Tideräkning

På Altor används många olika tideräkningar och kalendrar men alla har samma astronomiska förhållanden att utgå från.

Solåret består av 360 dygn. Månen går genom sina faser på 30 dygn. Altor lutar i förhållande till himmlakropparna och ger upphov till solstånd och jämndygn.

Året

Solåret räknas från middag vid en av solståndsdygnen.

Månåret räknas från midnatt vid valfri fullmåne, vanligen vid en av solståndsdygnen.

Kalenderåret räknas från valfritt datum men det är vanligt att anknyta till någon astronomisk observerbar tidpunkt.

Månaden

Månmånaden räknas från valfri fas.

Kalendermånaden räknas från valfritt datum.

Dygnet

Dygnet räknas vanligen från midnatt eller soluppgång, men även från midnatt och solnedgång.

DEN ARCHIVALISKA KALENDERN

Denna kalender som infördes 212 eO av exark Archival bygger på den Kejserliga Jorpagniska kalendern men dras med de ändringar Solkejsaren Domion införde under sin regeringstid, ändringar som otaliga kalputörer och lärda sedan svurit över.

Året har 360 dygn fördelade på 12 månader med i snitt 29 dagar i varje och 12 festedagar utanför månaderna. Månfaserna följer dock inte månaderna.

Varje månad är indelade i två 14 dagars perioder, såkallade Fortdagar med en ledig Odosdag i mitten. Veckobegreppet används om de två festeperioderna varje halvår. Månaderna Etinne och Halve delas av dessa två festeveckor.

Etinsdag (Vintersolstånd)

Förstadag

Botsdag

Etinne 14 dagar

Öppne 29 dagar

Kallte 28 dagar (månadens sjätte dag faller bort*)

Töe 29 dagar

Spire 29 dagar

Grodde 31 dagar (två extra dagar i slutet av månaden för att sådden skal ta sig ordentligt)

Halve 14 dagar

Mundes dag

Tyrs dag

Odes dag

Soldagen (Sommarsolstånd)

Tars dag

Frids dag

Lars dag

Halve 14 dagar

Växte 29 dagar

Mogne 29 dagar

Skörde 29 dagar

Vile 29 dagar

Mörke 30 dagar (den trettonde dagen Hemaquiels)

Etinne 14 dagar

Ångerdag

Sistadag

• Kejsar Domion bestämde på sin dödsbädd att hans dödsdag skulle raderas ur kalendern.