Spelknepe skrev:Nu är jag långt borta och reser, men det hade varit kul om Lindskiarner faktiskt var en bluff. Lite som "The Village". En kardisk/zorakisk myt som hålls i liv av lokala omständigheter.
Mja, nja. De skapade ju staden Pharynx. Brände ner Indarsol och belägrade Luksilo vilket även Caddiska och Erebosiska historiker verifierat.
Däremot kan ju deras fantastiska och otroliga begåvningar som övermänskliga krigare vara en överdrift som förklarar och ursäktar de mänskliga stammarnas misslyckande att försvara sig mot Lindiskiarnarna.
De var vid den här tiden helt enkelt mycket mer bevandrade i militär taktik än de mänskliga stammar som då bebodde Aidne. Människorna hade just börjat återhämta sig efter konfluxen och små statsbildningar hade börjat träda fram. Dessa stammar och statsbildningar låg mer eller mindre i konstant krigstillstånd med sina grannar så något samordnat motstånd var det inte tal om. Dessutom var människornas kunskap om militär taktik och organisation vid denna tid inte särskilt framstående. Det mesta hade glömts bort under den mörka tid som efterföljt konfluxen.
Att då säga att en stam av okänt ursprung helt enkelt utnyttjade det faktum att de hade större kunskaper om militära spörsmål, var mer väldrillade taktiskt, hade bättre organiserat samhälle, var skickligare konstnärer och byggde vackrare städer samt utnyttjade människornas okunskap, inre splittring och vidskepelse är en ganska...eh... tuff dom mot dåtidens militära och politiska ledare som exempelvis Vidar den I.
Bättre då att helt enkelt säga att de uppenbart var magiska varelser som hade tillgång till förbjuden kunskap och magi och därför var de trots sitt ringa antal så svåra att besegra.
Ungefär som när Rom demoniserar Karthagerna samtidigt som Kartagherna just då var ett betydligt mer civiliserat och kulturellt framstående folk än Romarna (trots sin relativt obehagliga gudadyrkan).