Precis. Lite frankrike: de ervörande hynerna/frankerna talar hynska/franska i några generationer. Därefter talas ett nationellt blandspråk på krunska grund men med hynska och även andra (erdirska?) influenser/franska på latinsk grund men med germanska lånord.Bergdahl skrev:Den tolkningen har jag gjort tidigare iaf. De folkslag som inte var av krunsk börd i området som var den krunska kolonin jorpagna var ju helt krunifierade och det är väl inte helt otroligt att även hynerna tagit efter krunierna, och att iaf det krunska språket var utbrett hos dem och att det därför var lättare att behålla krunskan/joriskan som statsspråk i det Jorpagniska riket än att tvinga alla börja prata hyniskan.ore det inte logiskt om Jorpagnum tog upp Krunska som allmänt språk? Att joriskan är en tidig avart av krunska?
Nargur
-
- Admin
- Inlägg: 9084
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
-
- Admin
- Inlägg: 9084
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Börjar bli svårt att skilja på gammalt officielt material och nytt officielt material; det här, med feliciska och 300 fO, låter bekant men från vart?Adragoor skrev: Det sägs att detta skriftsystem härstammar från Akrogal och att det är besläktat med det feliciska alfabetet. Det sägs vidare att det narguriska alfabetet första gången används i skrifter från 300 f.O. Glöm inte detta i den lite modernare historien. Nargurerna borde ha blivit influerade från det Akrogaliska hållet någon gång vid denna tid...
Barbia får iallafall först kontakt med skrivkonsten precis innan tredje konfluxen...
Adragor: Har du hunnit fundera på min tanke angående "Wulfila"?
-
- Admin
- Inlägg: 9084
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Så här är mina tankar kring hynerna och språket i kejsardömet Jorpagna.Adragoor skrev:Om hynerna är nargurer, som det otvetydigt verkar som när man läser historien, hur kan det då komma sig att jori blev språket i det Jorpagniska imperiet? Övergav hynerna sitt eget språk till förmån för ett slags ur-jori när de flyttade till Hynsolge eller gjorde de det efter att imperiet hade grundats? Är ur-jori i själva verket en dialekt av ett av de gamla språk som talades i golwyndaområdet under bronsåldern? Isf. finns det ju en möjlighet att furgiska och sombatzinska språk är avlägsna släktingar till jori...
Ur-joriskan härstammar från det joriska folket som bodde i det som skulle bli den krunska kolonin Jorpur och senare kärnområdet i kejsardömet Jorpagna. Jorerna var ett eget folk underlagda krunierna.
Om denna befolkning flyttade dit som krunsk kolonibefolkning eller bodde där som en urbefolkning då krunierna kom har jag låtit vara oklart för att inte lägga mig i "andras" länder för mycket. Evt så var jorerna en rest av en golwyndisk ursprungsbefolkning (kanske med rötter i Furgia eller Sombatze) eller en slav/tjänar befolkning under krunierna och/eller golwyndierna. De kom till det som skulle bli kolonin Jorpur/Jorpagna när Krun koloniserade Kopparhavet eller så fans de redan där innan.
Oavsett så har jag alltid ansett joriska som ett eget språk utan släktskap med hynska/prangi (östnargurisk språk) och krunska (golwyndisk/akrogalisk språk), men självklart med lånord från dessa. Språket kan sägas uppstå på scenen 1065 fO.
De hynska krigsledarna och deras krigare var fåtaliga och övergav på bara ett par generationer sitt gamla östnarguriska språk.
Hynernas stamfränder i Hynsolge behöll sitt språk prangi även om de senare utvecklade ett hynsolgisk språk (östjorisk), baserad på jori och prangi.
Den narguriska skriftens akrogaliska vara eller icke-vara kommer snart...
-
- Admin
- Inlägg: 9084
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
En liten berättelse...
Om den hynske krigsledaren Aurelion kejsardömet Jorpagnas uppkomst och hur det blåa blodet kom att bli förknippat med ädel härkomst.
Hynerna, en narguriska stam, ligger i krig med landet Krun. Krigets slutfas står i den krunska kolonin Jorpur och det är här avgörandet skal falla. Den hynska krigsledaren Aurelion befinner sig i ett mycket trängt läge tillsammans med sin hird inne i den lilla staden Grivela. Motståndarna består av krunska elitsoldater och dessa har i överlägsna antal belägrat staden. Lokalbefolkningen bestående av jorer håller sig neutrala och avvaktande då de både har stor respekt för hynerna men även är trötta på de krunska tvångsutskrivningarna till hären. Det ryktas om trävande rådslag mellan hyner och jorer men inget händer. När så krunierna bereder det sista anfallet slås portarna till den lilla staden upp och Aurelion stormar ut i spetsen för sin hird. I bärsarksraseri framkallat av krigsdroger från Nargurs skogar rusar de rakt mot den krunska stridsledningen och med sina yxor hugger de ner i drivor. De krunska leden skakar och idet deras general faller för Aurelions mäktiga hugg vänder de tvångsvärvade joriska soldaterna sig mot sina herrar och tillsammans med den utströmmande bybefolkningen faller de krunierna i ryggen. Segern är total. Aurelion stiger upp på den vältade krunska befälsvägnen och i mot honom ljuder ett mäktigt vrål från hyner och jorer tillsamman. Aurelions kropp täcks av otaliga sår, där blodet rinner blåfärgat av krigsdrogerna, men han häver stolt sin yxa och svarar med ett vansinnigt segerskri. Under de följande sommarveckorna sluts en allians mellan hyner och jorer och på platsen som enligt nargurisk tro nu fått enormt symbolvärde utropar de ett nytt rike, Jorpagna. Senare kommer jorerna att minnas Aurelion och hans hirds blåa blod och se det som ett kännetecken på ädel härkomst, en myt som överklassen kommer att underbygga i århundraden framöver.
Om den hynske krigsledaren Aurelion kejsardömet Jorpagnas uppkomst och hur det blåa blodet kom att bli förknippat med ädel härkomst.
Hynerna, en narguriska stam, ligger i krig med landet Krun. Krigets slutfas står i den krunska kolonin Jorpur och det är här avgörandet skal falla. Den hynska krigsledaren Aurelion befinner sig i ett mycket trängt läge tillsammans med sin hird inne i den lilla staden Grivela. Motståndarna består av krunska elitsoldater och dessa har i överlägsna antal belägrat staden. Lokalbefolkningen bestående av jorer håller sig neutrala och avvaktande då de både har stor respekt för hynerna men även är trötta på de krunska tvångsutskrivningarna till hären. Det ryktas om trävande rådslag mellan hyner och jorer men inget händer. När så krunierna bereder det sista anfallet slås portarna till den lilla staden upp och Aurelion stormar ut i spetsen för sin hird. I bärsarksraseri framkallat av krigsdroger från Nargurs skogar rusar de rakt mot den krunska stridsledningen och med sina yxor hugger de ner i drivor. De krunska leden skakar och idet deras general faller för Aurelions mäktiga hugg vänder de tvångsvärvade joriska soldaterna sig mot sina herrar och tillsammans med den utströmmande bybefolkningen faller de krunierna i ryggen. Segern är total. Aurelion stiger upp på den vältade krunska befälsvägnen och i mot honom ljuder ett mäktigt vrål från hyner och jorer tillsamman. Aurelions kropp täcks av otaliga sår, där blodet rinner blåfärgat av krigsdrogerna, men han häver stolt sin yxa och svarar med ett vansinnigt segerskri. Under de följande sommarveckorna sluts en allians mellan hyner och jorer och på platsen som enligt nargurisk tro nu fått enormt symbolvärde utropar de ett nytt rike, Jorpagna. Senare kommer jorerna att minnas Aurelion och hans hirds blåa blod och se det som ett kännetecken på ädel härkomst, en myt som överklassen kommer att underbygga i århundraden framöver.
Min syn på jorerna verkar skilja sig något från din. Som jag ser det så var Jorpur ett betydande område för kruns västliga expansion och man grundade här de flesta av sina kolonier, med en stor invandring av krunier till området som följd. De tidigare invånarna (inga namn på folkslagen/slaget) i regionen påverkades kraftigt av den storartade krunska kulturen och assimilerades under 1300- och 1200-talen. Jorpur betraktades nu som en integrerad del av Krun.Ur-joriskan härstammar från det joriska folket som bodde i det som skulle bli den krunska kolonin Jorpur och senare kärnområdet i kejsardömet Jorpagna. Jorerna var ett eget folk underlagda krunierna.
Om denna befolkning flyttade dit som krunsk kolonibefolkning eller bodde där som en urbefolkning då krunierna kom har jag låtit vara oklart för att inte lägga mig i "andras" länder för mycket. Evt så var jorerna en rest av en golwyndisk ursprungsbefolkning (kanske med rötter i Furgia eller Sombatze) eller en slav/tjänar befolkning under krunierna och/eller golwyndierna. De kom till det som skulle bli kolonin Jorpur/Jorpagna när Krun koloniserade Kopparhavet eller så fans de redan där innan.
Oavsett så har jag alltid ansett joriska som ett eget språk utan släktskap med hynska/prangi (östnargurisk språk) och krunska (golwyndisk/akrogalisk språk), men självklart med lånord från dessa. Språket kan sägas uppstå på scenen 1065 fO.
De hynska krigsledarna och deras krigare var fåtaliga och övergav på bara ett par generationer sitt gamla östnarguriska språk.
Hynernas stamfränder i Hynsolge behöll sitt språk prangi även om de senare utvecklade ett hynsolgisk språk (östjorisk), baserad på jori och prangi.
Efter Järnkriget skänker krunierna ett glesbefolkat och föga utvecklat område i nordvästra Krun till hynerna som tack för hjälpen. Under flera hundra år levde de bägge folkslagen fredligt sida vid sida och hynerna tar del av den krunska kulturen, bl.a. påverkas man av det krunska språket.
Ett krig uppstår mellan krunierna och hynerna år 1080 fO. Efter femton års strider vann hynsolgerna och deras allierade kriget år 1065 fO. Enligt hynernas tro fick Grivela, där det avgörande slaget skett en speciell kraft och de beslöt sig för att uppföra sitt nya rikes huvudstad där, det nya riket omnämns som kejsardömet Jorpagna efter området Jorpur. Krun och alla dess kolonier införlivas i Jorpagna.
Och nu kommer det som skiljer oss åt (äntligen ) invånarna i detta nya rike kallas jorer, vilket inkluderar folkslag som krunier, hyner. Gemensamt för jorerna är att de i någon form talar kruniernas språk som nu blir joriska, det officiella språket i Jorpagna. Jag har nämligen svårt för att tänka mig, även om det kanske inte är omöjligt, att man vid grundandet av Jorpagna helt plötsligt skulle börja tala ett helt nytt språk. Om de inte skulle fortsätta att använda "krunskan" som måste ha varit det mest utbredda språket i området, och det språk som även de hynska krigsherrarna borde ha kunnat tala, borde de i sådanna fall tvingat på befolkningen att tala prangi, hynernas gamla språk, inte tagit ett helt annat folkslags språk.
Kontentan av det hela, det fanns inget joriskt folkslag utan jorer blev de folkslag som var invånare av Jorpagna och talade det officiella språket jori, som var ett annat namn på det krunska språket.
Angående det moderna krunska språket hade jag planerat att krun efter den tredje konfluxen var rätt så decimerat befolkningsmässigt och att en omfattande folkvandring av akrogaliska nomader skedde in i området. En uppblandning av krunerna/jorerna och dessa akrogaliska nomader ledde till att ett "nytt" språk uppstod, en blandning av joriskan som talades i området och de akrogaliska nomadernas språk. Därav hamnar Krun och Nidland som tillhörande den akrogaliska språkfamiljen, även om jag kan tänka mig att det finns flera språkfamiljer i Akrogal. Den moderna krunskan och nidländskan borde då vara något slags blandspråk, som kanske influerats mest av nomdernas språk... Något sådannt hade jag iaf tänkt mig för att försöka pussla ihop det hisoriska och språkliga officiella material som finns skrivet.
På den akrogaliska sidan var min tanke att det kalmurriska riket börjar växa fram en tid efter den tredje konfluxen. Detta skulle kunna vara anledningen till vissa nomaders inflyttande i det avfolkade Krun. Vissa stammar blev helt enkelt utträngda över demontungan av någon av de första härskarna i Kalmurri... Isf. borde Krunska och nidländska vara besläktade med de nomadiska språken i Akrogal och därmed kalmurriska.Angående det moderna krunska språket hade jag planerat att krun efter den tredje konfluxen var rätt så decimerat befolkningsmässigt och att en omfattande folkvandring av akrogaliska nomader skedde in i området. En uppblandning av krunerna/jorerna och dessa akrogaliska nomader ledde till att ett "nytt" språk uppstod, en blandning av joriskan som talades i området och de akrogaliska nomadernas språk. Därav hamnar Krun och Nidland som tillhörande den akrogaliska språkfamiljen, även om jag kan tänka mig att det finns flera språkfamiljer i Akrogal. Den moderna krunskan och nidländskan borde då vara något slags blandspråk, som kanske influerats mest av nomdernas språk... Något sådannt hade jag iaf tänkt mig för att försöka pussla ihop det hisoriska och språkliga officiella material som finns skrivet.
När det gäller vilken familj ett språk anses tillhöra brukar man gå efter vilken familj arvorden i språket tillhör. Engelska är t.ex. ett germanskt språk trots att större delen av ordförrådet är romanskt. Alltså, det är förmodligen nomadernas språk som utgör grunden i krunska, nomaderna var kanske rätt många när de vandrade in. En mängd krunsk/joriska lånord har dock upptagits i språket. Främst för företeelser som nomaderna inte tidigare hade stött på och inte hade ord för, en massa som har med bofast civilisation och odling att göra t.ex.
Är ny på forumet och vill först säga att det är ett imponerade arbete som pågår.
Nargur är intressant; men det är många som ska få plats där. Eftersom det är den största skogen så borde det finnas plats för vargmän,raggmän och skogsmän. Sen talas det om Howater,svartfolk,nargurer,alver,dvärgar,jorpagniska legionärer,odöda. Det är ju å andra sidan en mkt stor skog.
Gillar ide´n att allt finns men med stora avstånd emellan. Det måste vara mkt svårt att hitta i en sånt stort skogsområde.
Måste fråga om ekonomin. En flod från skogarna till Mastika agga känns vettigt. Men ändå; hur lätt var det med den teknologin att exportera några kvantiteter timmer först till Mastika och sedan runt halva ereb med båt. Finns det inte skogar i västra ereb?
Nargur är intressant; men det är många som ska få plats där. Eftersom det är den största skogen så borde det finnas plats för vargmän,raggmän och skogsmän. Sen talas det om Howater,svartfolk,nargurer,alver,dvärgar,jorpagniska legionärer,odöda. Det är ju å andra sidan en mkt stor skog.
Gillar ide´n att allt finns men med stora avstånd emellan. Det måste vara mkt svårt att hitta i en sånt stort skogsområde.
Måste fråga om ekonomin. En flod från skogarna till Mastika agga känns vettigt. Men ändå; hur lätt var det med den teknologin att exportera några kvantiteter timmer först till Mastika och sedan runt halva ereb med båt. Finns det inte skogar i västra ereb?
Att flotta timmer är väl inte speciellt jobbigt. Det tar tid, men om man håller ett jämnt flöde så är ju inte det ett problem. Tänk er stora härdningsbassänger i Mastika Agga där det hoppar runt en massa skinnklädda karlar och märker stockar. Nargur har ju dessutom i särklass störst träd, som inte går att få tag på i övriga Ereb?
Tja, man kan ju ha enorma timmerkonvojer. Lättare att motivera medtagandet av en massa krigsskepp. Å andra sidan kanske det är dumt att inte sprida på risken. Jag ser gärna att barbarerna får in klumpsummor som genast gör att dom tar på spenderbyxorna och hamnar på någon välfylld krog och blir av med allt sammans. Som upplagt för äventyr. =)
Jo... När handelskonvojer har varit på besök och barbarerna har bytt till sig vapen från södern super de sig fulla och sätter ofta igång med rejäla fejder som gärna urartar och varar i en vecka eller två...Tja, man kan ju ha enorma timmerkonvojer. Lättare att motivera medtagandet av en massa krigsskepp. Å andra sidan kanske det är dumt att inte sprida på risken. Jag ser gärna att barbarerna får in klumpsummor som genast gör att dom tar på spenderbyxorna och hamnar på någon välfylld krog och blir av med allt sammans. Som upplagt för äventyr. =)