Jorduashur

[Mikael]

Har nu rödmarkerat en del.

Just Frostalv som namn gillar jag, kans krivas om inom parantes (frostalv) för att markera att det är det folkliga namnet inte rasen.

Avs jättar så kan jag tänka mig en variant på dina mer bofasta. En bosättning i bergen låter bra, annars ser jag hellre Bauer jättar som vandra i skogarna och i bergen täckta av mossor och unga granar. Att det händer att unga jättar tas som arbetskraft är ovanligt, men det händer.

Hmm just det du beskriver hade jag mer tänkt mig trollen i Kardskogen. Hade personligen tänkt mer jättarna ur eddorna. Stora, svekfulla, allmänmänsklig kropp, barbariska odalbönder, farliga krigare (genom sin storlek) och därmed till hjälp för den med rätta betalningen. Oftast fredliga men överlägsna och ser ned på mindre varelse, blir lagom förbannade när en människohjälte lyckas klå dom.

Låter också bra! Jag har haft en något flytande gräns mellan troll och skogsjättarna (till vissa forumiters överraskning kan jag tänka!?), så behåll eddajättarna.

[Krille]

Hur ska vi göra med aesirprästerna då?

Jag är är inte enveten men här kommer några förslag gällande aesirpräster och jorduakiska magiker:

Völva/Sejdman, spiritism/shamanism/naturmagi
Gandman (Typisk "rakad"), runmagi och krigsinriktad magi

Thul/Thulia: Ett sant språkrör för gudarna (Lite som Moder Jords utvalda)

Aergir kanske kan strykas som begrepp och på så sätt få två skillda huvudgrupper av magiutövare: En manlig och en feminin (med en "feminin" avstickare, Sejdmän, som man ibland ses som suspekta då de pysslar med traditionell kvinnlig magi ).

Vet att jag nämnt lite motstridiga saker om ämnet tidigare i tråden. Skulle dock gärna ha kvar berättelsen om att Wodúr fick draken Galdhögg att lära aesirdyrkarna drakspråket (Fafnamál) och därmed utvinna magi ur själva språket (som symbolisterna). Annars faller nog hela min tes om jorduakernas magi . Jag hade i ett tidigare stadium tänkt mig att äldre völvor stack ut sina ögon(för att vinna större visdom och "se klarare") och därmed bli näst intill imuna mot Gandmännens runmagi (på samma sätt som symbolismens funkar i DoD Magi) och därmed anses som lite suspekta. Men det bryter förvisso lite mot min önskan att det ska finnas ett mer tilltalande kvinnliga prästmagiker som är viktiga i fruktbarhetskulten(av både forngermansk och keltisk modell). Fruktbarhetskulten borde nog vara ganska viktig även bland jorduakerna: Dålig skörd i kargt landskap skulle antagligen ställa till med offantliga problem. Vad tycks?

[birkebeineren]

Völva/Sejdman, spiritism/shamanism/naturmagi
Gandman (Typisk "rakad"), runmagi och krigsinriktad magi

Thul/Thulia: Ett sant språkrör för gudarna (Lite som Moder Jords utvalda)

Aergir kanske kan strykas som begrepp och på så sätt få två skillda huvudgrupper av magiutövare: En manlig och en feminin (med en "feminin" avstickare, Sejdmän, som man ibland ses som suspekta då de pysslar med traditionell kvinnlig magi ).

Låter som en lösning.

Vet att jag nämnt lite motstridiga saker om ämnet tidigare i tråden. Skulle dock gärna ha kvar berättelsen om att Wodúr fick draken Galdhögg att lära aesirdyrkarna drakspråket (Fafnamál) och därmed utvinna magi ur själva språket (som symbolisterna). Annars faller nog hela min tes om jorduakernas magi . Jag hade i ett tidigare stadium tänkt mig att äldre völvor stack ut sina ögon(för att vinna större visdom och "se klarare") och därmed bli näst intill imuna mot Gandmännens runmagi (på samma sätt som symbolismens funkar i DoD Magi) och därmed anses som lite suspekta. Men det bryter förvisso lite mot min önskan att det ska finnas ett mer tilltalande kvinnliga prästmagiker som är viktiga i fruktbarhetskulten(av både forngermansk och keltisk modell). Fruktbarhetskulten borde nog vara ganska viktig även bland jorduakerna: Dålig skörd i kargt landskap skulle antagligen ställa till med offantliga problem. Vad tycks?

Tycker det låter bra.
Kopplingen till drakspråket bör kanske inte beskrivas i detalj innan vi avklarat den altoriska metafysiken men kan omtalas i lite aesirmytologisk anda? (Kanske det var Galdhögg som gav upphov till Drakrännan?)

Om du till dina völvor eller thulier vill låta något finnas kvar från jordukaerlernas narguriska urtid innan aesirkulten uppstod, kan du läsa det jag skrivit här: http://www.erebaltor.se/wiki/Nargur#Religion

[Krille]

Völva/Sejdman, spiritism/shamanism/naturmagi
Gandman (Typisk "rakad"), runmagi och krigsinriktad magi

Thul/Thulia: Ett sant språkrör för gudarna (Lite som Moder Jords utvalda)

Aergir kanske kan strykas som begrepp och på så sätt få två skillda huvudgrupper av magiutövare: En manlig och en feminin (med en "feminin" avstickare, Sejdmän, som man ibland ses som suspekta då de pysslar med traditionell kvinnlig magi ).

Låter som en lösning.

Vet att jag nämnt lite motstridiga saker om ämnet tidigare i tråden. Skulle dock gärna ha kvar berättelsen om att Wodúr fick draken Galdhögg att lära aesirdyrkarna drakspråket (Fafnamál) och därmed utvinna magi ur själva språket (som symbolisterna). Annars faller nog hela min tes om jorduakernas magi . Jag hade i ett tidigare stadium tänkt mig att äldre völvor stack ut sina ögon(för att vinna större visdom och "se klarare") och därmed bli näst intill imuna mot Gandmännens runmagi (på samma sätt som symbolismens funkar i DoD Magi) och därmed anses som lite suspekta. Men det bryter förvisso lite mot min önskan att det ska finnas ett mer tilltalande kvinnliga prästmagiker som är viktiga i fruktbarhetskulten(av både forngermansk och keltisk modell). Fruktbarhetskulten borde nog vara ganska viktig även bland jorduakerna: Dålig skörd i kargt landskap skulle antagligen ställa till med offantliga problem. Vad tycks?

Tycker det låter bra.
Kopplingen till drakspråket bör kanske inte beskrivas i detalj innan vi avklarat den altoriska metafysiken men kan omtalas i lite aesirmytologisk anda? (Kanske det var Galdhögg som gav upphov till Drakrännan?)

Om du till dina völvor eller thulier vill låta något finnas kvar från jordukaerlernas narguriska urtid innan aesirkulten uppstod, kan du läsa det jag skrivit här: http://www.erebaltor.se/wiki/Nargur#Religion

Jag hade tänkt att historien om Wodúr, draken och rúun är en myt inom aesirseden och inte nödvändigtvis stämmer med verkligheten. Det där om Drakrännan tycker jag låter som en mycket intressant idé.

[birkebeineren]

Angående Alveblotet så funderar jag på om inte det kan vara något som skiljer de två stora kulturerna i Kard, jordukaerlernas och ransardernas?

Traditionen att blota till alverna uppstod i Jorduashur (där också alverna är fysiskt närmare än i Ransard) men de rovgriska ran(sarderna) har anammat seden for att också de få del av "gåvorna", tyvär med den villfarelsen att man blotar med alver.

Jag tänker mig att västnargurierna tidigt i sin historia (som tar sin början ca 900 fO) var en ganska enhetlig kultur där aesirtron utvecklades och deras värderingar fick sin grund, for att först senare skilljas åt i olika "länder" (ca 200 fO?). Jag behover därfor hitta några av dessa skillnader och Alveblotet kan vara en av dessa.

Går det för sig tro?

[Krille]

Angående Alveblotet så funderar jag på om inte det kan vara något som skiljer de två stora kulturerna i Kard, jordukaerlernas och ransardernas?

Traditionen att blota till alverna uppstod i Jorduashur (där också alverna är fysiskt närmare än i Ransard) men de rovgriska ran(sarderna) har anammat seden for att också de få del av "gåvorna", tyvär med den villfarelsen att man blotar med alver.

Jag tänker mig att västnargurierna tidigt i sin historia (som tar sin början ca 900 fO) var en ganska enhetlig kultur där aesirtron utvecklades och deras värderingar fick sin grund, for att först senare skilljas åt i olika "länder" (ca 200 fO?). Jag behover därfor hitta några av dessa skillnader och Alveblotet kan vara en av dessa.

Går det för sig tro?

Det tycker jag vore en mycket fullgod skillnad mellan ransarderna och jordukaerlarna. I Jorduashur blotar man till alverna, i Ransard vill man blota alver/dricka deras blod . Jordukaerlarna har som du säger en mer fysiskt nära relation med alverna då de köper timmer/rätt att hugga skog av dessa. Ransarderna är fientliga mot alverna i dagsläget genom en historisk konflikt (dock så vill jag minnas att det faktiskt funnits goda relationer mellan alverna i Kardskogen och ransarderna i EB-boxen under Ransards historia).

Kanske det ransardiska alveblotet inte fullt stöds alla ransarder (dom mer lärda) men att föreställningen om evigt liv genom att dricka alvblod lever kvar i folktron och man utför detta under rituella former: Alveblot?

[Regil]

. Jordukaerlarna har som du säger en mer fysiskt nära relation med alverna då de köper timmer/rätt att hugga skog av dessa.

Kort kommentar: alver som säljer timmer? Svårt att se det med Psipos alver då själva bevarandet av naturen är deras kärna som ras... hoppas att jag inte förstör något nu...

[Sopodlare]

Jag funderade lite över detta igår, är det verkligen det?

Träd som precis börjat mörkna, som fått någon infektion eller parasit, och känner, att detta är slutet, kan inte de få avverkas (en del av dem, andra behövs ju som barnkammare för skogslevande insekter).

Detta påskyndar ju trädets frånfälle, och människorna plockar ju tillochmed bort "liket".

Alltså återställs ordningen fortare.

[Krille]

Jag funderade lite över detta igår, är det verkligen det?

Träd som precis börjat mörkna, som fått någon infektion eller parasit, och känner, att detta är slutet, kan inte de få avverkas (en del av dem, andra behövs ju som barnkammare för skogslevande insekter).

Detta påskyndar ju trädets frånfälle, och människorna plockar ju tillochmed bort "liket".

Alltså återställs ordningen fortare.

I EB Spelledarbok står det inte direkt hur handeln med träd går till. Jag tänker mig helt enkelt att alverna till trädhuggning på vissa platser i utbyte mot varor från människorna. Trädinfektion låter som en intressant idé men kan man bygga hus och långskepp av murket trä?

[Mikael]

Alternativt har alverna insett att man inte kan freda HELA skogen mot människornas behov av timmer. Därför har man avsatt vissa delar av sogsbrynet där man kan tillåta avverkning av särskilt utvald, kanske tom odlad skog.

[Mikael]

Angående Alveblotet så funderar jag på om inte det kan vara något som skiljer de två stora kulturerna i Kard, jordukaerlernas och ransardernas?

Traditionen att blota till alverna uppstod i Jorduashur (där också alverna är fysiskt närmare än i Ransard) men de rovgriska ran(sarderna) har anammat seden for att också de få del av "gåvorna", tyvär med den villfarelsen att man blotar med alver.

Jag tänker mig att västnargurierna tidigt i sin historia (som tar sin början ca 900 fO) var en ganska enhetlig kultur där aesirtron utvecklades och deras värderingar fick sin grund, for att först senare skilljas åt i olika "länder" (ca 200 fO?). Jag behover därfor hitta några av dessa skillnader och Alveblotet kan vara en av dessa.

Går det för sig tro?

1) alvblotblodtörts, bra idé Birke.
2) Skulle vilja tidigarelägga särskiljningstiden till ca 500-400 fO.

[birkebeineren]

Vad om jordukaerlarnas trädavvirkning sker under ritulla former och det alldrig tas mer än det som behövs, stora tillfälen när flera gårdar går ihop för att leta ämnen till noga uttänkta ändamål, offrar till gudarna och rustar sig mot svartblodsfaran i skogens randområder?
Alverna tillåter detta då de egentligen inte kan förhindra det, och passar på att handla med människorna när dessa begett sig in i skogen.

2) Skulle vilja tidigarelägga särskiljningstiden till ca 500-400 fO.

Skulle väl gå for sig när det gäller jorderna, västnargurerna länger söderut behåller ännu ett tag en gemensam kultur (se nylig postat inlägg i Ransard-tråden). Vad har du för tankar kring 500-400 fO Mikael, vill gärna passa in det i nargurologien?

[Mikael]

Vad har du för tankar kring 500-400 fO Mikael, vill gärna passa in det i nargurologien?

Inga detaljer, bara en känsla av vad som sägs i källorna att Jorduashurernas sjöfarare plundrade, kolniserade och handlade på ett sätt som gav landet en storhet det inte längre har. Enligt EA gav 3K jorduakaerlarna möjlighet att expandera och de hade en storhetstid som varade i några hundra år, säg ca 500-100 fO. Därför tycker jag 500 fO vore en bra brytningstid när jorderna börjar erövra haven. Jag uppfattar också ransards historia som att det är när Jorduashurs storhet minskar som Ransard kan enas ca 25 fO?

[Mikael]

Hur ska vi göra med aesirprästerna då?

Jag är är inte enveten men här kommer några förslag gällande aesirpräster och jorduakiska magiker:

Völva/Sejdman, spiritism/shamanism/naturmagi
Gandman (Typisk "rakad"), runmagi och krigsinriktad magi

Thul/Thulia: Ett sant språkrör för gudarna (Lite som Moder Jords utvalda)

Aergir kanske kan strykas som begrepp och på så sätt få två skillda huvudgrupper av magiutövare: En manlig och en feminin (med en "feminin" avstickare, Sejdmän, som man ibland ses som suspekta då de pysslar med traditionell kvinnlig magi ).

Vet att jag nämnt lite motstridiga saker om ämnet tidigare i tråden. Skulle dock gärna ha kvar berättelsen om att Wodúr fick draken Galdhögg att lära aesirdyrkarna drakspråket (Fafnamál) och därmed utvinna magi ur själva språket (som symbolisterna). Annars faller nog hela min tes om jorduakernas magi . Jag hade i ett tidigare stadium tänkt mig att äldre völvor stack ut sina ögon(för att vinna större visdom och "se klarare") och därmed bli näst intill imuna mot Gandmännens runmagi (på samma sätt som symbolismens funkar i DoD Magi) och därmed anses som lite suspekta. Men det bryter förvisso lite mot min önskan att det ska finnas ett mer tilltalande kvinnliga prästmagiker som är viktiga i fruktbarhetskulten(av både forngermansk och keltisk modell). Fruktbarhetskulten borde nog vara ganska viktig även bland jorduakerna: Dålig skörd i kargt landskap skulle antagligen ställa till med offantliga problem. Vad tycks?

Vad sägs om:

Gandman (de man normalt menar med De Rakade), är jordukaerlarnas motsvarighet till präster och magiker, runmagi och krigsinriktad magi samt spådom

Vala (kvinna)/Sejdman(man), spiritism/shamanism/naturmagi, trollkarlar, inte präster

Thul/Thulia: Ett sant språkrör för gudarna (Lite som Moder Jords utvalda), gudagåvor, långa flätor, vackra, ljusa... ytterst ovanliga!

Völspor, kloka gummor, är inte spågummor utan snarare respekterade gamla gummor som hjälper till med födslar, veterinär och läkeörtskunnig, men också bevarare av landets, jarldömets, klanens och familjens historia. (Självklart är de kunniga i legender, profetior och redan avgivna spådommar...det är ju del av historien.) ev. kan de lite animism/häxkonst

I övrigt tycker jag dina idéer om magin osv låter toppen. Gillar nästan mer ditt äldre inlägg överst på sid 6.

När det gäller draken och drakrännan finns det inte redan en historia i EA? Döende drake störtade står det visst bara...

[Sopodlare]

Angående skogsavverkning:

Jag är delvis böjd att hålla med argumentet om att det inte går att freda ALL skog, kanske blir slutresultatet positivt, skogshuggarna kanske tillför något som hjälper alverna att avstyra större avverkning från andra folkslag, tex kanske de kan ledas in i svartfolksnästen, eller få betala i mannakraft för virket (ni får avverka dessa träd, då den trädtuggande jätten Ymnir är dräpt)

Murket behöver inte heller virket vara, kanske kan trädet redan innan det gått långt känna hur det inte står rätt till (och därmed alverna). Om trädet är 10 meter högt, och börjat murkna i en ände, så kanske man ändå får ett par meter prima bordläggning till långskeppet (och ännu mer vid STORA träd, kanske att man ibland "offrar" stora träd till människorna så att de ska få sina långskeppskölar, eftersom man vet att det är så viktigt för dem.

Idén med odlad skog anser jag även vara självklar. Alverna har tid på sig, de har sålt virke till barbarerna i 1000 år, klart att man drar upp vissa träd som kanske är...själlösa eller avkopplade från Tevatenu.

Förvirrade tankar