Utsikt från ruinen
Kardien
Vi gör ett nytt försök:
Hidonbröderna & Hidonisterna
På Bredsö öster om Divras udde i Kardien återfinns en orden av munkar som lever enligt Hidons ordensregel. Munkorden har som syfte att föregå med gott exempel – målet för alla dess munkar är att förenas med världssjälen. Detta är nu egentligen inte unikt för just Hidons orden, alla lysande vägens troende förväntas sträva efter detta. Det som är unikt med just Hidons orden är den målmedvetenhet munkarna uppvisar och den väg man har valt att vandra. Ahrild Hidon förespråkade att den breda vägen till världssjälen går genom att uppnå inre harmoni och frid. Det är endast den lycklige som kan passera Angarions våg och upptas i ljusets rike. Rent praktiskt så bör munkarna enligt Hidon hänge sig åt sådana aktiviteter som man finner harmoniska och lustfyllda. Att begrava sig i problem eller nedtyngande arbete är helt felaktigt. Överhuvudtaget så bör de minimera de omak och bekymmer som livet bjuder – särskilt uppslitande konflikter och hårda fysiska umbäranden. Dessutom bör de inte ödsla sin energi på att fördöma övriga människor utan ha ett öppet sinnelag för andra människors val. Enlig Hidons väg bör munkarna istället leda vägen genom att vara ett exempel för andra. Då folket sedan skådar harmonin hos den som lever enligt hans föreskrifter finner de inspiration till att själva leva ett mer harmoniskt liv i Etins ljus.
Orden
Orden har sitt säte på den stora och bördiga Bredsön. Man äger all mark på ön och tar upp skatt från dess bönder. Denna skatt är dock exempellöst låg och munkarna behandlar utan undantag sina undersåtar med vänlighet och respekt. I gengäld ställer folket gärna upp och hugger i närhelst orden behöver hjälp att iordningställa ett nytt hus eller röja ny mark för klosterträdgården. Orden har några anställda vakter, men deras största trygghet ligger i att Bredsöborna är beredda att försvara sina munkar med livet som insats. Själva solklostret är en oerhört påkostad och pampig samling byggnader. I mitten en solkatedral som i sin utsmyckning, om ej i storlek, skulle vara värdig Pendon eller Ekeborg. Runt om små men vackert utsmyckade byggnader som binds samman av täckta gångar som ger svalka om sommaren och skyddar mot regnet om vintern. Här finns bland annat ett välförsett bibliotek, ett dormitorium där varje munk har en egen elegant inredd cell, en matsal som är smyckad med fresker tagna ur Odos liv och en underskön klosterträdgård med små dammar, stenlagda gångar, doftande rosenbuskar och en ytterst välförsedd örtagård. Här lever munkarna större delen av sitt liv. De hänger sig var och en åt det som de har intresse av: broder Vidar har byggt upp ett observatorium varifrån han studerar stjärnorna och söker utröna framtiden, broder Anselm söker förfärdiga den skönaste kopian av den Gyllene boken som någonsin skådats och broder Erhard tar det mest lugnt om dagarna då han trots allt är 60 fyllda. Dagen börjar som vanligt i kloster med bön, men hos Hidonbröderna sker det först när solen står högt på himlen. Man ber tre gånger om dagen, men den som blir alltför upptagen med sina sysslor kan utan dåligt samvete missa middagsbönen. Själva middagen är det dock aldrig någon som missar. Här serverar broder Ragnvald och broder Laertes åtminstone fem rätter varje dag tillsammans med fina dalkiska och berendiska viner. Excesser ingår inte i Hidons ordensregel, det är det måttfulla njutandet som ger långvarig lycka, och därigenom är det sällan någon dricker sig berusad. De flesta är dock, som munkar bör vara, något korpulenta. Efter måltiden samtalar bröderna öppet om sina känslor och rensar luften så att inte harmonin skall gå förlorad. Munkarna har härigenom blivit mycket lyhörda och förstående män och de är oerhört omtyckta som biktfäder. De verkar ständigt veta vad de skall säga för att visa medkänsla och visar alltid förståelse för sina medmänniskor. Däremot är de sällan beredda att lägga två strån i kors för att hjälpa folk med sina problem, därtill är man alltför rädda att förlora sitt harmoniska sinnelag. Munkarna ser noga till att folket på Bredsö lever i största möjliga harmoni, då detta inverkar på brödernas harmoniska vardag. Utöver ägorna på Bredsö så har man även stora landarealer i östra Satgherin där orden låter driva enorma boskapshjordar som säljes med god förtjänst i Arntuna och Ekeborg. Dessa ägor skänktes till orden av boskapsbaronen Arviden Stolpe då denne fann ordens lära tilltalande och saknade arvinge.
Aidniska kyrkan
Ahlbin Hidon var en ytterst karismatisk man som började sina predikningar i unga år. Detta skedde under en period då den aidniska kyrkan stod under en ytterst svag exark och i det närmaste drunknade i korruption. Ingen inom kyrkan orkade uppmärksamma den unge mannen och dennes något kätterska tankar. Ahlbin samlade så småningom en skara anhängare på östra delarna av Divras udde. Viktigast av dessa blev Baronessan av Bredsö (för övrigt moster till kung Vidar VI). Hon upplät mark på ön där Ahrild kunde grunda sin orden. Under baronessans hand kunde orden växa sig stark och när hon stilla avled ärvde orden så hela ön. Tillsammans med ägorna man ärvde av Baron Arviden kunde orden så låta bygga det ståtliga solkloster som man idag har. Bredsöborna har alla blivit starkt påverkade av munkarna och kallar sig emellanåt själva för Hidonister. Även om man givetvis inte kan unna sig lyxen av att endast ägna sig år njutningsfyllda sysslor så söker man finna njutningen i det man måste göra och har adderat omkring ett tjog lediga dagar till kalendern. Samtliga riarker på ön blev förförda av Ahrild Hidons kraftfulla förkunnelse och upptogs i orden som bröder. Numera är hidonbröderna de enda kyrkorepresentanterna på ön. Hidonbröderna är inte en egentlig del av den Aidniska kyrkan, men har heller aldrig sett sig som fristående. Man försöker istället noggrant att undvika den typen av gränsdragningar. Munkarna lyder inte under Kerisgassen av Divra men har aldrig påstått sig stå fria från Exarken. Ljusa handen avlade år 607 eO en mycket ovälkommen visit hos munkarna, inget har hänt sedan dess, men orden känner sig pressad. Man har dock stöd från kungen som tillbringade flera somrar i sin barndom på ön och personligen har träffat Ahrild Hidon. Strax efter ljusa handens besök avlade kungen så ett inofficiellt men demonstrativt besök hos munkarna.
Hidonbröderna & Hidonisterna
På Bredsö öster om Divras udde i Kardien återfinns en orden av munkar som lever enligt Hidons ordensregel. Munkorden har som syfte att föregå med gott exempel – målet för alla dess munkar är att förenas med världssjälen. Detta är nu egentligen inte unikt för just Hidons orden, alla lysande vägens troende förväntas sträva efter detta. Det som är unikt med just Hidons orden är den målmedvetenhet munkarna uppvisar och den väg man har valt att vandra. Ahrild Hidon förespråkade att den breda vägen till världssjälen går genom att uppnå inre harmoni och frid. Det är endast den lycklige som kan passera Angarions våg och upptas i ljusets rike. Rent praktiskt så bör munkarna enligt Hidon hänge sig åt sådana aktiviteter som man finner harmoniska och lustfyllda. Att begrava sig i problem eller nedtyngande arbete är helt felaktigt. Överhuvudtaget så bör de minimera de omak och bekymmer som livet bjuder – särskilt uppslitande konflikter och hårda fysiska umbäranden. Dessutom bör de inte ödsla sin energi på att fördöma övriga människor utan ha ett öppet sinnelag för andra människors val. Enlig Hidons väg bör munkarna istället leda vägen genom att vara ett exempel för andra. Då folket sedan skådar harmonin hos den som lever enligt hans föreskrifter finner de inspiration till att själva leva ett mer harmoniskt liv i Etins ljus.
Orden
Orden har sitt säte på den stora och bördiga Bredsön. Man äger all mark på ön och tar upp skatt från dess bönder. Denna skatt är dock exempellöst låg och munkarna behandlar utan undantag sina undersåtar med vänlighet och respekt. I gengäld ställer folket gärna upp och hugger i närhelst orden behöver hjälp att iordningställa ett nytt hus eller röja ny mark för klosterträdgården. Orden har några anställda vakter, men deras största trygghet ligger i att Bredsöborna är beredda att försvara sina munkar med livet som insats. Själva solklostret är en oerhört påkostad och pampig samling byggnader. I mitten en solkatedral som i sin utsmyckning, om ej i storlek, skulle vara värdig Pendon eller Ekeborg. Runt om små men vackert utsmyckade byggnader som binds samman av täckta gångar som ger svalka om sommaren och skyddar mot regnet om vintern. Här finns bland annat ett välförsett bibliotek, ett dormitorium där varje munk har en egen elegant inredd cell, en matsal som är smyckad med fresker tagna ur Odos liv och en underskön klosterträdgård med små dammar, stenlagda gångar, doftande rosenbuskar och en ytterst välförsedd örtagård. Här lever munkarna större delen av sitt liv. De hänger sig var och en åt det som de har intresse av: broder Vidar har byggt upp ett observatorium varifrån han studerar stjärnorna och söker utröna framtiden, broder Anselm söker förfärdiga den skönaste kopian av den Gyllene boken som någonsin skådats och broder Erhard tar det mest lugnt om dagarna då han trots allt är 60 fyllda. Dagen börjar som vanligt i kloster med bön, men hos Hidonbröderna sker det först när solen står högt på himlen. Man ber tre gånger om dagen, men den som blir alltför upptagen med sina sysslor kan utan dåligt samvete missa middagsbönen. Själva middagen är det dock aldrig någon som missar. Här serverar broder Ragnvald och broder Laertes åtminstone fem rätter varje dag tillsammans med fina dalkiska och berendiska viner. Excesser ingår inte i Hidons ordensregel, det är det måttfulla njutandet som ger långvarig lycka, och därigenom är det sällan någon dricker sig berusad. De flesta är dock, som munkar bör vara, något korpulenta. Efter måltiden samtalar bröderna öppet om sina känslor och rensar luften så att inte harmonin skall gå förlorad. Munkarna har härigenom blivit mycket lyhörda och förstående män och de är oerhört omtyckta som biktfäder. De verkar ständigt veta vad de skall säga för att visa medkänsla och visar alltid förståelse för sina medmänniskor. Däremot är de sällan beredda att lägga två strån i kors för att hjälpa folk med sina problem, därtill är man alltför rädda att förlora sitt harmoniska sinnelag. Munkarna ser noga till att folket på Bredsö lever i största möjliga harmoni, då detta inverkar på brödernas harmoniska vardag. Utöver ägorna på Bredsö så har man även stora landarealer i östra Satgherin där orden låter driva enorma boskapshjordar som säljes med god förtjänst i Arntuna och Ekeborg. Dessa ägor skänktes till orden av boskapsbaronen Arviden Stolpe då denne fann ordens lära tilltalande och saknade arvinge.
Aidniska kyrkan
Ahlbin Hidon var en ytterst karismatisk man som började sina predikningar i unga år. Detta skedde under en period då den aidniska kyrkan stod under en ytterst svag exark och i det närmaste drunknade i korruption. Ingen inom kyrkan orkade uppmärksamma den unge mannen och dennes något kätterska tankar. Ahlbin samlade så småningom en skara anhängare på östra delarna av Divras udde. Viktigast av dessa blev Baronessan av Bredsö (för övrigt moster till kung Vidar VI). Hon upplät mark på ön där Ahrild kunde grunda sin orden. Under baronessans hand kunde orden växa sig stark och när hon stilla avled ärvde orden så hela ön. Tillsammans med ägorna man ärvde av Baron Arviden kunde orden så låta bygga det ståtliga solkloster som man idag har. Bredsöborna har alla blivit starkt påverkade av munkarna och kallar sig emellanåt själva för Hidonister. Även om man givetvis inte kan unna sig lyxen av att endast ägna sig år njutningsfyllda sysslor så söker man finna njutningen i det man måste göra och har adderat omkring ett tjog lediga dagar till kalendern. Samtliga riarker på ön blev förförda av Ahrild Hidons kraftfulla förkunnelse och upptogs i orden som bröder. Numera är hidonbröderna de enda kyrkorepresentanterna på ön. Hidonbröderna är inte en egentlig del av den Aidniska kyrkan, men har heller aldrig sett sig som fristående. Man försöker istället noggrant att undvika den typen av gränsdragningar. Munkarna lyder inte under Kerisgassen av Divra men har aldrig påstått sig stå fria från Exarken. Ljusa handen avlade år 607 eO en mycket ovälkommen visit hos munkarna, inget har hänt sedan dess, men orden känner sig pressad. Man har dock stöd från kungen som tillbringade flera somrar i sin barndom på ön och personligen har träffat Ahrild Hidon. Strax efter ljusa handens besök avlade kungen så ett inofficiellt men demonstrativt besök hos munkarna.
Vad gäller kätterska ordnar mot de vanliga - jag kommer aldrig att kunna ägna 95% av min energi på att beskriva den vanliga, till huvudfåran hörande ordnarna. Jag tycker helt enkelt inte att det är lika roligt och får inget som triggar mig att skriva här (åtminstone inte ännu...) Du får hemskt gärna slänga fram några så kan jag kommma med de där små synpunketna så fogar in dem i kardien på ett snyggt sätt. Har för närvarande en till kättersk lära på lager, men inga tankar om St andamis orden. men jag håller dock med om att vi bör tydliggöra att 95% av alla munkar etc vekar inom ramarna för den Aidniska kyrkan.anders skrev: Detta skulle funka bra! Det skulle naturligtvis också funka med dem inom kyrkan, men på mycket skakig mark (dvs. att de kommett bli klassade som kättare snart nog!). Det viktiga är att det inte blir för många sådana här avvikande ordnar - utan att de förblir ovanliga undantag.
Som kättare kan man ju undra varför de inte bränns på bål...? Det kräver nog ytterligare en bra förklaring varför kyrkan skulle tillåta dem att existera över huvud taget... För att de har kungens gunst? För att de har mycket av folkets stöd? För att bontisâtet fortfarande får generösa gåvor av orden? Allt ovanstående?
Sedan kanske det är lite mycket att tala om dem som en orden om de inte tillhör kyrkan. I så fall räcker det att tala om "S:t Hidonsklostret".
De blev nu ingen orden inom kyrkan utan istället Hidonbröderna. Nu har jag ändrat det mesta. Nöjd?!
Nä det är klart Regil, det är mer spännande med det ovanliga men inte nödvändigtvis mer intressant. Även vanliga ordnar kan ha egenheter som gör dem kul även om de då får plats inom kyrkan. Jag håller därför med Anders att det udda får inte ta över för då är det inte udda längre. Det är lite som jag skrivit i Magir/Lindskiarna, att om alla udda gubbar är pre-1K så är det inte särskillt spännande längre.
Men om man inte tänder på det vanliga så gör man inte, då släpper man lös kreativiteten ändå med "kätterska läror".
Detta inlägg var inte jättestrukturerat och borde kanske ligga under LV-tråden!? Jag går dit istället. För övrigt gillar jag dina Hed-oniter regil, men de tycks ligga lite risigt till. Kul.
Men om man inte tänder på det vanliga så gör man inte, då släpper man lös kreativiteten ändå med "kätterska läror".
Detta inlägg var inte jättestrukturerat och borde kanske ligga under LV-tråden!? Jag går dit istället. För övrigt gillar jag dina Hed-oniter regil, men de tycks ligga lite risigt till. Kul.
Jag håller i princip med, för att det udda skall ha något att kontrastera med måste vi också beskriva det normala. Jag får kanske ta mig i kragen och hjälpa till med det arbetet också...Mikael skrev:Nä det är klart Regil, det är mer spännande med det ovanliga men inte nödvändigtvis mer intressant. Även vanliga ordnar kan ha egenheter som gör dem kul även om de då får plats inom kyrkan. Jag håller därför med Anders att det udda får inte ta över för då är det inte udda längre. Det är lite som jag skrivit i Magir/Lindskiarna, att om alla udda gubbar är pre-1K så är det inte särskillt spännande längre.
Men om man inte tänder på det vanliga så gör man inte, då släpper man lös kreativiteten ändå med "kätterska läror".
Detta inlägg var inte jättestrukturerat och borde kanske ligga under LV-tråden!? Jag går dit istället. För övrigt gillar jag dina Hed-oniter regil, men de tycks ligga lite risigt till. Kul.
Ja, visst ligger de lite risigt till. Vilket alltid är en bra grogrund för intriger. Ser framför mig de typ av historia där det inte nödvändigtvis är så att "de goda" segra, det kan mycket väl sluta med ett folkmord på Bredsöborna om Yvein av Krerex får fritt spelrum... Mycket obehagligt... Får hoppas att RP är förslagna...
Kollade igenom wikin för att se vad som behöver göras. Såg lite av följande:
Historia - införliva den äldre historien. beskriv förhållandet mellan kardien och echterna lite mer. Lägg på några korta notiser som kan utgöra grogrund för äventyr.
Geografi - jobba lite på det övergripande. Kort beskrivning av Philmark. Annars ganska klart. Beskriv Ekeborg och Faltrax. Beskriv Inmarkafår och Divrahäst (kort). Lägg även på några äventyrstrådar i beskrivning av hertigdömen.
Samhälle - Folkslagen! Stor brist som måste åtgärdas. Nästa projekt tror jag. Fyll i styre, utrikespolitik och militärmakt. Kort beskrivning av krig i Kardien.
Religion - ja, här får vi jobba lite.... helt tomt än så länge. Får lägga in lite beskrivningar av exark, kyrka, munkordnar och hidonister.
Kultur - några korta notiser behövs här. Echtiskt mode. Teater. Förhållandet till Zorakin. Utbildning i Kardien. Matlagning.
Historia - införliva den äldre historien. beskriv förhållandet mellan kardien och echterna lite mer. Lägg på några korta notiser som kan utgöra grogrund för äventyr.
Geografi - jobba lite på det övergripande. Kort beskrivning av Philmark. Annars ganska klart. Beskriv Ekeborg och Faltrax. Beskriv Inmarkafår och Divrahäst (kort). Lägg även på några äventyrstrådar i beskrivning av hertigdömen.
Samhälle - Folkslagen! Stor brist som måste åtgärdas. Nästa projekt tror jag. Fyll i styre, utrikespolitik och militärmakt. Kort beskrivning av krig i Kardien.
Religion - ja, här får vi jobba lite.... helt tomt än så länge. Får lägga in lite beskrivningar av exark, kyrka, munkordnar och hidonister.
Kultur - några korta notiser behövs här. Echtiskt mode. Teater. Förhållandet till Zorakin. Utbildning i Kardien. Matlagning.
Tror inte att Religion behöver bli så jobbigt som du tror. Kardien är ju det arketypiska aidniska LV-landet. Med andra ord kommer det som skrivs allmänt om den Lysande Vägen att passa in utmärkt! Det enda du som sakgt behöver tänka på är vad som är helt unikt i Kardien: högtidsdagar, specialla ordnar som är unika för Kardien... annars kommer mycket att kunna klippas och klistras från den Lysande Vägen.Regil skrev:Religion - ja, här får vi jobba lite.... helt tomt än så länge. Får lägga in lite beskrivningar av exark, kyrka, munkordnar och hidonister.
Däremot inhemska religioner (t.ex. penternas) kommer att behöva beskrivas mer ingående då de inte kommer att förekomma annorstädes.
Ja, jag tror att det blir folkslagen som blir nästa projekt. Det jag känner måste läggas till Faltrax är beskrivningen av de fd livegnas situation. Tänker hämta inspiration från sydafrikanska Shanty Towns och mexikanska gästarbetare.osbjer skrev:Fast jag har ju å andra sidan redan skrivit ganska mycket om Faltrax, kanske att de andra städerna borde utvecklas istället.Regil skrev:(snip) Beskriv Ekeborg och Faltrax. (snip)
/j
Välkommen tillbaka förresten!
Tackar tackar.. jag kommer inte ha tid med att skriva något, men jag kommer gärna med kommentarer och uppuntran när det behövs.Det jag känner måste läggas till Faltrax är beskrivningen av de fd livegnas situation. Tänker hämta inspiration från sydafrikanska Shanty Towns och mexikanska gästarbetare.
Välkommen tillbaka förresten!
Jag känner att jag missat mycket och vill inte plöja ner 40 sidor inlägg, men det där med fd livegna blir fint (vad nu de fd livegna är för något =) ) Jag har även en kartskiss över Faltrax om du vill andvända den.
Någon blev dessutom väldigt sned över att Faltrax hade en magikerakademi så om du vill får du gärna ändra det till ett "magikergille" vilket skulle vara en bättre benämning.
/j
Tar gärna emot en kartskiss! men för att den skall funka måste det läggas till en förstad vid någon av portarna (ungefär storlek 1/4 av resten av staden) annars så kommer inte kartan och beskrivningen att gå ihop...osbjer skrev:, men det där med fd livegna blir fint (vad nu de fd livegna är för något =) ) Jag har även en kartskiss över Faltrax om du vill andvända den.Det jag känner måste läggas till Faltrax är beskrivningen av de fd livegnas situation. Tänker hämta inspiration från sydafrikanska Shanty Towns och mexikanska gästarbetare.
Välkommen tillbaka förresten!
/j
En fd livegen är en livegen som har rymt, slagit sig ned i en stad och lyckats hålla sig borta från sin länsherre i ett år och en dag. han blir då en fri man enligt kardisk rikslag(fortfarande fattig dock...)
Ok, jag lägger till en liten förstad och sådant utanför. Pappret jag ritat på är ganska litet, så kanske gör jag om hela. Jag får se.
Vad säger du om den texten jag kommit fram till om Faltrax i övrigt? Det vore fint om du kunde komplettera med de fd livegna, eller om du har ett utkast kan jag renskriva och sätta in det i wikin.
/j
Vad säger du om den texten jag kommit fram till om Faltrax i övrigt? Det vore fint om du kunde komplettera med de fd livegna, eller om du har ett utkast kan jag renskriva och sätta in det i wikin.
/j
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9446
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Glöm inte att titta till "Rösten från forntiden" när ni nu kartlägger Faltrax.
Och får jag fortfarande med mitt landmärke?
Och får jag fortfarande med mitt landmärke?
Angående slottet i Faltrax; vore det inte en snygg detalj i stadens "skyline" om ett brandskadat högt torn står kvar seden draken Tallerins besök? Det har lämnats orört av ren vidskepelse eller någon gammal legend som talar om att "...ett nytt torn skal resa sig med en ny (faltrakisk) kung..."?