Palinor
Trasimo och Mastika Agga
Palinor har gamla band med de västra delarna av Nargur, och här länge haft missionsbröder i området runt Trasimo. Sakta har landets inflytande dock minskat, allt eftersom rikets ekonomiska tyngd i regionen dalat. Galna missionärer, kätterska avfällingar och udda proselyter har länge tagit sin tillflykt till denna mer tillåtande plats, och palinpräster i Trasimo och övriga Nargur är ett ovanligt vildögt och entusiastiskt släkte. Ofta rinner sinnnet över, särskilt eftersom kyrkan tvingas samexistera med hedniska kulter, och religionskravaller är inte ovanlig, särskilt i den nya handelsstaden i norr, Mastika Agga. Orden har en mer formell närvaro här, och anspråk på kontroll av floden Agharga som mynnar vid Mastika Agga. En liten stationering av missionerande riddare tar upp tull av många handelsmän.
Palinor ser den nyetablerade staden som ett ytterligare hot mot rikets handelskontakter. Det finns ett antal hertigar och köpmän som har en pragmatisk inställning till stadens marknader. Men i Kartotum planeras både sabotage, invasion och infiltration av staden. Samtidigt översvämmas staden av nytillkommna proselyter inför år 610 e.O och det förväntade soltåget.
Palinor har gamla band med de västra delarna av Nargur, och här länge haft missionsbröder i området runt Trasimo. Sakta har landets inflytande dock minskat, allt eftersom rikets ekonomiska tyngd i regionen dalat. Galna missionärer, kätterska avfällingar och udda proselyter har länge tagit sin tillflykt till denna mer tillåtande plats, och palinpräster i Trasimo och övriga Nargur är ett ovanligt vildögt och entusiastiskt släkte. Ofta rinner sinnnet över, särskilt eftersom kyrkan tvingas samexistera med hedniska kulter, och religionskravaller är inte ovanlig, särskilt i den nya handelsstaden i norr, Mastika Agga. Orden har en mer formell närvaro här, och anspråk på kontroll av floden Agharga som mynnar vid Mastika Agga. En liten stationering av missionerande riddare tar upp tull av många handelsmän.
Palinor ser den nyetablerade staden som ett ytterligare hot mot rikets handelskontakter. Det finns ett antal hertigar och köpmän som har en pragmatisk inställning till stadens marknader. Men i Kartotum planeras både sabotage, invasion och infiltration av staden. Samtidigt översvämmas staden av nytillkommna proselyter inför år 610 e.O och det förväntade soltåget.
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9430
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Ser bra ut. Får jag föreslå följande ändringar:
Får jag föreslå följande ändringar:
Peter skrev:Trasimo och Mastika Agga
Palinor har gamla band med de västra delarna av Nargur, och här länge haft missionsbröder i området runt Trasimo. Sakta har landets inflytande dock minskat, allt eftersom rikets ekonomiska tyngd i regionen dalat. Galna missionärer, kätterska avfällingar och udda proselyter har länge tagit sin tillflykt till denna mer tillåtande plats, och palinpräster i Trasimo och övriga Nargur är ett ovanligt vildögt och entusiastiskt släkte. Ofta rinner sinnnet över, särskilt eftersom kyrkan tvingas samexistera med hedniska kulter, och religionskravaller är inte ovanlig, särskilt i den nya handelsstaden i norr, Mastika Agga. Orden har en mer formell närvaro här, och gör anspråk på kontroll av floden Agharga som mynnar vid Mastika Agga. En liten stationering av missionerande riddare tar upp tull av många handelsmän, huvudsakligen etinstrogna kardier och magiller som inte vågar sätta sig upp mot en orden som hävdar de handlar i samråd med exarkens vilja. Trakorier och cerevallier ignorerar, än så länge, palinbröderna.
Palinor ser den nyetablerade staden som ett ytterligare hot mot rikets handelskontakter. Det finns ett antal hertigar och köpmän som har en pragmatisk inställning till stadens marknader. Men i Kartotum planeras både sabotage, invasion och infiltration av staden. Samtidigt översvämmas staden av nytillkommna proselyter inför år 610 e.O och det förväntade soltåget.
Frankeituz II Cel af Salbad
Den regerande stormästaren och Ghaeriten av Palins orden är en stolt ädling med anor och familjekontakter som går tillbaka hundratalas år och länkar honom till många av Erebs stora och mäktiga. Släkten Cel, en inflytelserik hertigsläkt i Palinor med flera förfäder bland ordens heliga döda, knöt sig för två generationer sedan till den etablerade Zorakiska markisätten Salbad, som har goda kontakter med flera Erebiska härskarsläkter. Frankeituz är uppväxt med livets goda, med pommada i håret och vackert ansat skägg gör han ett furstligt och kultiverat intryck. Den inre cirkeln, som är de verkliga härskarna i Palinor, och vars främste företrädare han är, ser honom som både en tillgång och en riskfaktor. Frankeituz skicklighet som diplomat och i att smida nya allianser är välkänd, men han är också en impulsiv och vårdslös härskare som ofta sätter ogenomtänkta planer i verket, med förrödande konsekvenser.
Det ryktas bland annat att Ghaerîten har långt framskridna planer på ett maktövertagande i västra Nargur, vilket skulle leda till ett tvåfrontskrig mot stammar i öster och Ransard i väster. På hemmaplan är den dynamiske härskaren inblandad i en långvarig blodsfejd med hertighuset Rosse, och har använt ordensstatens resurser för sina egna ändamål.
Den regerande stormästaren och Ghaeriten av Palins orden är en stolt ädling med anor och familjekontakter som går tillbaka hundratalas år och länkar honom till många av Erebs stora och mäktiga. Släkten Cel, en inflytelserik hertigsläkt i Palinor med flera förfäder bland ordens heliga döda, knöt sig för två generationer sedan till den etablerade Zorakiska markisätten Salbad, som har goda kontakter med flera Erebiska härskarsläkter. Frankeituz är uppväxt med livets goda, med pommada i håret och vackert ansat skägg gör han ett furstligt och kultiverat intryck. Den inre cirkeln, som är de verkliga härskarna i Palinor, och vars främste företrädare han är, ser honom som både en tillgång och en riskfaktor. Frankeituz skicklighet som diplomat och i att smida nya allianser är välkänd, men han är också en impulsiv och vårdslös härskare som ofta sätter ogenomtänkta planer i verket, med förrödande konsekvenser.
Det ryktas bland annat att Ghaerîten har långt framskridna planer på ett maktövertagande i västra Nargur, vilket skulle leda till ett tvåfrontskrig mot stammar i öster och Ransard i väster. På hemmaplan är den dynamiske härskaren inblandad i en långvarig blodsfejd med hertighuset Rosse, och har använt ordensstatens resurser för sina egna ändamål.
Ny version:
här
Med de tillägg och ändringar vi diskuterat i tråden. Finns säkert fortf. sådant jag missat. Ser fram emot era kommentarer
p.s. har inte fört in ett tycke om grå forntid då det känns lite tårta på tårta med existerande högmanstexter
p.p.s Prova att ladda ned filen (går att göra via files/arkiv) istället för att läsa den direkt i Google. Tror att Google Drive förstör formatet.
här
Med de tillägg och ändringar vi diskuterat i tråden. Finns säkert fortf. sådant jag missat. Ser fram emot era kommentarer
p.s. har inte fört in ett tycke om grå forntid då det känns lite tårta på tårta med existerande högmanstexter
p.p.s Prova att ladda ned filen (går att göra via files/arkiv) istället för att läsa den direkt i Google. Tror att Google Drive förstör formatet.
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9430
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9430
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Tillägg jag skulle vilja se till Kronologin:
Tusentals år innan Palins predikanter anlände till området var stäpperna bebodd av många olika stammar av olika folkslag. En del av dem finns kvar idag medan andra försvunnit eller flyttat. De flesta har lämnat få spår men än står att finna gräsövervuxna utspridda ruiner, rösen, stenstoder och gravar om man vet att titta efter dem.
900 f.O. Ett större antal narguriska stammar utvandrar i omgångar från Nargurs skogar. De flesta stannar aldrig länge nog för att lämna några större spår utan passerar vidare mot nordväst. Ett antal mindre flockar dröjer ändå kvar och blir anfäder till dagens strövnargurer.
Och om sanningen ska fram tycker jag att Kuldkres kronologi kan vara i appendixen i de delar de inte direkt påverkar Palinors historia.
Tusentals år innan Palins predikanter anlände till området var stäpperna bebodd av många olika stammar av olika folkslag. En del av dem finns kvar idag medan andra försvunnit eller flyttat. De flesta har lämnat få spår men än står att finna gräsövervuxna utspridda ruiner, rösen, stenstoder och gravar om man vet att titta efter dem.
900 f.O. Ett större antal narguriska stammar utvandrar i omgångar från Nargurs skogar. De flesta stannar aldrig länge nog för att lämna några större spår utan passerar vidare mot nordväst. Ett antal mindre flockar dröjer ändå kvar och blir anfäder till dagens strövnargurer.
Och om sanningen ska fram tycker jag att Kuldkres kronologi kan vara i appendixen i de delar de inte direkt påverkar Palinors historia.
Senast redigerad av Mikael den 2012-07-10 14:14, redigerad totalt 3 gång.
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9430
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Får jag komma med följande korrigering så att det passar lite bättre med den övergripande narguriska kronologien:
900-talet f.O. Ett större antal narguriska stammar utvandrar i omgångar från Nargurs skogar. De flesta stannar aldrig länge nog för att lämna några större spår utan passerar vidare mot nordväst. Ett antal mindre flockar dröjer ändå kvar och blir anfäder till dagens strövnargurer.Mikael skrev:1100 -900 f.O. Ett antal narguriska stammar utvandrar i omgångar från Nargurs skogar och utöver slätten. De flesta stannar aldrig länge nog för att lämna några större spår, men deras passager gick naturligtvis inte obemärkt förbi.
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9430
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Jag anade att det var den du hade i tankarna och jag funderade på att låta texten vara. Men jag har låtit den tredje stora narguriska utvandringen som slutade i Snoar ha gått söder om Mörkerbergen. Vandringen gjordes nämligen av stammar som kämpat i Krunska kriget nere i vad som kort tid därefter blev Jorpagna.
Från wikin:
Från wikin:
Efter det långa kriget mot krunierna (Krunska kriget 1080-1065 f.O.) befann många nargurier sig i länderna söder om Nidabergen och Mörkerbergen. Under hynernas ledare Awhralin (Aurelion) hade de vunnit en stor seger vid Grivela men förutom hans egna krigare ville få stanna i det nya riket som bildats. De flesta återvände norrut mot Nargurs skogar och det barbiska höglandet för att återförenas med sina klaner och glömma det långa kriget. Många nargurier hade dock inget att återvända till, de hade varit klanlösa som sett möjligheter i söderns länder, eller krigsföljen som nu var trötta och ville hitta egna marker att kalla sina.