Furgia

[Snibben]

Aha, var det så det var menat. Det är ju en helt annan sak och betydligt enklare. Det blir faktiskt mindre (7-8, ca 200 år) än de tio generationer som de Zorakiska adelsmännen räknar, men att hålla hela listan i huvudet är ju ett skönt och lite imponerande partytrick som visar på vilken betydelse man skänker sina förfäder.

Och om man sen tänker sig att den listan antagligen går ihop på några ställen då Indrikförarna gifter sig med varandra så kan du nog klämma fram en eller två generationer till Fast Otharo kan ju ha missförståt och trott att han menade 150 generationer, det blir ofta så när man värderar en annan kultur från sin egen kontext och Otharo är en sådan person (vilket de flesta var under en liknande tid i våran värld)

Tänkte att furgierna är lite besatta av sina anor och de riktigt gamla ätterna kan räkna tillbaka på de golwyndisk hjältarna på 3500 f.O. om det nu är sant eller konstruktioner får vara en annan sak men furgiska adelsmänn är extremt snobbiga när det gäller härkommst och detta smittar naturligtvis av sig på resten av samhället som vill visa hur länge man har haft samma syssla i släkten. "Jag är bagare, liksom min far och hans farfar och deras förfäder". Dock ska sägas att de furgiska kasten inte är rigida. Vem som helst har i teorin möjligheten att bli ämbetsman och för att bli magiker krävs vissa talanger. Man kan också sändas i lära inom ett annat kast om man tex är tredje sonen. Man kan gifta sig utanför. Man kan dock aldrig byta kast mitt i sin karriär. Kasten har inte heller något med klasser att göra, det finns rika målare och fattiga köpmän likväl som det finns pråliga bönder och enkla krigare. Vad kasten är i Furgia kan mer liknas vid en social och kulturell tradition utan att för den delen placeras i sociala samhällsklasser.[/quote]

[Snibben]

Dhamas/Lejonhundar
Den furgiska lejonhunden finns i flera sorter, alltfrån mikrodahman till jaktdahman. Lejonhund kallas den då den likt ett lejon bär man (både hanar och tikar) men kan också häröra från att de stora jakthundarna faktiskt en gång i tiden användes vid lejonjakt (den furgiska lejonstammen är idag så sönderjagad att den i det närmaste är utdöd). En lejonhund är en ägares stolthet och den är alltid mycket dyr. Adelsdamer och rika köpmannahustrur kan ses med mikro till dvärgvarianter och en adelsman har naturligtvis en stor jakthund. Lejonhunden finns som sagt i flera varianter och olika avelsstammar har olika drag. Mikro- och dvärgdahman finns från den gyllengula orginalfärgen till svarta och vita, olika mönster i pälsen och manen kan vara altfrån den naturligt lockiga till rak och så lång att den släpar i backen. Jaktdahman finns bara en i godtagbar variant gyllengul med lockig man.
I Ereb är man mest bekant med dvärgvarianten som då och då dyker upp i det Brendiska modet.

Fahama/Furgisk vinthund
Fahman är, likt alla vinthundar, slanka hundar med god syn, och en kropp byggd för fart och snabbhet. I hemmiljö är fahman lugn och bekväm, men trotts detta har den en vaktinstinkt och skäller när det kommer någon. Mot främmande människor är fahman ofta reserverad, men bara till dess att den har lärt känna personen. Rasen är mycket fäst vid sin familj. Fahman tycker inte om att lämnas ensam och är ofta väldigt emotionellt bunden till en person i familjen. Nära nog varje gård i Furgia har en fahma på gården och de avbildas ofta på väggmotiv.
Fahman är framavlad som dels en jakthund men också som en kapplöpningshund. Om hästkapplöpningsarenorna drar mest folk så är inte hundkapplöpningsarenorna långt efter.
Pälsen är ofta vit med blonda aningar.

[Bergdahl]

Har inte tid att kommentera mer ingående, men glöm inte det första riddjuret i området "den silkespälsade stäpplaman". Det tidiga dragdjuret "enhornsbuffeln, samt den tidiga jaktpartnern "vargillern". Dessa djur och andra kom tidigt i bruk i Golwyndaområdet. (EA-kampanjbok sidan 3)
Att knyta an till tidigare officiella texter är något som åtminstone jag uppskattar.

[Mikael]

Jag tar mig friheten att markera ditt material i mörkrött Snibben för att det skall gå att skilja från påföljande diskussion. Om något ändras, gå in och pilla i den tidigare texten. Detta för att det för den som wikifierar senare skall vara lätt att hitta.

<oh, för övrigt gillar jag det Furgia som skapas här...och håller med Bergdahl.

[Snibben]

Har inte tid att kommentera mer ingående, men glöm inte det första riddjuret i området "den silkespälsade stäpplaman". Det tidiga dragdjuret "enhornsbuffeln, samt den tidiga jaktpartnern "vargillern". Dessa djur och andra kom tidigt i bruk i Golwyndaområdet. (EA-kampanjbok sidan 3)
Att knyta an till tidigare officiella texter är något som åtminstone jag uppskattar.

Silkeslamor torde idag vara rätt utkonkurerade av hästarna utom då möjligtvis i brantare terräng. En häst kan bära ungefär fyra till fem gånger så mycket som en lama utan att protestera. En lama bära bara så mycket den vill annars spottar den helt enkelt på den som försöker lasta den. Hästar är dessutom snabbare och uthålligare än lamor. Detta har redan hänt i sydamerika där man idag använder hästar, mulor och åsnor på pamapas och djungeln. Laman finns bara kvar i bergstrakter som lastdjur där hästar oftast inte kan ta sig fram men. Det finns dock lamor, framförallt alpacor, som hålls för pälsen.
Att rida ett lamadjur i vår värld är inte att tänka på. En vuxen man som försöker sätta sig på en lama kommer först att upptäcka att den försöker röra sig undan, om man dock är enträgel eller lyckas kommer man att få lamans visitkort utdelat i ansiktet. Lamor i Ereb kan dock vara större och starkare med en storlek av ungefär en kamel eller dromedar (det enda ridbara arterna inom släktet Camelidae).
Lamor må vara häftiga, exotiska och annorlunda toucher men jag ser gärna att när man tar verkliga djur inte förändrar dem mer än nödvändigt.
Lamorna kan dock hållas i stora hjordar som ull producenter (lamahår är mycket mjukt och innehåller inget lanolin, fettet som finns i ull) ungefär som får.

Enhonsbufflar, perfekt, då kan de användas istället för vattenbufflar eller oxar i jordbruket (Bufflarna är dock antagligen oxar då de blir både starkare och sävligare än tjurar och kor).

Vargillern... En hundras? en egen ras? och i så fall ett mårddjur eller en vargras? Själv tycker jag att det kan vara en hundras som används för att jaga småvilt.

[Regil]

Så, silkespälsad stäpplama som ulldjur?
Det kan välan vara en lagom kompromiss att behålla djuret, men strunta i vissa detaljer som man inte gillar.

Enhornsbufflar - OK

Vargillern är givetvis ett mårddjur. Hade den varit ett hunddjur hade den hetat Illervarg.

[Mikael]

Så, silkespälsad stäpplama som ulldjur?
Det kan välan vara en lagom kompromiss att behålla djuret, men strunta i vissa detaljer som man inte gillar.

Enhornsbufflar - OK

Vargillern är givetvis ett mårddjur. Hade den varit ett hunddjur hade den hetat Illervarg.

Visst förvisa silkeslaman till bergen eller norrut. Är pälsen silke? Kan silke användas till något annat än siden, tänk fantasy nu? Kanske är det bara alpachaull som ger schysta, mjuka kläder och morgontofflor?

Vargiller = mårddjur om den nu måste kategoriseras.

[Snibben]

Så, silkespälsad stäpplama som ulldjur?
Det kan välan vara en lagom kompromiss att behålla djuret, men strunta i vissa detaljer som man inte gillar.

Enhornsbufflar - OK

Vargillern är givetvis ett mårddjur. Hade den varit ett hunddjur hade den hetat Illervarg.

Visst förvisa silkeslaman till bergen eller norrut. Är pälsen silke? Kan silke användas till något annat än siden, tänk fantasy nu? Kanske är det bara alpachaull som ger schysta, mjuka kläder och morgontofflor?

Vargiller = mårddjur om den nu måste kategoriseras.

Pälsen är inte silke, silke kommer från silkeslarvens kokong. Siden görs av silke MEN det finns även andra tyger vi kallar siden. Bembergsilke är tex tillverkat av nylon.
Rent tekniskt sett är inte lamapäls någon ull då den saknar lanolin men det kallas ofta för lamaull. Lamaull går att få lika fin som vanligt ylle och då silkeslaman har en så fin päls kan man få så hög kvalitet att den kan liknas vid pashmina (som tillverkas av Capra Hircus getens ull).
Alpachor har mer av yllekvalitet i sin päls (även om den saknar lanolin) och den är bättre som ullproducent då den framavlats till att just producera sådant (Det finns inga vilda lamor eller alpachor).

Vargillern - ok, mårddjur. Jag skulle nog säga att det är viktigt att veta utifrån de egenskaper de besitter. Ett mårdjur har mer slankare och rör sig på ett anorlunda sätt. Många mårddjur har dessutom förmågan att klättra i träd (varför vargillern då skulle kunna användas vid småfågeljakt).

Edit: Silke kan naturligtvis användas till andra saker. Sidentyger håller utan att svärdshugg penetrerar och silke kan användas i alkemi och kanske i vissa trollformler. Man kan göra så mycket av siden eftersom det är ett så starkt material så det är svårt att tänka fantasy utan att komma upp med något som redan gjorts.

[Bergdahl]

Jag tvivlar inte på att du besitter en hel del kunskaper Snibben, men ibland är du lite väl ingående med dina beskrivningar. Jag skulle bli mäkta förvånad om någon här på forumet inte visste var silke "i vår värld" kommer ifrån.

Det som jag ser som ett problem är att jag tycker att du ibland stirrar dig lite blind på hur det fungerar "här" och applicerar det rakt av på Altor. På Altor finns det emellertid en hel del som inte finns här som drakar och demoner, magi och en hel del annat smått och gott.
Vad säger att man i Altor inte kan göra siden av den silkespälsade stäpplamans päls? Vije nämnde i ett gammalt inlägg sombatzinskt siden vävt att spindeltrådar, om jag minns rätt, vilket jag är helt rätt. Det behöver inte vara som i vår värld helt enkelt.
Det samma gäller den silkespälsade stäpplaman. Den kan ha andra egenheter i Altor än vad den har här. Du missar t.ex. att den har sitt ursprung på Akrogals stäpper, vilket borde ge den en del andra egenheter än den sydamerikanska laman från vår värld.
Varför missa en chans att göra vårt Ereb (och Furgia) lite mer "unikt"/annorlunda bara för att det inte fungerar så i vår värld?

Jag vet att iaf jag kommer att försöka väva in lamorna som en del av det golwyndiska arvet (och det akrogalisk nomdiska) i Krun. Det innebär dock inte att det inte kommer att finnas hästar, det borde inte vara omöjligt att ge dem egenskaper som kompletterar varandra. Avslutningsvis ser jag gärna att det inte blir för mycket lapptäcke över det nya Ereb genom att vi gör en massa "unika" djur för varje land.

[Snibben]

Jag tvivlar inte på att du besitter en hel del kunskaper Snibben, men ibland är du lite väl ingående med dina beskrivningar. Jag skulle bli mäkta förvånad om någon här på forumet inte visste var silke "i vår värld" kommer ifrån.

Tack! Jag brukar göra en research för det mesta men ibland kan den slå fel. Man kan faktiskt rida lamor.

Det som jag ser som ett problem är att jag tycker att du ibland stirrar dig lite blind på hur det fungerar "här" och applicerar det rakt av på Altor.

Jag vill nog gärna att det skall kännas äkta. Djur som finns i vår värld borde vara likadana och bete sig likadant även i Altor annars blir det Agnyoner och andra liknande djur. Detta gör dock inte att man kan tillämpa nya egenskaper på djuren bara de inte blir alltför annorlunda (en råtta med renhorn är antagligen varken en råtta eller en ren)

På Altor finns det emellertid en hel del som inte finns här som drakar och demoner, magi och en hel del annat smått och gott.
Vad säger att man i Altor inte kan göra siden av den silkespälsade stäpplamans päls? Vije nämnde i ett gammalt inlägg sombatzinskt siden vävt att spindeltrådar, om jag minns rätt, vilket jag är helt rätt. Det behöver inte vara som i vår värld helt enkelt.

Och varför inte nötköttsväxter eller får som det växer blåbär på? Jo nötkött kommer från nötkreatur och blåbär från blåbärsris däremot kan det finnas nötköttsväxtskött och blåbärsfårblåbär (etin förbjude) som liknar den äkta varan, likaså är det med siden, det kan finnas tyger som liknar siden och därför kallas siden men för den skull inte är det. "Snus är snus och jord är jord om än i gyllene doser" skrev Gustav Fröding och likaså borde silkeslamasiden vara silkeslamsiden och siden vara siden.
Spindlar som silkesproducenter har man även försökt i vår värld. Och trådar som spinnas av insekter och spindeldjur är silke och kan därför följaktligen vävas till siden.
http://en.wikipedia.org/wiki/Spider_silk http://en.wikipedia.org/wiki/Nephila_clavipes
Som man brukar säga "verkligheten överträffar fantasin"

Det samma gäller den silkespälsade stäpplaman. Den kan ha andra egenheter i Altor än vad den har här. Du missar t.ex. att den har sitt ursprung på Akrogals stäpper, vilket borde ge den en del andra egenheter än den sydamerikanska laman från vår värld.
Varför missa en chans att göra vårt Ereb (och Furgia) lite mer "unikt"/annorlunda bara för att det inte fungerar så i vår värld?

Du menar till skilland från den sydamerikanska laman som är ett stäppdjur? Jag vill gärna att pussel skall fungera och vara lite logiska. Laman må ha en fin päls men om den är lika tunn som silkestråd borde det bli ohanterligt för det stakars djuret vars päls skulle slitas av på minsta gren och för att inte tala om allt skräp som skulle sitta fast på vilda exemplar, de kan knappast vara vackra.
Jag säger dock inte att det man gör på pälsen kan bli ett mycket vackert tyg. Silkeslaman kanske har en pärlemorsskimrande kvalitet i pälsen som gör att tyget reflekterar ljus så att det med rätt vävteknik liknar siden. Huruvida kvaliteten är densamma som hos sidenets styrka låter jag vara osagt den kan däremot vara mer värmande än vanligt siden. och kanske kalls för fattigmanssiden i Furgia (vilket inte behöver betyda att den är billig). Det som är vanligt i Furgia, Kalmurri och Krun kan vara lyxvaror i Erebos och Aidne.

Jag vet att iaf jag kommer att försöka väva in lamorna som en del av det golwyndiska arvet (och det akrogalisk nomdiska) i Krun. Det innebär dock inte att det inte kommer att finnas hästar, det borde inte vara omöjligt att ge dem egenskaper som kompletterar varandra.

Håller med dig om att det inte är oförenligt. Jag tror dock att jag har snöat in mig på det ettriga stäpponyerna i Furgia och att landet är avskillt från resten av Akrogal.

Avslutningsvis ser jag gärna att det inte blir för mycket lapptäcke över det nya Ereb genom att vi gör en massa "unika" djur för varje land.

Håller delvis med. Unika djur borde vara regionssprida snarare än landssprida (undantag för domesticerade djur). Ett land kan tillhöra flera regioner som den både kan dela med andra och/eller vara ensamma om. Djur kan dessutom te sig annorlunda i olika regioner beroende på olika omständigheter.
Furgia är så stort (åtminstone det Furgia jag tänker mig) att det har flera olika klimatzoner (och antagligen tidszoner) så därför kan här finnas djur som inte finns på många andra platser utan att det för den skull blir ett lapptäcke.

[Snibben]

Hursomhellst!

Någon som vet vad bergskedjan som utgör Furgias norra gräns kallas?

Om det inte finns något namn föreslår jag Mahammara.

[Adragoor]

Hursomhellst!

Någon som vet vad bergskedjan som utgör Furgias norra gräns kallas?

Om det inte finns något namn föreslår jag Mahammara.

Mahammara låter bra... Det finns inget namn i officiella källor.

[Bergdahl]

Detta gör dock inte att man kan tillämpa nya egenskaper på djuren bara de inte blir alltför annorlunda

Håller med dig. Skillnaden mellan oss är väl vad som är alltför annorlunda. Jättesköldpaddorna i Klomelien är ju rätt så annorlunda mot sköldpaddor i vår värld (nu kommer säkert någon med att det visst har funnits sådana sköldpaddor i vår värld ), men jag ser inte dem som alltför annorlunda. Lamor som görs lite mer konkurrenskraftiga gentemot hästar ser jag inte som alltför annorlunda heller.

Och varför inte nötköttsväxter eller får som det växer blåbär på? Jo nötkött kommer från nötkreatur och blåbär från blåbärsris däremot kan det finnas nötköttsväxtskött och blåbärsfårblåbär [...]

Och nu är jag helt borta... blåbärsfårblåbär?... Men över till det viktiga självklart är inte sidan gjort av spindelväv samma som sidan gjort av den silkespälsade stäpplamans päls samma sak, men båda varianterna kan ses som siden i Ereb. Sen att en variant emellanåt kallas krunskt siden medan den andra kallas dimmsiden eller nått sådant. Varför inte också sidan gjort på fjärilsvingar?

Du menar till skilland från den sydamerikanska laman som är ett stäppdjur?

Där ser man hur okunnig man är. Tänkte mig den sydamrikanska lamansom mer präglad av ett liv i Anderna, och inte av en stäppmiljö.

Laman må ha en fin päls men om den är lika tunn som silkestråd borde det bli ohanterligt för det stakars djuret vars päls skulle slitas av på minsta gren och för att inte tala om allt skräp som skulle sitta fast på vilda exemplar, de kan knappast vara vackra.
Jag säger dock inte att det man gör på pälsen kan bli ett mycket vackert tyg. Silkeslaman kanske har en pärlemorsskimrande kvalitet i pälsen som gör att tyget reflekterar ljus så att det med rätt vävteknik liknar siden. Huruvida kvaliteten är densamma som hos sidenets styrka låter jag vara osagt den kan däremot vara mer värmande än vanligt siden. och kanske kalls för fattigmanssiden i Furgia (vilket inte behöver betyda att den är billig). Det som är vanligt i Furgia, Kalmurri och Krun kan vara lyxvaror i Erebos och Aidne.

Här kan jag ju inte göra annat än att hålla med. Helt enkelt rätt spår att fortsätta på...

Håller med dig om att det inte är oförenligt. Jag tror dock att jag har snöat in mig på det ettriga stäpponyerna i Furgia och att landet är avskillt från resten av Akrogal.

Jo, jag tror nog att det ligger något i det, och det är helt förståeligt, blir själv sån när jag snöar in på nått. Men jag tycker nog att du borde kunna klämma in lamorna även i Furgia. Avskildheten tror jag inte borde spela så stor roll då det står att lamorna redan mycket tidigt blev ett bruksdjur/riddjur i Golwyndakulturen och kom via Akrogal.

Furgia är så stort (åtminstone det Furgia jag tänker mig) att det har flera olika klimatzoner (och antagligen tidszoner) så därför kan här finnas djur som inte finns på många andra platser utan att det för den skull blir ett lapptäcke.

Håller med, och har inga problem med din furgiska stäpponyer, dina hundar eller indrikarna. Jag tror dock att man i största möjligaste mån skall försöka införliva det som går (utan att det känns konstlat) av djur som finns beskrivna i andra landsmoduler eller andra texter för att minska lapptäckeskänslan. Där kommer bl.a. stäpplaman, vargillern och enhornsbuffeln in i bilden. Själv hade jag tänkt utöver tidigare nämnda djur att använda mig av bl.a. den där stäpphunden som nämns i Nidlandmodulen, Ginkon? Kanske snor jag också nått från Furgia.

[Snibben]

Håller med dig. Skillnaden mellan oss är väl vad som är alltför annorlunda. Jättesköldpaddorna i Klomelien är ju rätt så annorlunda mot sköldpaddor i vår värld

Så lämge de inte sprutar eld så går man inte för långt

Varför inte också sidan gjort på fjärilsvingar?

Det låter vacker även om det mer låter som de är sammansydda snarare än ett tyg (åtminstonde som jag ser de i mitt huvud). Jag tänker mig då en fjäril av den Papilionoidea familjen

snarare än en av tex Arctiidae

Har för mig att någon skrev någonting om nattfjärilsvingar vilket är den andra bilden (det finns dock betydligt vackrare exemplar än detta).

Där ser man hur okunnig man är. Tänkte mig den sydamrikanska lamansom mer präglad av ett liv i Anderna, och inte av en stäppmiljö.

Jag visste inte det heller förän jag läste om dem. Tyvärr så är laman idag utkonkurrerad från pampas av hästar och nötkretaur

Avskildheten tror jag inte borde spela så stor roll då det står att lamorna redan mycket tidigt blev ett bruksdjur/riddjur i Golwyndakulturen och kom via Akrogal.

Jag tänker mig Furgierna som lite smått besatta av att ta fram det bästa, avla fram det bästa och så vidare. Därför är det inte helt otroligt att de försöker avla fram olika lamor för olika saker. I Krun och Kalmurri används kanske samma lama som både ullproducent och riddjur men i Furgia så har man speciella vaktlamor, ridlamor, ulllamor, mjölklamor osv.

djur att använda mig av bl.a. den där stäpphunden som nämns i Nidlandmodulen, Ginkon? Kanske snor jag också nått från Furgia.

Ginko? är inte det ett träd

Vargillern används till en av favoritsporterna hos de furgiska ädlingarna: fältfågeljakt. Vargillern borde kunna ta både rapphöns och kalkoner.

Enhornsbuffeln används i jordbruket för att plöja men även som lastdjur och dragdjur i transporter. (helst då oxar)

Dahman lejonhunden används som statushund och vid jakt på lejon.

Fahaman vinthund som används till vallning och vakthund

Indrik den i vår värld utdöda indrichotehrium. finns i Furgia, Kamsun, Sabranien osv.

Furgiska fullblod är framavlade från de ettriga stäpponierna. Används för att tävla, som kurirer och i armén. De används inte som lastdjur.[/img]

Silkesstäpplaman används som lastdjur, riddjur, ullproducent (köttproducent?) mjölkproducent mm. Låter som vi borde arbeta med denna lamaras och dess eventuella underarter (de långhåriga ulllproducenterna jmf. med de korthåriga ridlamorna).

[Snibben]

Det här med språk och titlar. För att vara lite fantasyaktig försöker jag hitta på tittlar inspirerad av en Avestaordlista. Obs detta är inte Avestiska utan då Furgiska

Ramamaezimanãm - Furgias storkonung (ung. den högst, högst upphöjde höge kungen) Ra - ensam/en Ma - hög. Ma - hög. Aezim - Kung/hövding/herre. Ma - hög. Nãm - upphöjd/helig.

Maezimam - Kungar av Furgiska kungaätter

Aezim - Kungar av icke Furgisk adelsätt (landsfurste) används öäven som artigt tilltal för hövdingar och utlänningar (ungefär som efendi)

Mamaezimanãm - Prinsar av blodet.

Maezimam - Prinsar av furgiska kungaätter.

Raezimam - Överhuvud av en furgisk adelsätt.

Adragoor?