. Finns det någon karta eller liknande över gränsdragningar? Jag har gjort en genom att kladda på en karta härifrån. Mest för att visa spelarna hur jag tänkt. Jag drar mig till minnes att jag sett olika gränsdragningar på olika ställen på forum och wiki. Jag har försökt att väva ihop det jag skrivit med erebaltor.se's material så mycket det går. Spelarna har givits friheten att söka här för att "det här vet din RP om världen" läsa, då är det bra om kampanjen och wikin går hand i hand.
Vad ska ändras i ert tycke? Titlar, platser eller namn. Säger man inget gör jag som jag vill...
Vad ska ändras i ert tycke? Titlar, platser eller namn. Säger man inget gör jag som jag vill...
-
- Admin
- Inlägg: 9214
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Re: Zorakin
Följande karta är den mest exakta: download/file.php?id=52&mode=view
Om du passar in ditt material så att antalet grevskap och deras namn stämmer överens med de som redan finns tror jag det kan användas rätt oredigerat. Vad jag kan se så har du beskrivit flera än tre grevskap men då kan förslagsvis några sv dessa göras till stora baronier eller eventuelt flyttas till angränsande län.
I Kardien finns heller nästan inga grevskap namngivna enligt wikin: http://erebaltor.se/wiki/index.php?titl ... a_l%C3%A4n
Vad gäller namn och titlar så gillar jag som sagt dina namn. Titeln hertogd är en gammal kardisk stavning som både echterna och zorakierna skriver hertig.
Har vi tur så vaknar Fraxinus som skrivit det mesta om Zorakin till och säger vad han tycker. Andra får också gärna säga sin åsikt.
Om du passar in ditt material så att antalet grevskap och deras namn stämmer överens med de som redan finns tror jag det kan användas rätt oredigerat. Vad jag kan se så har du beskrivit flera än tre grevskap men då kan förslagsvis några sv dessa göras till stora baronier eller eventuelt flyttas till angränsande län.
I Kardien finns heller nästan inga grevskap namngivna enligt wikin: http://erebaltor.se/wiki/index.php?titl ... a_l%C3%A4n
Vad gäller namn och titlar så gillar jag som sagt dina namn. Titeln hertogd är en gammal kardisk stavning som både echterna och zorakierna skriver hertig.
Har vi tur så vaknar Fraxinus som skrivit det mesta om Zorakin till och säger vad han tycker. Andra får också gärna säga sin åsikt.
-
- Admin
- Inlägg: 9214
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Re: Zorakin
Jag ska läsa på lite i helgen och sedan se om jag inte kan få ur mig något framöver. Tack för länktipsen.
Re: Zorakin
Fraxinus har tappat bort sitt lösen till inloggningen. Han begärde nytt via mail men har inte fått svar
...Men vem skall föra våra runor, så väl, med den äran?
----------
Instagram: porkypete
----------
----------
Instagram: porkypete
----------
-
- Admin
- Inlägg: 9214
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Re: Zorakin
Det blev visst en liten adelsätt istället. Ätten Nordensköld är en Zorakifierad omskrivning av den svenska ätten med samma namn.
Den Nordzorakiska ätten Nordensköld.
Ätten anses i både Kardien och Zorakin vare en ung lågadlig ätt med liten inverkan på rikets förvaltning. De för ett vitt kronhjortshuvud mot svart bakgrund. Svart för att symbolisera kol och vitt för Aidnebergens snötäckta toppar. Hjorten kommer från ättens anfader Herik Damme. Damme är kronhjort på Nord-Aidnsk Jori. Den Kardiska grenen har en krenelering i vitt på toppen av skölden och Ostmarksgrenen har Etins gyllne sol i botten under hjorthuvudet.
Släktens olika genar
Alla med namnet Nordenskiöld har samma ursprung och är sålunda i vid mening släkt. Bröderna Alve 269-341eO och Carolus 272-331eO Nordenberg antog namnet Nordensköld, när de adlades 310eO för sina insatser, som fortifikationssoldater i Brödrakriget.
En av Carolus söner, Sjösofficeren Olto Herik Nordenskiold 303-389eO, blev 346eO Befälhavare i Valien VI Kronprins stående flotta och uppflyttad till riddarklassen. Han ändrade då stavningen till Nordenskiold, vilket är början till kaptensätten Nordenskiold.
Avle Timmer blev senare friherre, 378eO i den friherrliga ätten Nordensköld.
Olto Gilderoff 368-424eOupphöjdes 414eO till Kardisk friherre med stavningen Nordenskold.
Mandeliten och Alkemisten Atle Herik 430-512eO upphöjdes 480eO till friherre med bibehållen stavning Nordensköld.
Ungefärligen 1/3 av släkten tillhör den adliga ätten och stavar Nordensköld medan c:a 2/3 tillhör kapensätten och stavar Nordenskiold. Ett mindre antal släktingar tillhör sedan ca 200 år den Kardiska adeln som Nordenskold och är således bosatta i Kardien.
Herik Damme av Nordanåker
Släkten härstammar från Profossen vid Slättebo hird Herik Damme, född runt 200eO på torpet Nordanåker vid Haak i Slättebo och död någon gång på 250-talet. Enligt släkttradition skall han följt Arviden III till Solstaten i Erfaro och där mist sin högra arm. Heriks son, Herik dy. Norberg 241-312eO blev överinspektor vid Ådra kolgruva intill den nyuppförda gruvorten Haak i Aidnebergen.
Från Nordenberg till Nordensköld
Herik dy. Norbergs två söner, bröderna Alve och Carolus Nordenberg adlades 310eO med namnet Nordensköld och introducerades på Zorakiska riddarhuset 322eO. Endast Carolus förde ätten vidare och från honom härstammar de idag levande ättegrenarna: Nordenskiold, Nordensköld och Nordenskold.
Nordensköldarna som fortifikationsofficerare och sjöhjältar
Alve och Carolus fick, liksom den sistnämndes söner Olto Herik 303-389eO, Alve Timmer 312-386eO och Carolus Wilhelm 313-331eO, en fortifikationsofficerares mångsidiga utbildning vid Kongliga Fortifikationen. Efter fredssluten i Brödrakrigen 308eO beordrades Alve och Carolus till Zygosunds bro för att skydda pilgrimer längs den återöppnade Via Aidne. Det är också på Zygosunds Bro de mottar sina adelstitlar från Kung Valien IX den store 310eO.
Olto Herik Nordenskiold 303-389eO, Carolus äldste son, byggherren till det nuvarande karaktärshuset på Frugård, vann stor berömmelse som marinofficer. Olto Herik var friherre, sjömilitär och kapten för en mindre flotta av bestyckade Kaggar. Efter tjänst i Kardiska och Zorakiska flottorna blev Olto Herik 346eO Befälhavare i örlogsflottan under Valien VI Kronprins för sina insatser vid flera sjöoperationer och senare samma år blev han riddare av Kra. Olto Herik seglade eskort under de händelser som kom att leda till ”Duellen i Ventimiglia” och var en av anledningarna till att Kronprinsens skepp undkommer det Feliciska bombardemang som följer. Olto Herik stupar under Sjökriget och efterträds av sin son Nikodemus Nordenskiold 334-403eO där han kämpar tillsammans med kamraten William Stirzberg som efter kriget kommer att bli hertig av Slättebo.
Alve Timmer Nordensköld 312-386eO blir tillsammans med sin bror Carolus William 313-331eO riddare under fadern Carolus Nordensköld av Zygosund 272-331eO där Alve Timmer får en mångårig karriär efter att fadern och brodern stupat i strider med Nostratiets orchstammar. 378eO tilldelas han en friherrlig titel och förvaltningen över Gamgarns by vid Zygosund för sina insatser.
Nordensköldarna i Mandelordern
År 459eO fick Nordensköldarna sin första Mandelit vid Mandelordern. Alte Herik Nordensköld 430-512eO antogs för sin mineralogiska och naturvetenskapliga forskning och det redan vid 29 års ålder. En mycket imponerande bedrift.
Alkemistiska experiment och arktiska expeditioner
Alkemin, försöken att förädla enklare metaller till guld och därigenom få bukt med fattigdomen och "guldets och ädelstenarnas tyranni" i världen fascinerade under 470-talet Alte Herik och fick genom donationer tillfälle att med dessa medel bekosta alkemistiska experiment i ett laboratorium på Lyceet. Också vid Kungliga myntverket lät han uppföra ett litet laboratorium. Atle Herik Nordensköld var en framstående vetenskapsman men samtidigt fallen för religiöst färgat grubbleri. På sina många resor i riket såg han fattigdomen och eländet bland Zorakins bönder och började ifrågasätta Etins avsikter med att särskilja på sitt folk. Han debatterade öppet om sin vilja att tillverka ädelmetaller för att vända på denna världsordning. Något som varken Lysande vägen eller frälset såg med blida ögon. Man valde därför att skicka iväg Mandeliten, år 478eO på Emil Nervänders Artica Trinus. Nervänders första naturvetenskapliga expedition till Orgin, i norra ishavet. Förhoppningen var att Alte Herik skulle förgås på de umbäranden en sådan resa skulle medföra. När expeditionen 480eO återvänder i triumf med inte bara naturvetenskapliga upptäkter, utan även bevis för uråldriga civilisationer finns inget annat val än att upphöja Emil Nervänder till ädling och Alte Herik föräras en friherrlig titel. Under planläggandet av ytterliger en expedition norrut skriver Atle Herik Antika saker och kuriositeter, en reseberättelse om sina upplevelser i norr, så mycket tar han ut svängarna i den att den avfärdas bland lärde som rena lögner. Boken blir givetvis en storsäljare i finare kretsar och finansierar Nervänders Artica Trinus II trots att Nervänder själv är en av dem som avfärdar boken som nonsens. 492eO avreser Nervänder-Nordensköld för att aldrig igen återses. Alte Herik utsätts av en systematisk smutskastningskampanj från Lysande vägen under sin frånvaro och framställs som en kättare och lögnare. Alte Herik dödförklaras 512eO när man hittar hans grifteönskan. I den lämnar han alla sina tillgångar till Lysande vägens kyrka och anses med den handlingen få frid i döden. Flera Mandeliter ifrågasätter grifteönskans äkthet, men tystas snart när de enligt kyrkan ”trampar på glödande kol” en tydlig markering var sådana funderingar för en.
Nordenskioldarna som botanister och jordbrukare
Nyttans tidevarv på 550-talet eO var en guldålder för den botaniska forskningen. Utom den naturvetenskapliga betydelsen betonades växternas stora praktiska nytta. Jordbrukets innovationer spreds till herresäten och prästgårdar. Nordenskiölds gods Frugård vid Zygosund i Ostmark kan definieras som ett slags mönstergård. På dess åkrar utprovades redan vid mitten av 540-talet nya odlingsmetoder och i dess trädgårdar uppdrevs hittills okända nyttoväxter. Godset var en av landets första Limbetsproducenter och bl.a. tobak och äpplen odlades för försäljning. Under Bogerov Nordenskiolds tid 515-572eO planterades exotiska fruktbärande plantor, såsom vinrankor och aprikosträd i gårdens drivhus. Gårdsplan och trädgård pryddes av artrika blomrabatter och inspirerad av gårdens anställda halvlängdsmän, samlade Bogerovs yngste son Herik-Anund Nordenskiold 531-569eO ett omfattande herbarium, vilket flera exemplar fortfarande finns bevarade.
Nordensköldarna som politiker
Nordensköldarna står genom sitt Nordaidnska ursprung nära, den sedan 426eO grundade Greverydska ordern, men har tagit öppen ställning för Kungapartiet. Ett ställningstagande som försvagat deras position bland Nordhertigarna. Nordenskoldska gernen i Kardien har sedan sitt intåg i Kardien varit inbitet trogna konungamakten i både dåd och ord. Ibland så inbitet att deras lojalitet mot Lysande vägen ifrågasätts.
Nordensköldarna i modern tid
Nordensköld har sedan William Stirzberg tillträdde som hertig i Slättebo tjänat honom och hans efterlevande. Alman Nordensköld 348-399eO, son till Carolus Nordenskölds femte son Gruvföreståndare Alve d:y Nordensköld 326-352eO blev tidigt faderslös. Utan en gruvföreståndares sold i huset fick modern ta hand om Alman bäst hon kunde. Han växte upp under i Haak med sin mor under påvra förhållanden och först när Alman nått vuxen ålder fick kusinen Nikodemus Nordenskiold höra talas om skammen i Haak. Nikodemus skrev till sin vän, den nytillträdde hertigen William Stirzberg och bad honom sätta kusinen att tjäna sitt uppehälle hos honom. Hertigarna Stirzberg har sedan dess haft en Nordensköld i hirden. Nordensköld har tackat genom att tjäna sitt uppehälle som knektar genom generationer. Nordenskölds har uppskattats för sitt mod och sin plikttrogenhet och blint lytt hertigarnas minsta vink, även de påbud som inte alltid varit populära bland likar och undersåtar. Nordensköldarnas vilja att tjäna Strizberg har ofta satt dem i främsta led och därför sett till att deras liv varit våldsamma och korta. De flesta har levt och verkat på försvarsborgen Slättebo lås fram till idag. Nuvarande överhuvudet och siste manlige arvingen är Atle Nordensköld, vars föräldrar dog i hans unga år efter en orcherräd. Han är sedan några år även han försvunnen. (Atle är en av spelarna i kampanjen och "försvann" när han tillsammans med resten av gruppen flydde från sina plikter i Hamre för att undersöka mystiska händelser runt sjön Kvarken)
Kaptensätten Nordenskiold lever och frodas i Ostmark. På Frugårds gods vid Zygosund har man fortsatt olika odlingsexperiment och har med framgång utökat skördarna från godset under det senaste halvseklet. Kopplingen till flottan har fortsatt varit stark och flera av ättens söner har gjort karriär på Kopparhavet. Ätten kan även stoltsera med egen fraktkagge, Nordstjärnan. Ättegrenens överhuvud är Bogvisr Nordenskiold 581eO-?
Kardierna Nordenskolds huserar borgen Lomfoten vid Inmarksjöns strand. De flesta återfinns i Tornriddarna eller inom Lomfotens förvaltning. Nordenskolds överhuvud är den unge Herikiern Nordenskold 590eO-?, som tvååring fick ta över efter sin far. Fadern Herikiorm Långhalt Nordenskold var en av de Tornriddare i Ebon Enögas katastrofala förlust av Guldkaravanen i Phaltodalen. I skammen efter förlusten dränkte Herikorm sig själv i Inmarksjön.
Den Nordzorakiska ätten Nordensköld.
Ätten anses i både Kardien och Zorakin vare en ung lågadlig ätt med liten inverkan på rikets förvaltning. De för ett vitt kronhjortshuvud mot svart bakgrund. Svart för att symbolisera kol och vitt för Aidnebergens snötäckta toppar. Hjorten kommer från ättens anfader Herik Damme. Damme är kronhjort på Nord-Aidnsk Jori. Den Kardiska grenen har en krenelering i vitt på toppen av skölden och Ostmarksgrenen har Etins gyllne sol i botten under hjorthuvudet.
Släktens olika genar
Alla med namnet Nordenskiöld har samma ursprung och är sålunda i vid mening släkt. Bröderna Alve 269-341eO och Carolus 272-331eO Nordenberg antog namnet Nordensköld, när de adlades 310eO för sina insatser, som fortifikationssoldater i Brödrakriget.
En av Carolus söner, Sjösofficeren Olto Herik Nordenskiold 303-389eO, blev 346eO Befälhavare i Valien VI Kronprins stående flotta och uppflyttad till riddarklassen. Han ändrade då stavningen till Nordenskiold, vilket är början till kaptensätten Nordenskiold.
Avle Timmer blev senare friherre, 378eO i den friherrliga ätten Nordensköld.
Olto Gilderoff 368-424eOupphöjdes 414eO till Kardisk friherre med stavningen Nordenskold.
Mandeliten och Alkemisten Atle Herik 430-512eO upphöjdes 480eO till friherre med bibehållen stavning Nordensköld.
Ungefärligen 1/3 av släkten tillhör den adliga ätten och stavar Nordensköld medan c:a 2/3 tillhör kapensätten och stavar Nordenskiold. Ett mindre antal släktingar tillhör sedan ca 200 år den Kardiska adeln som Nordenskold och är således bosatta i Kardien.
Herik Damme av Nordanåker
Släkten härstammar från Profossen vid Slättebo hird Herik Damme, född runt 200eO på torpet Nordanåker vid Haak i Slättebo och död någon gång på 250-talet. Enligt släkttradition skall han följt Arviden III till Solstaten i Erfaro och där mist sin högra arm. Heriks son, Herik dy. Norberg 241-312eO blev överinspektor vid Ådra kolgruva intill den nyuppförda gruvorten Haak i Aidnebergen.
Från Nordenberg till Nordensköld
Herik dy. Norbergs två söner, bröderna Alve och Carolus Nordenberg adlades 310eO med namnet Nordensköld och introducerades på Zorakiska riddarhuset 322eO. Endast Carolus förde ätten vidare och från honom härstammar de idag levande ättegrenarna: Nordenskiold, Nordensköld och Nordenskold.
Nordensköldarna som fortifikationsofficerare och sjöhjältar
Alve och Carolus fick, liksom den sistnämndes söner Olto Herik 303-389eO, Alve Timmer 312-386eO och Carolus Wilhelm 313-331eO, en fortifikationsofficerares mångsidiga utbildning vid Kongliga Fortifikationen. Efter fredssluten i Brödrakrigen 308eO beordrades Alve och Carolus till Zygosunds bro för att skydda pilgrimer längs den återöppnade Via Aidne. Det är också på Zygosunds Bro de mottar sina adelstitlar från Kung Valien IX den store 310eO.
Olto Herik Nordenskiold 303-389eO, Carolus äldste son, byggherren till det nuvarande karaktärshuset på Frugård, vann stor berömmelse som marinofficer. Olto Herik var friherre, sjömilitär och kapten för en mindre flotta av bestyckade Kaggar. Efter tjänst i Kardiska och Zorakiska flottorna blev Olto Herik 346eO Befälhavare i örlogsflottan under Valien VI Kronprins för sina insatser vid flera sjöoperationer och senare samma år blev han riddare av Kra. Olto Herik seglade eskort under de händelser som kom att leda till ”Duellen i Ventimiglia” och var en av anledningarna till att Kronprinsens skepp undkommer det Feliciska bombardemang som följer. Olto Herik stupar under Sjökriget och efterträds av sin son Nikodemus Nordenskiold 334-403eO där han kämpar tillsammans med kamraten William Stirzberg som efter kriget kommer att bli hertig av Slättebo.
Alve Timmer Nordensköld 312-386eO blir tillsammans med sin bror Carolus William 313-331eO riddare under fadern Carolus Nordensköld av Zygosund 272-331eO där Alve Timmer får en mångårig karriär efter att fadern och brodern stupat i strider med Nostratiets orchstammar. 378eO tilldelas han en friherrlig titel och förvaltningen över Gamgarns by vid Zygosund för sina insatser.
Nordensköldarna i Mandelordern
År 459eO fick Nordensköldarna sin första Mandelit vid Mandelordern. Alte Herik Nordensköld 430-512eO antogs för sin mineralogiska och naturvetenskapliga forskning och det redan vid 29 års ålder. En mycket imponerande bedrift.
Alkemistiska experiment och arktiska expeditioner
Alkemin, försöken att förädla enklare metaller till guld och därigenom få bukt med fattigdomen och "guldets och ädelstenarnas tyranni" i världen fascinerade under 470-talet Alte Herik och fick genom donationer tillfälle att med dessa medel bekosta alkemistiska experiment i ett laboratorium på Lyceet. Också vid Kungliga myntverket lät han uppföra ett litet laboratorium. Atle Herik Nordensköld var en framstående vetenskapsman men samtidigt fallen för religiöst färgat grubbleri. På sina många resor i riket såg han fattigdomen och eländet bland Zorakins bönder och började ifrågasätta Etins avsikter med att särskilja på sitt folk. Han debatterade öppet om sin vilja att tillverka ädelmetaller för att vända på denna världsordning. Något som varken Lysande vägen eller frälset såg med blida ögon. Man valde därför att skicka iväg Mandeliten, år 478eO på Emil Nervänders Artica Trinus. Nervänders första naturvetenskapliga expedition till Orgin, i norra ishavet. Förhoppningen var att Alte Herik skulle förgås på de umbäranden en sådan resa skulle medföra. När expeditionen 480eO återvänder i triumf med inte bara naturvetenskapliga upptäkter, utan även bevis för uråldriga civilisationer finns inget annat val än att upphöja Emil Nervänder till ädling och Alte Herik föräras en friherrlig titel. Under planläggandet av ytterliger en expedition norrut skriver Atle Herik Antika saker och kuriositeter, en reseberättelse om sina upplevelser i norr, så mycket tar han ut svängarna i den att den avfärdas bland lärde som rena lögner. Boken blir givetvis en storsäljare i finare kretsar och finansierar Nervänders Artica Trinus II trots att Nervänder själv är en av dem som avfärdar boken som nonsens. 492eO avreser Nervänder-Nordensköld för att aldrig igen återses. Alte Herik utsätts av en systematisk smutskastningskampanj från Lysande vägen under sin frånvaro och framställs som en kättare och lögnare. Alte Herik dödförklaras 512eO när man hittar hans grifteönskan. I den lämnar han alla sina tillgångar till Lysande vägens kyrka och anses med den handlingen få frid i döden. Flera Mandeliter ifrågasätter grifteönskans äkthet, men tystas snart när de enligt kyrkan ”trampar på glödande kol” en tydlig markering var sådana funderingar för en.
Nordenskioldarna som botanister och jordbrukare
Nyttans tidevarv på 550-talet eO var en guldålder för den botaniska forskningen. Utom den naturvetenskapliga betydelsen betonades växternas stora praktiska nytta. Jordbrukets innovationer spreds till herresäten och prästgårdar. Nordenskiölds gods Frugård vid Zygosund i Ostmark kan definieras som ett slags mönstergård. På dess åkrar utprovades redan vid mitten av 540-talet nya odlingsmetoder och i dess trädgårdar uppdrevs hittills okända nyttoväxter. Godset var en av landets första Limbetsproducenter och bl.a. tobak och äpplen odlades för försäljning. Under Bogerov Nordenskiolds tid 515-572eO planterades exotiska fruktbärande plantor, såsom vinrankor och aprikosträd i gårdens drivhus. Gårdsplan och trädgård pryddes av artrika blomrabatter och inspirerad av gårdens anställda halvlängdsmän, samlade Bogerovs yngste son Herik-Anund Nordenskiold 531-569eO ett omfattande herbarium, vilket flera exemplar fortfarande finns bevarade.
Nordensköldarna som politiker
Nordensköldarna står genom sitt Nordaidnska ursprung nära, den sedan 426eO grundade Greverydska ordern, men har tagit öppen ställning för Kungapartiet. Ett ställningstagande som försvagat deras position bland Nordhertigarna. Nordenskoldska gernen i Kardien har sedan sitt intåg i Kardien varit inbitet trogna konungamakten i både dåd och ord. Ibland så inbitet att deras lojalitet mot Lysande vägen ifrågasätts.
Nordensköldarna i modern tid
Nordensköld har sedan William Stirzberg tillträdde som hertig i Slättebo tjänat honom och hans efterlevande. Alman Nordensköld 348-399eO, son till Carolus Nordenskölds femte son Gruvföreståndare Alve d:y Nordensköld 326-352eO blev tidigt faderslös. Utan en gruvföreståndares sold i huset fick modern ta hand om Alman bäst hon kunde. Han växte upp under i Haak med sin mor under påvra förhållanden och först när Alman nått vuxen ålder fick kusinen Nikodemus Nordenskiold höra talas om skammen i Haak. Nikodemus skrev till sin vän, den nytillträdde hertigen William Stirzberg och bad honom sätta kusinen att tjäna sitt uppehälle hos honom. Hertigarna Stirzberg har sedan dess haft en Nordensköld i hirden. Nordensköld har tackat genom att tjäna sitt uppehälle som knektar genom generationer. Nordenskölds har uppskattats för sitt mod och sin plikttrogenhet och blint lytt hertigarnas minsta vink, även de påbud som inte alltid varit populära bland likar och undersåtar. Nordensköldarnas vilja att tjäna Strizberg har ofta satt dem i främsta led och därför sett till att deras liv varit våldsamma och korta. De flesta har levt och verkat på försvarsborgen Slättebo lås fram till idag. Nuvarande överhuvudet och siste manlige arvingen är Atle Nordensköld, vars föräldrar dog i hans unga år efter en orcherräd. Han är sedan några år även han försvunnen. (Atle är en av spelarna i kampanjen och "försvann" när han tillsammans med resten av gruppen flydde från sina plikter i Hamre för att undersöka mystiska händelser runt sjön Kvarken)
Kaptensätten Nordenskiold lever och frodas i Ostmark. På Frugårds gods vid Zygosund har man fortsatt olika odlingsexperiment och har med framgång utökat skördarna från godset under det senaste halvseklet. Kopplingen till flottan har fortsatt varit stark och flera av ättens söner har gjort karriär på Kopparhavet. Ätten kan även stoltsera med egen fraktkagge, Nordstjärnan. Ättegrenens överhuvud är Bogvisr Nordenskiold 581eO-?
Kardierna Nordenskolds huserar borgen Lomfoten vid Inmarksjöns strand. De flesta återfinns i Tornriddarna eller inom Lomfotens förvaltning. Nordenskolds överhuvud är den unge Herikiern Nordenskold 590eO-?, som tvååring fick ta över efter sin far. Fadern Herikiorm Långhalt Nordenskold var en av de Tornriddare i Ebon Enögas katastrofala förlust av Guldkaravanen i Phaltodalen. I skammen efter förlusten dränkte Herikorm sig själv i Inmarksjön.
Re: Zorakin
Lite frågor.
Berthold Axman: Vad är det för en gynnare? Högtravande krigshjälte som blivit marsk i kraft av sina handlingar? Skicklig politiker och strateg? Eller bara en högädling som i kraft av sin ätts makt har givits positionen?
Olika titlar: Hertogd-greve-baron-riddare? Raxorisk Eorl är det samma som baron, eller är det en hopslagning av både greve och baron? Finns titeln Ogd även i Zorakin eller har de egen, typ bailiff, sheriff eller liknande?
Är det bara Junemark som är markgrevskap? De andra två är grevskap?
Berthold Axman: Vad är det för en gynnare? Högtravande krigshjälte som blivit marsk i kraft av sina handlingar? Skicklig politiker och strateg? Eller bara en högädling som i kraft av sin ätts makt har givits positionen?
Olika titlar: Hertogd-greve-baron-riddare? Raxorisk Eorl är det samma som baron, eller är det en hopslagning av både greve och baron? Finns titeln Ogd även i Zorakin eller har de egen, typ bailiff, sheriff eller liknande?
Är det bara Junemark som är markgrevskap? De andra två är grevskap?
-
- Admin
- Inlägg: 9214
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Re: Zorakin
Innan jag börjar spekulera kring markgreven och markgrevskapen skall Fraxinus få en möjlighet att uttala sig.
Även om titalarna och vilka som används i Zorakin.
Bortsett från titeln ogd som jag konstruerat. Tanken är att detta är en titel från Kardien som användes innan Maktskiftet 424 eO. Med lite egenkonstruerad ingame-språkhistoria så har titeln ogd och varianten här-ogd (som var en slags militär ledare) gett upphov till hertogd vilket senare blev hertig. Titeln, eller snarare ämbetet, fogd har även ett ursprung i ordet ogd. Förutom hos ett fåtal maktberövade tidigare adelsfamiljer i norra Kardien är det tänkt att ogd inte längre används. När echterna från södra Kardien tog över styret 424 eO tog de i bruk titlar från Zorakin så som baron, greve och slutligen hertig så som titeln hertogd där hade blivit.
Även om titalarna och vilka som används i Zorakin.
Bortsett från titeln ogd som jag konstruerat. Tanken är att detta är en titel från Kardien som användes innan Maktskiftet 424 eO. Med lite egenkonstruerad ingame-språkhistoria så har titeln ogd och varianten här-ogd (som var en slags militär ledare) gett upphov till hertogd vilket senare blev hertig. Titeln, eller snarare ämbetet, fogd har även ett ursprung i ordet ogd. Förutom hos ett fåtal maktberövade tidigare adelsfamiljer i norra Kardien är det tänkt att ogd inte längre används. När echterna från södra Kardien tog över styret 424 eO tog de i bruk titlar från Zorakin så som baron, greve och slutligen hertig så som titeln hertogd där hade blivit.
Re: Zorakin
Då avvaktar vi chefens ord.
-
- Admin
- Inlägg: 9214
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Re: Zorakin
I väntan på Fraxinus kan vi ju passa på att fundera lite över geopolitiken i Slättebo och nordvästra Zorakin. Här finns närheten till både Kardien, svartfolken i Aidnebergen och Svarta Tornet. Detta lär ligga till grund för varför det finns markgrevskap här då dessa har verkar ha upprättats i gränstrakter där det finns militära hot.
viewtopic.php?p=35316#p35316
Gränsen mot Kardien och hertigdömet Philmark som utgörs av floden Stirpaz finns här men då förhållandet till kardierna genom århundradena varit fridsamma (åtminstonde inga krig enligt källorna och senare utvecklingar) lär troligen inte detta längre vara skäl nog att behålla något markgrevskap här. Tidigare fanns stridigheter men dessa verkar ha tagit slut efter De Trettio Tappras slag 178 fO då båda folkens kämpar dog på Ingenmansön i dagens Fil-Tofia. Hundra år senare kom också kardierna under Vidar Odise zorakierna till hjälp under Lindskiarnerkriget 73-55 fO. Därför är kanske inte närheten till Kardien huvudskälet till att Valien I Rikesbyggaren upprättade markgrevskap vid gränsen här när kungariket Zorakin utropades 55 fO. Men det kan ha varit lindskiarnarna eftersom kriget knappt var slut vid den tidpunkten.
Svartfolken kan däremot vara ett skäl till att markgrevskap behövdes i dagens Slättebo. Dessa verkar i alla tidera ha varit förekommande och svartfolkinvasionen 126 eO är ett tidigt exempel på hotet dessa kan utgöra. De kom ner genom Blotferpasset mellan dagens Slättebo och Pharynx och en del bosatte sig sedan i Torilskogen varifrån de aldrig har kunnat fördrivas.
Svarta Tornet byggdes först 403 eO (åtminstone enligt vad man vet) och det hot som sedan Häxmastaren och hans svartfolk har utgjort lär troligen vara med om att det fortfarande finns en markgreve med stort ansvar för rikets säkerhet just här.
Min gissning är därför att oavsett vilket skäl som först motiverade markgrevskap i nordvästra Zorakin så är svartfolken det huvudsakliga skälet till att åtminstone ett fortfarande existerar. Häxmästaren verkar stort sett ha kontroll på svartfolken i regionen och stora invasioner lär tillhöra ovanligheterna men mindre strövtåg och angrepp förekommer säkerligen. Möjligtvis är det också så att stora truppstyrkor inte kan korsa Aidnebergen var som helst utan bara kan ske vid ett fåtal ställen så som genom Blotferpasset. Slättebos norra och nordvästra gräns kan därför vara relativt skyddade av bergen men på ing vis helt säker.
Sen hittade jag i trådarna även en fundering kring ett grevskap Juneborg i Pharynx nära Slättebo:
EDIT: Zorakin blev kungarike 55 fO och inte 60 fO som jag först skrev.
viewtopic.php?p=35316#p35316
Gränsen mot Kardien och hertigdömet Philmark som utgörs av floden Stirpaz finns här men då förhållandet till kardierna genom århundradena varit fridsamma (åtminstonde inga krig enligt källorna och senare utvecklingar) lär troligen inte detta längre vara skäl nog att behålla något markgrevskap här. Tidigare fanns stridigheter men dessa verkar ha tagit slut efter De Trettio Tappras slag 178 fO då båda folkens kämpar dog på Ingenmansön i dagens Fil-Tofia. Hundra år senare kom också kardierna under Vidar Odise zorakierna till hjälp under Lindskiarnerkriget 73-55 fO. Därför är kanske inte närheten till Kardien huvudskälet till att Valien I Rikesbyggaren upprättade markgrevskap vid gränsen här när kungariket Zorakin utropades 55 fO. Men det kan ha varit lindskiarnarna eftersom kriget knappt var slut vid den tidpunkten.
Svartfolken kan däremot vara ett skäl till att markgrevskap behövdes i dagens Slättebo. Dessa verkar i alla tidera ha varit förekommande och svartfolkinvasionen 126 eO är ett tidigt exempel på hotet dessa kan utgöra. De kom ner genom Blotferpasset mellan dagens Slättebo och Pharynx och en del bosatte sig sedan i Torilskogen varifrån de aldrig har kunnat fördrivas.
Svarta Tornet byggdes först 403 eO (åtminstone enligt vad man vet) och det hot som sedan Häxmastaren och hans svartfolk har utgjort lär troligen vara med om att det fortfarande finns en markgreve med stort ansvar för rikets säkerhet just här.
Min gissning är därför att oavsett vilket skäl som först motiverade markgrevskap i nordvästra Zorakin så är svartfolken det huvudsakliga skälet till att åtminstone ett fortfarande existerar. Häxmästaren verkar stort sett ha kontroll på svartfolken i regionen och stora invasioner lär tillhöra ovanligheterna men mindre strövtåg och angrepp förekommer säkerligen. Möjligtvis är det också så att stora truppstyrkor inte kan korsa Aidnebergen var som helst utan bara kan ske vid ett fåtal ställen så som genom Blotferpasset. Slättebos norra och nordvästra gräns kan därför vara relativt skyddade av bergen men på ing vis helt säker.
Sen hittade jag i trådarna även en fundering kring ett grevskap Juneborg i Pharynx nära Slättebo:
Kan Juneborg i Pharynx och Junemark i Slättebo på något vis blandats samman? Finns båda eller bara ett?Slaget vid Juneborg i Pharynx 604 eO. Zorakisk seger. En styrka om ca 900 svartfolk angriper grevskapet Juneborg. Greven av Juneborg och hertigen av Pharynx möter angreppet med 350 ryttare och 400-500 man från Regaliegardet. (viewtopic.php?p=32863#p32863)
EDIT: Zorakin blev kungarike 55 fO och inte 60 fO som jag först skrev.
-
- Admin
- Inlägg: 9214
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Re: Zorakin
Zorakins historia på 100-talet fO verkar också innehålla konflikter mellan penner och raxorer vilket kan ha bidragit till etablerandet av markgrevskap i dagens Likermark:
viewtopic.php?p=38648#p38648
Det Zorakin som Valien Valiensson Gyldenmark under namnet Valien I Rikesbyggare etablerade verkar ha bestått (åtminstonde i den västra rikshalvan) av södra Grindanu upp till Likermarkerna på östkusten men gissningsvis helt upp till Stirpazfloden och dagens Slättebo på västkusten. Här bodde pennerna och i nordöst bodde raxorerna. Hur det såg ut på Indarhalvön i den östra rikshalvan är en annan sak (men jag har en teori om att familjen Grip i Salamora också är av pennsik ursprung).
viewtopic.php?p=38648#p38648
Det Zorakin som Valien Valiensson Gyldenmark under namnet Valien I Rikesbyggare etablerade verkar ha bestått (åtminstonde i den västra rikshalvan) av södra Grindanu upp till Likermarkerna på östkusten men gissningsvis helt upp till Stirpazfloden och dagens Slättebo på västkusten. Här bodde pennerna och i nordöst bodde raxorerna. Hur det såg ut på Indarhalvön i den östra rikshalvan är en annan sak (men jag har en teori om att familjen Grip i Salamora också är av pennsik ursprung).
Re: Zorakin
Jag har alltid sett Kardien-Zorakin som Sverige-Norge. Som infödd Bohusläning tänker jag att jag förstår hur de i Slättebo känner inför Kardien. Man gifter sig över gränsen, man köper Kardiska varor och även mode och seder är lånade fram och tillbaka över floden.
När det gäller markgrevskapet håller jag med om att det är militär anledning. Det är ingen slump att marsken i Zorakin är länsherre.
När det gäller Juneborg och Junemark är det kanske så att Junemark var tidigare större eller kanske en Raxorisk gränsdragning. Vid någon gränsförändring blev det som vi har det idag. Det finns fortfarande lojalister som längtar tillbaka när Junemark var ett storshir med en riktig Eorl i Juneborg. Dessa sydlänningar ska då ändra på allt.
När det gäller markgrevskapet håller jag med om att det är militär anledning. Det är ingen slump att marsken i Zorakin är länsherre.
När det gäller Juneborg och Junemark är det kanske så att Junemark var tidigare större eller kanske en Raxorisk gränsdragning. Vid någon gränsförändring blev det som vi har det idag. Det finns fortfarande lojalister som längtar tillbaka när Junemark var ett storshir med en riktig Eorl i Juneborg. Dessa sydlänningar ska då ändra på allt.