Torquemada skrev:Yolev alltså. De tillhör Lysande Vägen, har en kung, är äldst, fiskar, och håller sig för sig själva. De kan behöva RPs hjälp med allt möjligt. Jag tänker mig dem som just sådana odrägliga bondläppar som Morgan råkade ut för. Vid först anblicken ett stort skämt att plåga RP med. Men betänk att de vill vara sig själva. Att svara långsamt och att aldrig låta sig imponeras (eller i alla fall att aldrig visa det) är ett bra mentalt försvar mot mercaniernas krämartrick, magilrernas svada och boszabornas konster. Att sedan ge intryck av att vara korkad kan vara smart det med. Varför avslöja vad du vet och inte vet ? Att vara långsam ibland kan provocera de man möter att röja sina verkliga avsikter. Vad tror du om Yolevborna som Klomelliens smarta lantisar ?
Yolev sålt, även om jag helst sätter lite mer färg på staden när jag kommer dit. Att kulturen är stillsam och gammal innebär inte att det inte finns karaktär. Jag tänker mig en fascination för enkla men dekorativa utsmyckningar av vardagliga ting, bland annat.
Torquemada skrev:Den Lysande Vägen lämnar jag med varm hand till dig att plugga på och uttyda. En fantasyvärld med en så kristen kyrka kan lika gärna kalla den katolsk enligt min grupps mening. Inte konstigare än att samurajer och riddare är helt oförändrade, inte mer rip-off. Jag tänker dock inte propagera mer för det synsättet här.
Tja, fast att ta "jordiska" saker, bygga om dem lite och slänga in dem var ju precis det ÄS gjorde för att bygga upp Ereb. Jag vet inte om du läst gamla Sinkadus, men den ursprungliga Ereb-kartan var väldigt uppenbarligen ett vagt omskissat Europa. Det är del av världen att göra sådant, och Lysande Vägen som den presenteras här på forumet är bra mycket mer intressant än den katolska kyrkan... eller ja... kanske inte - den katolska kyrkan har haft mycket kul för sig genom tiderna, men LV är nog så intressant
för sig själv.
Torquemada skrev:Magilre ja. Jag hade tänkt skriva ett stycke om Vidinas utflykt till Mercanas förhatliga granne Cvyrdo, få se om det blir av. Tänk Romarriket, tänk Versailles. Tänk Melnibone för tusan ! Mercanas köpmän må vara rika och självupptagna, men affärerna håller dem nere på jorden. De må vara sexuellt lössläppta, men de har inte tid att tillbringa en hel dag på bordellen, och lagen ser inte gillande på att lik dyker upp i bordellens rum. De är rika, men inte så rika att de kan gödsla med pengarna. De är mäktiga, men måste hela tiden passa på varandra. Magilrisk adel är helt lössläppt och depraverad. De har mycket att förlora, så de lägger hela sin energi på att bevara status quo och att hålla folket nere. Klomellien är mer jämlikt, utan samma bördsanor och privilegier. Pigitemplet ligger i Magilre. Magilre är helt kristnat, vilket är trassligt för kyrkan när de hamnar i konflikt med missionsfältet Klomellien. Lönnmördare anställda av adeln, ja. Kulter ledda av adeln, ja. Djupt hemliga dock, inkvisitionen (Ljusa Handen) har en helt annan makt i Magilre än i Klomellien. Magilres adels stora fördel är att de är väldigt karismatiska och vältaliga. Tur då att Mercanas köpmän är sluga cyniker.
Jag hör att vi är överens om Magilre också. Vi får väl se hur ansvarige (vem det nu blir) ser på saken, men jag tänker propagera för ett synnerligen omysigt pannkakeland som skulle förstumma självaste Staffan Westerberg.
Vidare har jag funderat lite runt mer(i)canernas handelsskicklighet och Mercanas närhet till Magilre och slutit mig till att det är väldigt troligt att mercanerna ärvt delar (inte allt) av magillernas magiska tal. Vi pratar ju trots allt till stor del om invandrare norrifrån.
Torquemada skrev:Bosza. Jag tänker mig att Bosza är sanslöst magiskt högpotent. Om de ville skulle de kunna blåsa bort hela övriga Klomellien, förmodligen Magilre också. Det finns dock flera saker som begränsar deras makt.
1. Bosza är en mäktig maginod. Utanför gränsfloden är dock allt normalt. Varje erövring innebär att man måste lämna denna ljuva, varma källa till kraft och styrka. Tänk om mina konkurrenter där hemma börjar slänga besvärjelser på mig på håll. Ja, jag är mäktig, men det känns hemskt och ovant att behöva läsa en besvärjelse som jag bara tänkte där hemma.
2. Ska man göra något tillsammans måste man komma överens först, och det är något annat än att bara ha en fungerande fred och låta bli att trampa varandra på tårna. Nekromantiker och animister eldsmagiker och vattenmagiker, illusionister och mentalister, kommer ni ihåg banketten förra året ? Nästa gång skickar jag en illusion, jag har ingen lust att sitta i den där fjantiga alvens torn och bli regenererad i två månader en gång till. Och när vi någon gång har lyckats ena oss i det förflutna så har det alltid börjat med att det fanns ett råd, inte sant ? Och det har alltid slutat med att halva rådet är döda, andra halvan är förslavade och en ensam galning tror att han är en inkarnerad gud. Vill vi verkligen gå igenom allt det igen ?
3. Ta över Addiaska ? Varför då ? Vi är rika ? Tycker du om att administrera jordbruk eller så kan du ju gå och prata med jordmagikerna, jag är upptagen med det här transdimensionella portalexperimentet.
4. Allansia ! Där har vi en kontinent att erövra ! Va, nej , det ligger inte på Altor !
5. Ser du det där tornet ? Och det där borta vid Brikho ? Och den där fästningen borta på Joraga ? Dags att lär av sina misstag. Någonting går alltid fel. Flera århundraden av erövring och vi tog oss aldrig mer än några mil utanför landets gränser
Så Bosza har svurit att aldrig blanda sig i politiken i Klomellien. Enskilda magiker kan ha ambitioner, men de kommer inte att agera kollektivt. Detta är dock en MYCKET väl bevarad hemlighet. Ganska många betraktar Bosza som ett magiskt hot, en krutdurk som kan explodera när som helst. Alla vet ju att trollisar är galna. Å andra sidan har Bosza lyckats få sina grannar att tro att de forna magikerstaternas makt verkligen gick under för gott, och att Bosza är en blek kopia av dem. Det stora tornet som går upp i himlen ? En illusion, min gode hertig. Jaså er hovmagiker sade att han gick upp i det ? FATA MORGANA, hört talas om den ? Bosza har också en annan nackdel. Till skillnad från alla andra stater så måste man importera sina bästa krafter, ty man kan inte räkna med att magiker får magikerbarn, särskilt inte som magiker uppmuntras att leva i celibat. Och vem vet var den invandrade hamuritiska vindmagikerns verkliga lojalitet ligger. Definitivt inte på vår sida om vi skulle invadera hans hemstat. Bosza utbildar magiker (till en rimlig nivå) och skickar hem dem till städerna i Klomellien, och behåller de bästa för sig själva. Men själva det faktum att Bosza är fyllt med invandrare gör invasionståg svåra.
Nnh. Nu tänker jag sätta mig på tvären. Jag har inga problem med massa magiker och mycket kraft, men det får finnas gränser. Vi kan inte ha hundraen ärkemagiker som flyger omkring i Bozsa och som närsomhelst kan få för sig att invadera, säg Kardien. Häxmästaren i Svarta Tornet är exempelvis en
mycket framstående magiker. Jag kan gå med på
en motsvarighet i Bozsa, men en hel stad full? Nej! Jag vegrer!
Jag vill se hela skalan, som det tidigare sagts - från totalt magilösa bondfångare till den lilla gruppen ärkemagiker som helst håller sig i sina välbefästa torn. Det fåfänga och vilda tornbyggandet som tidigare nämnts är också en underbar idé.
Du nämnde Pratchett. Jag är lite tveksam till att ta in alltför mycket av hans idéer, men man skulle ju lugnt kunna tänka sig en stark byråkratisering och lojhet i de allehanda fakulteterna, där många medelmåttiga magiker funnit en bekväm tillvaro och svårligen går med på att låta någon ung sprätt komma in utan att gå den formella vägen med alla krusiduller det innebär. Det kan bli en intressant och frustrerande liten avstickare för en spelargrupp med en eller flera vetgiriga magiker. Jag förordar alltså inte en regelrätt kopiering av Unseen University, utan snarare att vi tar inspiration av Pratchetts tankar om att de flesta magiker ändå är människor som alla andra, och tämligen medelmåttiga.
Torquemada skrev:De olika mänskliga folkslagen har jag aldrig lärt mig eller brytt mig om, så där kan jag inte yttra mig. Historien var så skissartad att jag kände att jag hade nästan helt fria händer. Där fanns forntida magiker, herr Klomul och Gryppa Gultand som delade Mercana. Punkt. Ditt förslag låter bra, men jag vet inte ens vilka folkslagen du talar om är.
ÄS bakgrunder är mycket otydliga, men återigen måste jag påpeka att det är skillnad på ÄS motsägelsefulla beskrivningar och vad som framkommit här på forumet. Jag har långt ifrån läst allt än, men det finns mycket som är värt att ta fasta på. I Ereb 2.0 kommer det finnas sammanhang, även när det gäller folkslag - så mycket är jag säker på. Jag tar dock gärna den biten, med lite hjälp från Ereb-experterna.
Torquemada skrev:Tänkte mig också Brikho som något i World of Warcraft (finns inte många andra orchcivilisationer att inspireras av). Faktum är att jag kallade statschefen för Thrall i brist på bättre.
Nu vill jag då helst göra stora avsteg från Orgrimmar-estetiken, men utformningen av staden verkar passande. Brikho borde vara grövre, mer praktisk och självklart inte en tiondel så episk, men minst lika imponerande just för att den är mycket verkligare.
Nå, nu skall jag sluta babbla och återgå till mitt grunnande. Det finns mycket som behövs rätas ut - och vridas till!
