Det låter jättebra. Det behövs klart mer saker som binder samman Klomellien med omvärlden. Det är ett isolerat land, men det är knappast totalt bortglömt och har tagit flera steg mot en mer utrikespolitisk prägel under de senaste hundra åren. Det enda jag har att invända är att jag gärna skulle se det något år senare, om det inte blir till bekymmer med andra händelser i Kardien.[/quote]Ahnìon skrev:592 Släkten Måne skickar ett skepp med sammanlagt 18 lansar (90 man) att understödja Addiaskas rättmätige tronföljare Targos II i dennes kamp mot sin upproriske syster.
Baxarslätten (som också kallas Baxardeltat) tänkte jag (helt löst) att skulle vara ett större sankt lågmarksområde söder om den stora sjön (som jag alltså i min okunskap kallade för Kaltersjön, men som jag anar att är Jaggarack-sjön som du pratar om....), mellan Yolev, Hissko, Bosza och Nya Arno där den underliga floden utan utlopp ringlar. Så ja, ganska stort.Ahnìon skrev:vije: Hm. Det skall nog gå att få in... fast... skulle det kunna tänka sig att det där med dalkiska riddare är en feluppfattning som kommit av att legenden spridit sig? Det hade ju varit mycket passande om det istället var kardiska riddare, eftersom vi just verkar ha satt in sådana i striden med Mercana.
"Klomellerkrigen" kan nog användas som samlingsnamn på de allmäna inre stridigheterna i landet. Vi kan se det som en period i landets utveckling - en som ännu inte är över.
Platser är bara att plocka in. Hade du tänkt dig några speciella lägen på kartan är det nog dags att ta upp det nu.
Baxarslätten låter stort. Är det någonstans söder om Jaggarack-sjön?
Säg 594, mycket för att ge kriget lite mer tidsutrymme. Det skall ju ändå pågå fortfarande år 610. Jag tänkte lämna fältet öppet de senaste åren i övrigt, så att SL kan peta in nödvändiga händelser för en kampanj.Regil skrev:Nej, det spelar ingen roll. Ge mig ett årtal så kör vi på det!Ahnìon skrev:Det låter jättebra. Det behövs klart mer saker som binder samman Klomellien med omvärlden. Det är ett isolerat land, men det är knappast totalt bortglömt och har tagit flera steg mot en mer utrikespolitisk prägel under de senaste hundra åren. Det enda jag har att invända är att jag gärna skulle se det något år senare, om det inte blir till bekymmer med andra händelser i Kardien.Regil skrev:592 Släkten Måne skickar ett skepp med sammanlagt 18 lansar (90 man) att understödja Addiaskas rättmätige tronföljare Targos II i dennes kamp mot sin upproriske syster.
Hmm. Mja. Jag skall klura på det. Jag tror inte riktigt det var Skilas plan att starta ett helt handelshus. Min tanke var helt enkelt att det i statens regi skulle finas lånemöjligher även på mindre skala. Skilas utformning av Addiaska var baserad på tanken att man skulle väva in sig handelslivet, men inte ta ställning för någon specifik part (och då lämpligen inte heller bli en part.)Mikael skrev:Bankerna har redan kommenterats och ser alltså ut att bli handelshus. Får jag föreslå att Addiaskas statliga bank blir handelshuset Addiaski Compagnie med handel från Ekeborg till Drakonia?
God tanke. Jag kanske är lite användarvänlighetsskadad.Mikael skrev:Att Targos var echt kan nämnas så enkelt, om man gör ordet echt till länk på wikin till echterna.
Ahh... det var jag som missuppfattade var själva kidnappningen skett.Mikael skrev:Melashbergen har utlöpor som når nästan fram till Nya Arno och Mercana enligt kartorna. Så klavykerna behöver inte ha färdats så långt in från kusten i förföljandet av ransarderna när de stötte på dvärgklanen som ännu var på vandringsfärd mot bergens yttersta utlöpa där prospektörer tidigare funnit en bra plats för en befäst handelsstad (inte någon av dagens städer, en dvärgisk plats).
Ok. Jag är med. Var skriver jag under?Japp, det är Jaggarack du pratar om. Sankmarksidén är jag också inne på, enligt tidigare poster. Jag misstänkte att det var det här området du menade, men jag ville vara säker.vije skrev:Baxarslätten (som också kallas Baxardeltat) tänkte jag (helt löst) att skulle vara ett större sankt lågmarksområde söder om den stora sjön (som jag alltså i min okunskap kallade för Kaltersjön, men som jag anar att är Jaggarack-sjön som du pratar om....), mellan Yolev, Hissko, Bosza och Nya Arno där den underliga floden utan utlopp ringlar. Så ja, ganska stort.
vije skrev:Baxarslätten tänkte jag skulle vara ett viktigt område för klomulerna som lägger sina ägg i dess vattensjuka slamfickor.
Detta gäller då sydklomullerna, som är något mindre och blekare än sina nordliga släktingar. De lever inte heller riktigt lika länge. Dock är de lättare att tämja och inte lika dykbenägna.Vi skulle kunna placera Kaltersjön någonstans mittemellan Triska och Yolev. (Typ mitt på den lilla trädpluppen på Spelis karta.) Det ger den lite avstånd från Jaggarack och en placering mitt i träsket, så att säga.vije skrev:Kaltersjön (var det alltså numera finns rikligt med kaltbitare) kan ju lika gärna vara någon mindre vattensamling på Baxarslätten.
Det blir ju så lätt så. Det enda sätt jag har kommit på för att balansera det är att ha flera korrekturläsare.vije skrev:Angående att ändra i pdf:en så är jag helt med på det då jag också har en del språklig fulheter som jag uppdagat i efterhand, det är snarare upp till layoutaren...
Det enda jag i mitt huvud spikat är att det måste vara krångligt att ta sig över. Annars hade invandringen uppenbarligen varit mycket större söderifrån.birkebeineren skrev:Någon som har tankar kring vad som döljer sig söder om Klomellien och vad som utgör själva gränsen?
-en utvidgat Snoarskog med långskäggiga kasenubarbarer lurande i skogsbrynet...
-något svårtillgänglit högland med branta stup ner mot Klomellien...
-dvärgbefäst handelsled som utgör den faktiska gränsen...
Till området söder om gränsen kom de som skulle bli sydnargurierna in under den Fjärde Vandringen 1065-1050 fO. Här fanns under en tid ett större stamrike innan det av någon anledning splittrades och en större del fortsatte ner i de södra Snoarskogarna och blev kahwasherna (kaser i dagens Kasenu) medans en mindre del, egentligen bara en stor hord, korsade gränsen/höglandet (i nordöst en flod) och vandrade upp i Melashebergen som kholan Amuguhr (och senare blev hamurer (och trisker) i dagens Hamur).Ahnìon skrev:Det enda jag i mitt huvud spikat är att det måste vara krångligt att ta sig över. Annars hade invandringen uppenbarligen varit mycket större söderifrån.
Högland låter kul. (Jag är barnsligt förtjust i högplatåer. Vill ha in en i norra Ishna.)
Kanske kan något otrevligt bo i grottorna under höglandet på södersidan?
).Skulle vilja se den bit land som återges i Svartfolk-modulen utklippt ur Spelknepes kartor och försett med både vägar/leder och svartfolksrevir (kanske även dvärgområdet från Aidne-modulen). Vore ett sätt att utveckla området att utgå från en karta, lite som med vijes Mirel-karta.Mikael skrev:Kasenubarbarernas "revir" och Snoarskogen sträcker sig även en bit öster om Linns flod, i öster ev. kallad Kasenuskogen. Från Fristadsområdet och vad jag antar är Anjaområdet kommer leder för handel (enl. Svartfolk) som dock är mycket farlig pga Brända Jordens Klan.
Delar av denna slätt eller glesskog kan ha ingått i det sydnarguriska riket jag nämde ovanför men detta var mycket länge sen och behöver inte ha något att göra med hur det ser ut i dag.Mikael skrev:Det intressanta området att spekulera kring är alltså den remsa av skogfri mark (iaf tät storskog) som ligger norr om detta mellan Melashebergen i öster och halvön vid Gryppas vik i väster.
I Svartfolk-modulen trot jag det nämns ett dvärgrike som jag "dvärgifierade" till Mirin Kôhn, något att lägga in i dessa berg? Tror det sägs att det föll för svartfolken men ingenting hindrar oss i att återbefolka det...Mikael skrev:Klomelliens södra gräns ser ut att vara naturligt höglänt och rent av bergigt (utlöpa från södra Melashebergen; ligger inte en farlig Dimmig dal där också?). Bergen har vildsinta barbarer, svartfolk OCH dvärgar, vilket gör dem rätt farliga att korsa. På andra sidan väntar säkert räder från fler svartklaner både från Melashebergen och Aidnebergen (nämnda brännande klan tex), samt förmodligen en del rövande barbarstammar likaså. Kusten på landremsan ser klippig ut och är kanske svår att ankra vid (men jag vill INTE ha fler höga farliga kuster som ursäkt i Ereb
Hamurerna handlar förmodligen med kaserna även om jag ser de förra lite mer civilicerade än de senara (vilket dock inte hindrar handel). Heliga platser absolut, jag var tidigare inne på mossiga stenstoder med urgammla symboler från Gudinnans tid men det kan kanske kopplas till aesir; möjligtvis de små vaenirerna som omtalats i Ransard-tråden? Kanske både och?Mikael skrev:Jag kan tänka mig att Hamur har en del nybbyggare i området? Där borde finnas handelsplatser för kontakter med Kasenu? Kanske finns Aesir-heliga platser? Vargmänklaner? Kanske har området en sänka där Basilisker häckar vilket gör områdena inom flera mil livsfarliga? Vildvittror/harpyor? Tunnelmask-härjad slätt?
301fO - En utforskningskonvoj bestående av tre skepp med vita ankor tar sig längs Magilres sydkust, där man möter stort hån och fördomsfullhet i varje hamn man lägger an vid. Slutligen når man Catonave, där befolkningen är tydligt mer öppensinnad. Man blir så imponerad av den unga stadens driftighet och öppensinniga hållning att två av skeppens besättningar slår sig ned i hamnkvarteren, medan det tredje återvänder för att knyta samman den nya bosättningen med andra civilisationer. Under de kommande åren upprättar ankorna i Catonave ett handelshus som bland annat är det första som börjar exportera salt sjövägen. Ankorna upprättar också tidigt en handelsväg med Trakorien, vilket blir en stark faktor i stadens kommande utveckling.
Mer kommer allteftersom jag lyckas bygga samman händelseförloppet och klura ut hur stadsstaterna och landet formas. Idéer och åsikter är mycket välkomna.376fO - Den ökände piraten Gryppa Gultand intar Catonave och säljer efter plundring av de försvarslösa områdena den ena halvan till stadens handelsfurstar, den andra till dvärgar i Magilre. Den södra sidan av staden döps till Mercana, den norra till Cvyrdo. Dvärgarna passar emellertid dåligt till ett liv på kusten och Cvyrdo övergivs långsamt till dess av Gultand plundrade, utlämnade och försörjningslösa människobefolkning, medan Mercana slutligen - plundringen till trots under stora festligheter - förklarar sig helt oberoende från Magilre.
Det är en utmärkt idé. Problemet är att om vi skall ta det som står i EA-boxen som givet bildades inte Hamur förrän "för några hundra år sedan" när man byggde ett fort runt de nyfunna malmgruvorna. (EA-SLB, s70) Den senare biten är jag klart med på i vilket fall, dock, mest för att det är en tuff sinnesbild.birkebeineren skrev:Hamur blev kanske först knuten till den moderna klomelliska unionen när malmförekomsterna upptäcktes av utsändingar från Mercana? Tidigare hade hamurerna bedrivit en ringa malmhandel men den hade gått österut mot Staden O och Mirel. Detta lyckades mercanerna ändra på men hamurierna har lyckats behålla en stark kontoll över handeln eftersom det ända sättet att frakta malm västerut är att tippa malmvagnarna över den såkallade Malmstupan - en lodrätt klippa som stupar ner i en grund bergsflod som sedan slingrar sig ut på låglandet. Hamurerna tippar sina vagnar på natten och mercanerna skyfflar upp den på klomuldragna pråmar nedanför på dagen. Uppfyller inte mercanerna sin del av handelsavtalen kommer ingen malm och hamurerna ser sig nöjda med att äta bergsget och dricka källvatten tills låglänningarna skickar upp några mulåsnor med caddisk finvin och musselpärlor av bästa sort att blidgöra bergsfolket igen, utöver de sedvanliga bytesvarorna.
Passar det?
Bildandet för några hundra år sedan skulle kunna betyda det tillfälle Hamur upptogs som en självständig stat i Klomelliska Unionen? Hamurerna som nargurisk folk har dock funnits uppe i bergen sedan långt tidigare, ca 1050 f.O.Ahnìon skrev:Det är en utmärkt idé. Problemet är att om vi skall ta det som står i EA-boxen som givet bildades inte Hamur förrän "för några hundra år sedan" när man byggde ett fort runt de nyfunna malmgruvorna. (EA-SLB, s70) Den senare biten är jag klart med på i vilket fall, dock, mest för att det är en tuff sinnesbild.
Ja, att barbarfolket funnits där sedan länge är jag helt med på. Jag hade bara inte tänkt på dem som "hamurer" eftersom jag kopplat namnet till själva staden och inte ett folkslag. Staden är ju tydligen bildad av både dvärgar och barbarer (och huserar nu även 10% vargmän.) EA-SLB säger förvisso att de är ättlingar till barbarer som drivits söderut, snarare än de som kommit från söder, men så nitiska behöver vi kanske inte vara. Det vore onekligen intressant om Hamur-barbarerna inte är av alls samma folk som de i Triska och Hisskov - det vill säga jordukaerlar uppblandade med dyler och i viss mån sydnargurer.birkebeineren skrev:Bildandet för några hundra år sedan skulle kunna betyda det tillfälle Hamur upptogs som en självständig stat i Klomelliska Unionen? Hamurerna som nargurisk folk har dock funnits uppe i bergen sedan långt tidigare, ca 1050 f.O.Ahnìon skrev:Det är en utmärkt idé. Problemet är att om vi skall ta det som står i EA-boxen som givet bildades inte Hamur förrän "för några hundra år sedan" när man byggde ett fort runt de nyfunna malmgruvorna. (EA-SLB, s70) Den senare biten är jag klart med på i vilket fall, dock, mest för att det är en tuff sinnesbild.
