Mikael skrev:Det anses bland älvfolk att Saphyna i urtiden sprang ur Tevatenus sköte som en tempererad paradisö för visst är ön med all sin gränska och bördiga mylla välsignad av Jordmodern. Enligt myterna skapade själv Saphyna sina barn Bergstrollen att leva i öns lummiga paradis.
Detta är inte kritik mot din version, men jag undrar om vi inte borde inkludera Det svarta urberget som officiell faktor i Saphynas själva roll. Alltså att urberget på denna plats höll på att bryta igenom, varpå Tevatenu täckte hela ön med välsignad mylla samt väckte stenens söner som väktare mot samma urberg.
I min sagoberättelse var det också urberget som gav upphov till Krindenland. Skulle en sådan utveckling kunna vara trolig för en region där svärtan tillåts ta överhanden? (Sedan behöver ju inte Valliman och Drigel vara inblandade annat än i sägnen.)
Mikael skrev:Under årtusendena minskade skogarna i omfattning och nya öppnare landskap spred sig. För att skydda de nu öppna landskapen skapade Saphyna sitt andra barn, de fylliga Tupou. Båda dessa folk anses idag vara utdöda.
Nu känner jag mig aningen kritisk, men var fick du tupou ifrån, egentligen? Behöver vi verkligen inkludera fler urbefolkningar (och förmodligen fler isberg

) när de redan skapat sådan oreda i historieskrivningen? Går din syn ihop utan detta folk?
Jag tror nämligen att nya inslag mest skapar förvirring, och notera också hur jag helt exkluderade dem i min version. Men om du vill ha kvar dem så tänker jag inte bråka mera om det. (Då fick jag det sagt.)
Mikael skrev:Skogarna i öster och väster var givetvis mera vidsträckta än idag, men även Korjulme var bevuxet (bland annat med fruktträd).
Just skogarna tror jag minskade i omfattning först när nybyggare anlände. Det vill säga människor som odlade upp jorden - och orcher som brände ned skogen för att röka ut sina fiender.
Mikael skrev:Tevatenu visade också vägen till Saphyna för flera av hennes egna barn. (...) En alvisk bosättningen återfanns i det som då var ett övernaturligt vackert, ljust skogsområde på det plats där Gudiena-slätten numera återfinns.
Älvfolken föreställer jag mig kommer från Ljusna ursprungligen, om det harmoniserar med det som sagt om området i projektet tidigare.
Alverna inkluderade jag mest för att kunna motivera varför orcherna aldrig utgjort något dödligt hot, men också för att det passade min version av "Den förlorade kolonin". Egentligen skulle alverna lika gärna kunna husera i Tocmeskogen, och i så fall kan Melealina vara den siste av dem. Alvernas roll skulle i så fall kunna vara att hålla ett öga på urberget.
Mikael skrev:De första mänskliga kolonisterna var flyktingar från Jorpagna, där man sedan länge kände till öns existens. Denna koloni var faktiskt människors första på öarna och grundad av en religiös sekt redan decenniet innan Imperiet skickade en officiell expedition hit. Man steg i land vid floden Rubakins utflöde. Man sänkte sina skepp och vandrade längre upp för floden och anlade det som sedermera skulle bli grunden till staden Frimbole Olvi. Det imperie man flytt ifrån skulle inte finna dem här var avsikten.
Din version fungerar säkert minst lika bra, fast då behövs nog inte ens alverna. Fast vi kanske ändå vill ha Simenard Froim på plats, eller?
Mikael skrev:Efter att de nya kolonierna på Palamux hade etablerats skickades nya expeditioner till Saphyna för att finna ut vad som hänt de äldre kolonisatörerna och man fick kontakt. Vid denna tid var svartfolksanfallen ovanligt svåra och även om älvfolken inte gärna såg maniplar av imperiets soldater på ön kunde man inte förneka människorna i deras önskan om ökad säkerhet.
Min tanke var att den försvunna kolonin aldrig återfanns och att Saphynas ursprungliga människobefolkning därmed förblivit ett mysterium. (Precis som den var för oss innan du började nysta i saken.)
Mitt förslag är alltså att man aldrig mera sätter sin fot på ön, i tron att den är förbannad. Enstaka expeditioner kan ju ha skickats men kammat noll eller återkommit traumatiserade eller värre (tänk: Krindenland).
Mikael skrev:När kontakterna med kontinenten bröts pga den Tredje Konfluxen år 599 fO valde det joriska ledarskapet (guvenörerna) att överge den saphynska kolonin pga av att man ansåg att de Palamuxiska kolonierna behövde förstärkas i dessa oroliga och svåra tider. Utan legionärernas stöd ansåg jorerna att kolonin inte kunde överleva och lämnade Saphyna för Lasemos eller kontinenten redan under 580-t fO.
Tekniskt sett ser jag inget fel med denna version, men finner heller inget stöd för den i källorna. Om det funnits (kända) joriska kolonier på Saphyna borde de lämnat tydliga spår efter sig (i Trakorien-modulens historie-kapitel).
Mikael skrev:Kring år 475 fO grundades en ny fri koloni till det Kontinentaljoriska riket byggd av flyktingar, straffångar, och modiga nybyggare (varav flera halvlängdsmän). Saphynas bördighet och det faktum att de tidigare så besvärliga svartfolken hade försvagats avsevärt av någon för svartfolk dödlig sjukdom gjorde att jorerna fick fäste. Dessa kolonister utgör i själva verket själva fonden till den gryta som senare skulle komma att bli Saphynas inhemska mänskliga befolkning, men detta faktum är känt av få och på Saphyna plågas man knappast av någon rotlöshet. Därför talar man idag en kontinentaljorisk dialekt på Saphyna.
Det så kallade kontinentaljoriska riket känner jag nog inte ens till, så det är svårt att kommentera. Din version ersätter i så fall min förlorade koloni, varför den lika gärna helt kan utgå.
Mikael skrev:Som militär styrka följde också med en manipel kentaurer att hålla reda på straffångarna och freda bosättningen mot faror. Dessa kentaurer blev efter några decennier befriade från sin tjänst då de hade tjänat sin tid och antalet straffångar minskat väsentligt. Jorerna ansåg sig nu också själva kunna sköta sitt försvar. Kentaurerna fann sig tillrätta i Tocmeskogen, men kunde ibland ses i full galopp över grässlätterna.
Det känns bra att vi inkluderat kentaurerna och om denna version fungerar bättre med övriga projektet så är det ok med mig. Fast borde inte kentaurer vara stäpp-varelser och inte skogs- dito? (Jag inser att det i Oraklets fyra ögon framgår att de levde i skogen, men det kan ju bero på att författaren antog att slättlandet redan var upptaget.)
Mikael skrev:När det Kontinentaljoriska riket gick under i Mörkertiden bröts kontakterna med fastlandet helt. De små jordbrukssamhällena förenades under små råd av obeskymrade men eftertänksamma ledare. Något ens upplevt behov att förena öns invånare under en kung, hövding eller flagga fanns inte.
Jag noterade någonting intressant i Trakorien-modulen (sid 9), nämligen en hänvisning till "konungarådet i Gazela". Jag tolkar denna församling som ett inhemskt hövdingaråd som förlorat den praktiska makten till först klavykerna och senare trakorierna. Vilka dessa "konungar" skulle vara är också intressant, liksom huruvida Gaz Ulul i själva verket fungerat som centralort på Saphyna i äldre dagar. Oavsett borde vi inkludera allt detta i våra texter om öns äldre historia.
Mikael skrev:Sorgligt nog plundrade och brände ransarderna ned alvernas by. På dess ställe uppförde man istället det som numera utgör Gudiena, och i processen högg man ned stora delar av alvernas skog. (just detta senario har jag ännu svårt för) Överlevande alver flydde in i Tocmeskogen. Till och från jagade ransarderna på Saphyna skogens alver i tron att alvblod kunde ge evigt eller åtminstone förlängt liv. För att freda sig spred alverna mispelfrön runt sina gömställen, vilka senare spridit sig över skogen. Ransardernas intrång i skogen ogillades skarpt av kentaurerna som såg till att endast ett fåtal ransarder kunde återvända ifrån jakterna.
Om vampyrismen

i själva verket inte är utbredd i denna version av Ereb så föreslår jag att ovanstående stryks bort helt. Ransarderna kan ha avverkat delar av Tocme (och eventulla skogspartier i Gudiena) men aldrig trängt in i skogen, förutom av nödvändighet (som under krigstid). Mispeln kan helt enkelt vara en del av Tevatenus förvarsverk gentemot Det svarta urberget, som alltså effektivt håller oförsiktiga dödliga på behörigt avstånd.
Trots mina invändningar ovan så applåderar jag som sagt till initiativet och till dina försök att verkligen få alltsammans att gå ihop. Jag tror också att det kan bli riktigt bra i slutändan.
/Baldyr