...och då får jag vare sig jag vill eller inte foljande fråga i huvudet; finns det kanguru på Yndar?Adragoor skrev:Som Australien på ett ungefär...
Akrogal
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9044
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Historia
3500 fO
Trimbusbergens dvärgar
Nattväktardvärgarnas kultur har utvecklats annorlunda än den i Ereb. Nattväktarnas kultur är på sin höjd vid 3600 fO då man har lärt sig tillverka fantastiska verktyg av trimbusbergens svarta stenar. Man har dock fortfarande kontakt med Grynerbergen vilket gör att man på sin höjdpunkt får del av koppargjutningens hemliga konst. Denna konst är dock så pass förödande för nattväktarnas kultur att det uppstår ett inbördeskrig mellan de konservativa stenarbetarna och de progressiva koppargjutarna. Detta krig varar i över hundra år och utkomsten blir att den unika dvärgkulturen försvinner. De kvarvarande mörkhåriga dvärgarna tar till sig grynerbergens kulturella drag.
Vid 3500 fO har man återhämtat sig så pass att man återigen kan bilda ett stabilt rike. Den nya legeringen brons importeras och man försöker att kopiera denna hemlighet genom att blanda i arsenik. Följaktligen blir de första bronsföremålen tillverkade i Akrogal en legering av koppar och arsenik.
Furgia
Konsten att gjuta brons spred sig snabbt inom golwyndas kultursfär. Man lärde sig snabbt konsten från det som i dag är Krun. Denna nya mettallen gav snabbt Faorikulturen ett övertag och man började expandera snabbt på halvön mellan Golwyndahavet och Valgusjön.
Återkommer med mer historia.[/i]
Trimbusbergens dvärgar
Nattväktardvärgarnas kultur har utvecklats annorlunda än den i Ereb. Nattväktarnas kultur är på sin höjd vid 3600 fO då man har lärt sig tillverka fantastiska verktyg av trimbusbergens svarta stenar. Man har dock fortfarande kontakt med Grynerbergen vilket gör att man på sin höjdpunkt får del av koppargjutningens hemliga konst. Denna konst är dock så pass förödande för nattväktarnas kultur att det uppstår ett inbördeskrig mellan de konservativa stenarbetarna och de progressiva koppargjutarna. Detta krig varar i över hundra år och utkomsten blir att den unika dvärgkulturen försvinner. De kvarvarande mörkhåriga dvärgarna tar till sig grynerbergens kulturella drag.
Vid 3500 fO har man återhämtat sig så pass att man återigen kan bilda ett stabilt rike. Den nya legeringen brons importeras och man försöker att kopiera denna hemlighet genom att blanda i arsenik. Följaktligen blir de första bronsföremålen tillverkade i Akrogal en legering av koppar och arsenik.
Furgia
Konsten att gjuta brons spred sig snabbt inom golwyndas kultursfär. Man lärde sig snabbt konsten från det som i dag är Krun. Denna nya mettallen gav snabbt Faorikulturen ett övertag och man började expandera snabbt på halvön mellan Golwyndahavet och Valgusjön.
Återkommer med mer historia.[/i]
Re: Historia
Bronsåldern 3500 fO - 1400 fO
Trimbusbergens dvärgar
Nattväktardvärgarnas kultur hade utvecklats annorlunda än den i Ereb. Nattväktarnas kultur var på sin höjd vid 3600 fO då man hade lärt sig tillverka fantastiska verktyg av trimbusbergens svarta stenar. Man hade dock fortfarande kontakt med Grynerbergen vilket gjorde att man på sin höjdpunkt får del av koppargjutningens hemliga konst. Denna konst var dock så pass förödande för nattväktarnas kultur att det uppstod ett inbördeskrig mellan de konservativa stenarbetarna och de progressiva koppargjutarna. Detta krig varade i över hundra år och utkomsten blev att den unika dvärgkulturen försvan och de kvarvarande mörkhåriga dvärgarna tog till sig grynerbergens kulturella drag.
Vid 3500 fO hade man återhämtat sig så pass att man återigen kunde bilda ett stabilt rike. Den nya legeringen brons importerades och man försöker att kopiera denna hemlighet genom att blanda i arsenik. Följaktligen blev de första bronsföremålen tillverkade i Akrogal en legering av koppar och arsenik.
Furgia
Konsten att gjuta brons spred sig snabbt inom golwyndas kultursfär. Man lärde sig snabbt konsten från det som i dag är Krun. Denna nya mettallen gav snabbt Faorikulturen ett övertag och man började expandera snabbt på halvön mellan Golwyndahavet och Valgusjön.
Då den ledande rollen som tillverkare av bronsföremålen låg på den krunska sidan av sötvattenhavet börjar denna allt mer ta över den ledande positionen. Trotts att stenåldershögkulturen i Faoriam hade utvecklat avancerade byggtekniker och en början till att föra komplicerade matematiska formler och spekulativ filosofi förlorar man sin ledande roll och får nöja sig med att spela andra fiolen under golwyndernas glansperiod.
Dûmak-Ganzirs och Margyl
Dûmakfolkets kungadöme var ett löst hopfogat rike där varje hövding i princip var autonom. Kungen var den hövding som kunde lägga fram anspråk på titel och som inte hade någon opposition, åtminstone efter att han slagit ihjäl den. Dûmakfolket var helt enkelt ett dömt att som folk gå under om inte ett utomaltoriskt väsen hade brutit sig in i altor 2600 fO och trotsat gudarnas vilja - Margyl. Margyl presenterade sig som en gud, och då hans makter var i sanning starka var det få som opponerade sig mot honom. Margyl lyckades också med något som ingen inom Dûmak-Ganzir lyckats med, nämligen att ena folket. Som ett enat folk gav nu Margyl dem namn efter sig - Margylerna.
Dûmak-Ganzirs, eller som de nu kallades Margylerna, var ännu ett stenåldersfolk. Konsten att använda mettal hade inte nått dem. Margyl visste dock många förborgade kunskaper och lärde sitt folk att använda hemliga och farliga konster inom magisk metallurgi.
2500 fO inriktar man sig på att erövra den vackra och fridfulla ön Yndar. Yndar var under denna tid ett blomstrande paradis med överflöd av frukt och bördig jord. Det var dock knappast detta som lockade Margyl. Faktiskt vet man inte vad det var som lockade honom dit. Några källor hävdar att det var det karftiga energiflödet som här bildade några av de kraftigaste maginoderna på Altor. Andra källor menar på att Margyl vistte om att här fanns några av de förkonfluxa städerna med deras mörka hemligheter som bäst bevarade.
Kamsunerna
När Margylerna ger sig efter erövringen av Yndar står inte dessa länder tomma länge. Från det bortre Altor vandrade ett nytt folk in 2000 fO. Folket kallade sig för Kamsuner och sitt land för Kamsun och man bosatte sig längs med kusten mot valgusjön. Trotts att de inte fått lära sig bronsgjutningen av golwynderna besatt de redan denna kunskap som de påstod att de själva kommit på.
Har jag glömt något?
Trimbusbergens dvärgar
Nattväktardvärgarnas kultur hade utvecklats annorlunda än den i Ereb. Nattväktarnas kultur var på sin höjd vid 3600 fO då man hade lärt sig tillverka fantastiska verktyg av trimbusbergens svarta stenar. Man hade dock fortfarande kontakt med Grynerbergen vilket gjorde att man på sin höjdpunkt får del av koppargjutningens hemliga konst. Denna konst var dock så pass förödande för nattväktarnas kultur att det uppstod ett inbördeskrig mellan de konservativa stenarbetarna och de progressiva koppargjutarna. Detta krig varade i över hundra år och utkomsten blev att den unika dvärgkulturen försvan och de kvarvarande mörkhåriga dvärgarna tog till sig grynerbergens kulturella drag.
Vid 3500 fO hade man återhämtat sig så pass att man återigen kunde bilda ett stabilt rike. Den nya legeringen brons importerades och man försöker att kopiera denna hemlighet genom att blanda i arsenik. Följaktligen blev de första bronsföremålen tillverkade i Akrogal en legering av koppar och arsenik.
Furgia
Konsten att gjuta brons spred sig snabbt inom golwyndas kultursfär. Man lärde sig snabbt konsten från det som i dag är Krun. Denna nya mettallen gav snabbt Faorikulturen ett övertag och man började expandera snabbt på halvön mellan Golwyndahavet och Valgusjön.
Då den ledande rollen som tillverkare av bronsföremålen låg på den krunska sidan av sötvattenhavet börjar denna allt mer ta över den ledande positionen. Trotts att stenåldershögkulturen i Faoriam hade utvecklat avancerade byggtekniker och en början till att föra komplicerade matematiska formler och spekulativ filosofi förlorar man sin ledande roll och får nöja sig med att spela andra fiolen under golwyndernas glansperiod.
Dûmak-Ganzirs och Margyl
Dûmakfolkets kungadöme var ett löst hopfogat rike där varje hövding i princip var autonom. Kungen var den hövding som kunde lägga fram anspråk på titel och som inte hade någon opposition, åtminstone efter att han slagit ihjäl den. Dûmakfolket var helt enkelt ett dömt att som folk gå under om inte ett utomaltoriskt väsen hade brutit sig in i altor 2600 fO och trotsat gudarnas vilja - Margyl. Margyl presenterade sig som en gud, och då hans makter var i sanning starka var det få som opponerade sig mot honom. Margyl lyckades också med något som ingen inom Dûmak-Ganzir lyckats med, nämligen att ena folket. Som ett enat folk gav nu Margyl dem namn efter sig - Margylerna.
Dûmak-Ganzirs, eller som de nu kallades Margylerna, var ännu ett stenåldersfolk. Konsten att använda mettal hade inte nått dem. Margyl visste dock många förborgade kunskaper och lärde sitt folk att använda hemliga och farliga konster inom magisk metallurgi.
2500 fO inriktar man sig på att erövra den vackra och fridfulla ön Yndar. Yndar var under denna tid ett blomstrande paradis med överflöd av frukt och bördig jord. Det var dock knappast detta som lockade Margyl. Faktiskt vet man inte vad det var som lockade honom dit. Några källor hävdar att det var det karftiga energiflödet som här bildade några av de kraftigaste maginoderna på Altor. Andra källor menar på att Margyl vistte om att här fanns några av de förkonfluxa städerna med deras mörka hemligheter som bäst bevarade.
Kamsunerna
När Margylerna ger sig efter erövringen av Yndar står inte dessa länder tomma länge. Från det bortre Altor vandrade ett nytt folk in 2000 fO. Folket kallade sig för Kamsuner och sitt land för Kamsun och man bosatte sig längs med kusten mot valgusjön. Trotts att de inte fått lära sig bronsgjutningen av golwynderna besatt de redan denna kunskap som de påstod att de själva kommit på.
Har jag glömt något?
Senast redigerad av Snibben den 2008-12-16 21:30, redigerad totalt 2 gång.
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9044
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Några åsikter:
-Borde inte en del av det du skriver om Nattvaktardvargarna egentligen hamna under Stenars Ålder, alltså innan 3500 fO?
-Margyl åter till Altor 2600 fO eller 2300 fO? Kanske inte jatteviktigt?
-Garna kamsuner istallet for kimzôner, tycker det låter battre om kimzônerna var kamsuner an att kamsunerna var kimzôner.
Annars tycker jag det ser fint ut!
-Borde inte en del av det du skriver om Nattvaktardvargarna egentligen hamna under Stenars Ålder, alltså innan 3500 fO?
-Margyl åter till Altor 2600 fO eller 2300 fO? Kanske inte jatteviktigt?
-Garna kamsuner istallet for kimzôner, tycker det låter battre om kimzônerna var kamsuner an att kamsunerna var kimzôner.
Annars tycker jag det ser fint ut!
För länge sedan uppfann jag bergarten salamant, vilken bröts av dvärgarna i Trimbusbergen. Bergarten var populär som handelsvara i delar av Akrogal bl.a. p.g.a. sin förmåga att avge ett svagt rött sken och värme efter att ha laddats i eld. Dessutom påstods den ha egenskapen att lättare kunna lagra elementarmagisk eldenergi än andra material. Stenarna hade dock något slags uråldrigt demoniskt ursprung och om man bar med sig för mycket av den under för lång tid kunde det leda till en allvarlig "salamantfeber" och ett kraftigt beroende. Kanske upptäckte dvärgarna denna bergart redan under stenåldern...
Historia är ett svårt ämne och det är ingen som vaknar upp en morgon och helt plötsligt har mangått in i medeltiden. Sådana övergångar är långsamma och mycket av den förra eran finns kvar. Det som är det viktiga under bronsets ålder är det faktum att man lär sig gjuta metaller och froma dem till verktyg. Guld har man känt till länge eftersom det förekommer naturligt rent och är så mjukt att det går att hamras ut till olika former.birkebeineren skrev: -Borde inte en del av det du skriver om Nattvaktardvargarna egentligen hamna under Stenars Ålder, alltså innan 3500 fO?
Hittade båda årtalen på forumet. Men 2300 fO står det i tråden.birkebeineren skrev: -Margyl åter till Altor 2600 fO eller 2300 fO? Kanske inte jatteviktigt?
Tänkte att Kamsuner kommer från Kimzôner snarare än tvärt om. Med åren blir det mjukare bland slavklassen som inte riktigt har det utalet som krävs för Kimzônska. När så Kimzônerna jagades iväg blev slavfolken kvar. De kallades sig likadant som sina forna herrar men med ett mjukare uttal Kamsuner.birkebeineren skrev: -Garna kamsuner istallet for kimzôner, tycker det låter battre om kimzônerna var kamsuner an att kamsunerna var kimzôner.
Det är inte omöjligt.Adragoor skrev:För länge sedan uppfann jag bergarten salamant, vilken bröts av dvärgarna i Trimbusbergen. Bergarten var populär som handelsvara i delar av Akrogal bl.a. p.g.a. sin förmåga att avge ett svagt rött sken och värme efter att ha laddats i eld. Dessutom påstods den ha egenskapen att lättare kunna lagra elementarmagisk eldenergi än andra material. Stenarna hade dock något slags uråldrigt demoniskt ursprung och om man bar med sig för mycket av den under för lång tid kunde det leda till en allvarlig "salamantfeber" och ett kraftigt beroende. Kanske upptäckte dvärgarna denna bergart redan under stenåldern...
Jag vill dock klargöra en sak. Trimbusbergens svarta sten är vanlig sten. Det finns inget speciellt med den förutom stenartens egna förmågor - svart och hård men tillräckligt mjuk för att bearbeta.
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9044
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Vad jag menade var att ordlyden i textavsnittet kanske skulle komma att återupprepa information från en beskrivning av Nattvaktarkulturen under den foregående tidsepoken (De forsta hogkulturerna 5000-3500 fO). Eller tankte du inte gå narmare in på dessa stenbrytare?Snibben skrev:Historia är ett svårt ämne och det är ingen som vaknar upp en morgon och helt plötsligt har mangått in i medeltiden. Sådana övergångar är långsamma och mycket av den förra eran finns kvar. Det som är det viktiga under bronsets ålder är det faktum att man lär sig gjuta metaller och froma dem till verktyg. Guld har man känt till länge eftersom det förekommer naturligt rent och är så mjukt att det går att hamras ut till olika former.
2600 harstammar nog från min tolkning av Vicotniks personbeskrivning i "Slutstriden" (en som dock inte verkar stamma helt md sig sjalv). Som detaljinsnoad: Vart hittade du 2300 fO?Snibben skrev:Hittade båda årtalen på forumet. Men 2300 fO står det i tråden.
Kimzônerna (felicierna) fordrevs någongång kring år 0 från Akrogal men "Kamsun" och "kamsunkusten" forekommer långt tidigare i historien, redan 1500 fO då margylerna tar over området. Tankte darfor att det vore battre att anvanda kamsuner och således lamna området mera oppet for ev senare beskrivning. Kanns som om vi binder tvåtusen års historia lite onodigt annars också.Snibben skrev:Tänkte att Kamsuner kommer från Kimzôner snarare än tvärt om. Med åren blir det mjukare bland slavklassen som inte riktigt har det utalet som krävs för Kimzônska. När så Kimzônerna jagades iväg blev slavfolken kvar. De kallades sig likadant som sina forna herrar men med ett mjukare uttal Kamsuner.
Ur luften verkar det som. Kunde ha svurit på att jag läst 2300 fO någonstans.birkebeineren skrev:2600 harstammar nog från min tolkning av Vicotniks personbeskrivning i "Slutstriden" (en som dock inte verkar stamma helt md sig sjalv). Som detaljinsnoad: Vart hittade du 2300 fO?Snibben skrev:Hittade båda årtalen på forumet. Men 2300 fO står det i tråden.
birkebeineren skrev: Vad jag menade var att ordlyden i textavsnittet kanske skulle komma att återupprepa information från en beskrivning av Nattvaktarkulturen under den foregående tidsepoken (De forsta hogkulturerna 5000-3500 fO). Eller tankte du inte gå narmare in på dessa stenbrytare?
Den upprepar alltså inte vad som redan står. Jag vill förmedla dvärgarnas dualism att vara både konservativa och progressiva vilket medför inbördeskrig mellan stenarnas anhängare och kopparens anhängare.från stenåldershistorian skrev: Trimbusbegens dvärgar
Dvärgarna etablera sig i trimbusbergen. De klaner som bosätter sig här utvecklar snart ett något mörkare hår, nästan svart, vilket gör att de kommer att kallas nattväktare av de kringliggande samhällen de handlar med.
Nattväktardvärgarna högkultur är för övrigt utdöd men det finns gott om dvärgar i trimbusbergen ändå med svart hår.
P.S. Jag ändrade Kimzôn till Kamsun D.S.
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9044
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Jag uttrycker mig valdigt otydlig angående Trimbusdvargarna... 
Kanske ar det dock bara att avsnittet om dvargarna ar skrivet i historisk presens medans de ovriga avsnitten inte ar det, något som sticker ut extra nar den beskriver handelser som (åtminstonde delvis) utspelat sig innan perioden den skal beskriva.
Gick det har att forstå?
Ovanstående text ger information som skeenden som har utspelat sig innan foljande:Nattväktardvärgarnas kultur har utvecklats annorlunda än den i Ereb. Nattväktarnas kultur är på sin höjd vid 3600 fO då man har lärt sig tillverka fantastiska verktyg av trimbusbergens svarta stenar. Man har dock fortfarande kontakt med Grynerbergen vilket gör att man på sin höjdpunkt får del av koppargjutningens hemliga konst. Denna konst är dock så pass förödande för nattväktarnas kultur att det uppstår ett inbördeskrig mellan de konservativa stenarbetarna och de progressiva koppargjutarna. Detta krig varar i över hundra år och utkomsten blir att den unika dvärgkulturen försvinner. De kvarvarande mörkhåriga dvärgarna tar till sig grynerbergens kulturella drag.
Det var har jag foreslog ett skilje, ett som historikerna skulle anvanda och som det satta skiljet mellan De forsta hogkulturerna (5000-3500 fO) och Bronsets Ålder (3500-1400 fO) borde gora naturlig.Vid 3500 fO har man återhämtat sig så pass att man återigen kan bilda ett stabilt rike. Den nya legeringen brons importeras och man försöker att kopiera denna hemlighet genom att blanda i arsenik. Följaktligen blir de första bronsföremålen tillverkade i Akrogal en legering av koppar och arsenik.
Kanske ar det dock bara att avsnittet om dvargarna ar skrivet i historisk presens medans de ovriga avsnitten inte ar det, något som sticker ut extra nar den beskriver handelser som (åtminstonde delvis) utspelat sig innan perioden den skal beskriva.
Gick det har att forstå?
Re: Historia
Bronsåldern 3500 fO - 1400 fO
Trimbusbergens dvärgar
Nattväktardvärgarnas kultur hade utvecklats annorlunda än den i Ereb. Nattväktarnas kultur var på sin höjd vid 3600 fO då man hade lärt sig tillverka fantastiska verktyg av trimbusbergens svarta stenar. Man hade dock fortfarande kontakt med Grynerbergen vilket gjorde att man på sin höjdpunkt får del av koppargjutningens hemliga konst. Denna konst var dock så pass förödande för nattväktarnas kultur att det uppstod ett inbördeskrig mellan de konservativa stenarbetarna och de progressiva koppargjutarna. Detta krig varade i över hundra år och utkomsten blev att den unika dvärgkulturen försvan och de kvarvarande mörkhåriga dvärgarna tog till sig grynerbergens kulturella drag.
Vid 3500 fO hade man återhämtat sig så pass att man återigen kunde bilda ett stabilt rike. Den nya legeringen brons importerades och man försöker att kopiera denna hemlighet genom att blanda i arsenik. Följaktligen blev de första bronsföremålen tillverkade i Akrogal en legering av koppar och arsenik.
Furgia
Konsten att gjuta brons spred sig snabbt inom golwyndas kultursfär. Man lärde sig snabbt konsten från det som i dag är Krun. Denna nya mettallen gav snabbt Faorikulturen ett övertag och man började expandera snabbt på halvön mellan Golwyndahavet och Valgusjön.
Då den ledande rollen som tillverkare av bronsföremålen låg på den krunska sidan av sötvattenhavet börjar denna allt mer ta över den ledande positionen. Trotts att stenåldershögkulturen i Faoriam hade utvecklat avancerade byggtekniker och en början till att föra komplicerade matematiska formler och spekulativ filosofi förlorar man sin ledande roll och får nöja sig med att spela andra fiolen under golwyndernas glansperiod.
Dûmak-Ganzirs och Margyl
Dûmakfolkets kungadöme var ett löst hopfogat rike där varje hövding i princip var autonom. Kungen var den hövding som kunde lägga fram anspråk på titel och som inte hade någon opposition, åtminstone efter att han slagit ihjäl den. Dûmakfolket var helt enkelt ett dömt att som folk gå under om inte ett utomaltoriskt väsen hade brutit sig in i altor 2600 fO och trotsat gudarnas vilja - Margyl. Margyl presenterade sig som en gud, och då hans makter var i sanning starka var det få som opponerade sig mot honom. Margyl lyckades också med något som ingen inom Dûmak-Ganzir lyckats med, nämligen att ena folket. Som ett enat folk gav nu Margyl dem namn efter sig - Margylerna.
Dûmak-Ganzirs, eller som de nu kallades Margylerna, var ännu ett stenåldersfolk. Konsten att använda mettal hade inte nått dem. Margyl visste dock många förborgade kunskaper och lärde sitt folk att använda hemliga och farliga konster inom magisk metallurgi.
2500 fO inriktar man sig på att erövra den vackra och fridfulla ön Yndar. Yndar var under denna tid ett blomstrande paradis med överflöd av frukt och bördig jord. Det var dock knappast detta som lockade Margyl. Faktiskt vet man inte vad det var som lockade honom dit. Några källor hävdar att det var det karftiga energiflödet som här bildade några av de kraftigaste maginoderna på Altor. Andra källor menar på att Margyl vistte om att här fanns några av de förkonfluxa städerna med deras mörka hemligheter som bäst bevarade.
Kamsunerna
När Margylerna ger sig efter erövringen av Yndar står inte dessa länder tomma länge. Från det bortre Altor vandrade ett nytt folk in 2000 fO. Folket kallade sig för Kamsuner och sitt land för Kamsun och man bosatte sig längs med kusten mot valgusjön. Trotts att de inte fått lära sig bronsgjutningen av golwynderna besatt de redan denna kunskap som de påstod att de själva kommit på.
Har jag glömt något?
Trimbusbergens dvärgar
Nattväktardvärgarnas kultur hade utvecklats annorlunda än den i Ereb. Nattväktarnas kultur var på sin höjd vid 3600 fO då man hade lärt sig tillverka fantastiska verktyg av trimbusbergens svarta stenar. Man hade dock fortfarande kontakt med Grynerbergen vilket gjorde att man på sin höjdpunkt får del av koppargjutningens hemliga konst. Denna konst var dock så pass förödande för nattväktarnas kultur att det uppstod ett inbördeskrig mellan de konservativa stenarbetarna och de progressiva koppargjutarna. Detta krig varade i över hundra år och utkomsten blev att den unika dvärgkulturen försvan och de kvarvarande mörkhåriga dvärgarna tog till sig grynerbergens kulturella drag.
Vid 3500 fO hade man återhämtat sig så pass att man återigen kunde bilda ett stabilt rike. Den nya legeringen brons importerades och man försöker att kopiera denna hemlighet genom att blanda i arsenik. Följaktligen blev de första bronsföremålen tillverkade i Akrogal en legering av koppar och arsenik.
Furgia
Konsten att gjuta brons spred sig snabbt inom golwyndas kultursfär. Man lärde sig snabbt konsten från det som i dag är Krun. Denna nya mettallen gav snabbt Faorikulturen ett övertag och man började expandera snabbt på halvön mellan Golwyndahavet och Valgusjön.
Då den ledande rollen som tillverkare av bronsföremålen låg på den krunska sidan av sötvattenhavet börjar denna allt mer ta över den ledande positionen. Trotts att stenåldershögkulturen i Faoriam hade utvecklat avancerade byggtekniker och en början till att föra komplicerade matematiska formler och spekulativ filosofi förlorar man sin ledande roll och får nöja sig med att spela andra fiolen under golwyndernas glansperiod.
Dûmak-Ganzirs och Margyl
Dûmakfolkets kungadöme var ett löst hopfogat rike där varje hövding i princip var autonom. Kungen var den hövding som kunde lägga fram anspråk på titel och som inte hade någon opposition, åtminstone efter att han slagit ihjäl den. Dûmakfolket var helt enkelt ett dömt att som folk gå under om inte ett utomaltoriskt väsen hade brutit sig in i altor 2600 fO och trotsat gudarnas vilja - Margyl. Margyl presenterade sig som en gud, och då hans makter var i sanning starka var det få som opponerade sig mot honom. Margyl lyckades också med något som ingen inom Dûmak-Ganzir lyckats med, nämligen att ena folket. Som ett enat folk gav nu Margyl dem namn efter sig - Margylerna.
Dûmak-Ganzirs, eller som de nu kallades Margylerna, var ännu ett stenåldersfolk. Konsten att använda mettal hade inte nått dem. Margyl visste dock många förborgade kunskaper och lärde sitt folk att använda hemliga och farliga konster inom magisk metallurgi.
2500 fO inriktar man sig på att erövra den vackra och fridfulla ön Yndar. Yndar var under denna tid ett blomstrande paradis med överflöd av frukt och bördig jord. Det var dock knappast detta som lockade Margyl. Faktiskt vet man inte vad det var som lockade honom dit. Några källor hävdar att det var det karftiga energiflödet som här bildade några av de kraftigaste maginoderna på Altor. Andra källor menar på att Margyl vistte om att här fanns några av de förkonfluxa städerna med deras mörka hemligheter som bäst bevarade.
Kamsunerna
När Margylerna ger sig efter erövringen av Yndar står inte dessa länder tomma länge. Från det bortre Altor vandrade ett nytt folk in 2000 fO. Folket kallade sig för Kamsuner och sitt land för Kamsun och man bosatte sig längs med kusten mot valgusjön. Trotts att de inte fått lära sig bronsgjutningen av golwynderna besatt de redan denna kunskap som de påstod att de själva kommit på.
Har jag glömt något?
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9044
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25