Vapen och teknologi

[Fafnir]

Absolut! Logiskt sett borde det vara en mix av stenåldershantverk uppblandat med stöldgods och krigsbyten samt omarbetade bonderedskap och verktyg...

men...

Under hela min rollspelstid har alltid orcherna porträtterats med kroksablar. Ett arv från Tolkien, defenitivt. Men kikar man i Monsterboken och andra ävntyrsmoduler. Alltid kroksablar. Så... Erebifiera en förklaring kanske?

[Mikael]

Orcherna har smeder, låt gå på en nivå som är underlägsen människor, men inte stenålder. Kanske har de en gång lärt sig av vättarna eller så är det just vättar som förser vissa orchklaner med "orch-kroksablar", tunga men med sämre skärpa och livslängd (BV). Stulna vapen är nog vanligast ändå, och populära med tanke på vad svartfolken själva kan åstadkomma. (Personligen gillar jag de raka svärd uruk-hai har i ringenfilmerna. )

[Bergdahl]

Appråpå kroksabeln:

Vi har två feliciska modeller och två nidländska dito. Var mer har kroksabeln starkast status? Och hur har det kommit att bli svartfolkens (läs orchernas) favvovapen genom tiderna?

I Krun borde kroksabeln ha en stark ställning, med tanke på att den finns med i landets heraldiska vapen och där sägs symbolisera makt och styrka.

[birkebeineren]

Var det kanske Golwyndakulturens vättar som först smidde kroksablar?

Annars framställer Svartfolkmodulen en slags raka "huggara" som orchernas favoritvapen vill jag minnas...

[Mikael]

Var det kanske Golwyndakulturens vättar som först smidde kroksablar?

En perfekt förklaring Mäster Birke!
Vättar stjäl smidet, smider kroksablar och lär människorna i Krun/Golwynda att smida och de första vapnen blir därför...presto Kroksabeln!

[Fafnir]

[birkebeineren]

Från wikin:

Bronsets ålder (3500 – 1534 f.O.)
Dvärgarna lärde sig gjuta brons ca 3500 f.O.. Dvärgarna sporrades att vidare vara överlägsna andra kulturer inom metallurgin eftersom det gav dem ett starkt övertag i både krigsföring som i handelsrelationer. Dock stals kunskaperna om bronset av vättarna, som lyckats infiltrera samhället, och de sålde kunskapen vidare till människorna vid Golwyndahavet. Därefter spreds kunskapen över Ereb. Bronsets ålder hade anlänt. Dvärgarna glömde inte detta brott som vättarna begått och det är orsaken till varför det finns en sådan stark konflikt mellan dvärgar och vättar än idag.

Vättarna tillverkade alltså kroksablar i brons? Funkar det tycker vi?

[Sopodlare]

Hur är det historiskt? (på jorden)

Alltså mitt problem är ju egentligen att kroksabeln verkar vara ett så felaktigt vapen för orcher. En yxa, klubba, eller ett klassiskt rakt svärd verkar passa deras fysik bättre helt enkelt.

Däremot SER den ju nasty ut, det är bra

[birkebeineren]

Svartfolk-modulen beskriver hur svartfolkens vapenbruk bygger på respektive omkringliggande makters teknologiska nivå och användning av vapen (endast ett fåtal svartfolkssamhällen som lyckas uppnå en sådan stabilitet att de själva kan smida "egna" vapen). Svartfolk på olika platser borde således ha olika vapen. Exempelvis i Aidne, Berendien och Jorpagna gärna svärd, i Kard och Nargur gärna yxa. Där dvärgar finns, oftast mycket bra vapen.

Den mäktiga kultur som spred bruken av kroksablar var vättarna i Krun, och denna tradition har bara fortsatt då även människorna började använda kroksabler som sen senare generasjoners svartfolk kan påverkas av.

Något sådant?

[Sopodlare]

Jag är hyfsat nöjd!

[gtjorgo]

Även trakorierna använder sabel om dock ej kroksabel. Där var det Tolgulderna (Urma området?) som började smida krökta svärd.

Annars är väl sablar och kroksablar typiska ryttarvapen på tellus. Kanske har svertalferna något med populariseringen att göra?

[Fafnir]

Jag tror att vi är ngt på spåren här

Dessutom nådde väl metallernas hemlighet människorna i golwyndaområdet. Samtliga erebisk länder i dess närhet använder väl fortfarande främst böjda klingor?

[birkebeineren]

Tankar kring Altors vapenhistoria...

Bronsgjutningskonsten lär ha dominerad i Golwyndakulturen i 2000 år innan järnsmide introducerades efter 1534 fO och någongång under denna tidsperiod har då alltså traditionen med svängda klingor utvecklats.

I Krun har vi en slags blandning av två kulturer, en tidigare golwyndisk-jorisk som skulle ge upphov till Krun/Jorpagna och en senare mer akrogalisk som nu präglar dagens Krun (förstått rätt Bergdahl?). Om det i Kejsardömet Jorpagna var vanligast med raka svärd (gladius~gladiuz) hör denna tradition förslagsvis hemma i det gamla golwyndiska Krun. För att ändå förklara svängda svärd i Krun kanske så här: Svängda svärd användes alldrig av de gamla krunierna, eller så övergavs de vid någon tidspunkt, men de förekom hos deras fiender ute på de akrogaliska stäpperna och det är med folkslag härifrån som senare bosatte landet kroksabeln kom att spridas i dagens Krun.

Var det kanske främst golwyndiernas fiender som använde svängda svärd?

Felicierna använder av tradition svängda svärd (kepesh och shekelesh, se wikin) och de härstamar från vad som är dagens Kamsun, ett randområde av Golwyndakulturen.

[gtjorgo]

Även Nidlänningarna/Lasutyperna har krökta svärd om jag minns rätt. Har detta att göra med deras närhet till akrogall eller är de likt en stor del av krunierna de facto akrogallier?

Mina böcker ligger nerpackade så jag vet själv inte svaret.

[birkebeineren]

Tror att vi utifrån källorna och vad som diskuterats på forumet har kommit fram till en inflyttningsvåg av akrogaliska ryttarfolk även i Nidland(Lhassu). De anlände i större mängder ganska omedelbart efter den tredje konfluxen men fanns möjligen här redan från ca 750 fO då stäppfolken (enligt EA-Kampanj) började enas. Något senare bosatte akrogalierna Krun, från ca 400 fO(?).