Solkloster: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Albrekt (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
||
| (2 mellanliggande sidversioner av en annan användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Kategori:Lysande Vägen]] | [[Kategori:Lysande Vägen]] | ||
Ett kloster (eller mer specifikt, solkloster) är det heliga tillhållet för munk- och nunnekommuniteter. Ordet kloster kommer från den kejserliga jorins ''klawshtrum'' - "avskild plats, stängd dörr". På Caddo kallas dessa helgedomar för '' | Ett kloster (eller mer specifikt, solkloster) är det heliga tillhållet för munk- och nunnekommuniteter. Ordet kloster kommer från den [[kejserlig jori|kejserliga jorins]] ''klawshtrum'' - "avskild plats, stängd dörr". På [[Caddo]] kallas dessa helgedomar för ''[[apidiol]]er'', men detta [[dalkiska]] ord används sällan på fastlandet. Man gör skillnad på munkkloster och nunnekloster då män och kvinnor aldrig delar bostad inom de religiösa ordnarna. | ||
:''Benämns ett solkloster tillhörande den aidniska grenen efter den orden det tillhör (exempelvis S:t Andamis ordenskloster i Arntuna, S:t Dericus ordenskloster vid Indarsol | Det var munken [[S:t Dericus]] som på 200-talet e.O. noga skrev ner hur kloster skulle byggas, och dennes riktlinjer följs än idag på de flesta håll. Först och främst skall ett kloster helst inte byggas i en stad eller by, utan en bit utanför ett existerande samhälle. Däremot händer det ofta att samhällen senare växer upp runt klostret, men det är en annan sak. I mitten står bönehuset, vilket på många sätt liknar ett [[soltempel#Bytempel|bytempel]], men i regel är högre. Solluckor brukas naturligtvis i bönehuset på samma sätt som i bytempel och [[soltempel#Solkatedraler|solkatedraler]]. I anknytning till bönehuset ligger tre andra byggnader: läshuset, matsalen och tvagningshuset. De flesta kloster har dessutom en örtagård eller trädgård som munkarna eller nunnorna noga sköter om. En bit från de centrala byggnaderna finns munkarnas eller nunnornas boplatser. De delar aldrig rum utan har sina egna i närheten av klostret. | ||
Man samlas till gemensam bön fyra gånger om dagen (soluppgång, middag, solnedgång och midnatt) och välkomnar besökare att delta i bönestunderna. Ett kloster styrs av en ''[[dédo]]'' (dalkiska för ”fader”) eller ''[[áma]]'' (dalkiska för ”moder”) som är ansvarig för sina bröders eller systrars andliga utveckling. | |||
:''Benämns ett solkloster tillhörande [[aidniska grenen av Lysande Vägen|den aidniska grenen]] efter den orden det tillhör (exempelvis [[S:t Andamis Orden|S:t Andamis ordenskloster]] i [[Arntuna]], [[S:t Dericus Orden|S:t Dericus ordenskloster]] vid [[Indarsol]] o.s.v.) och ett solkloster tillhörande [[dalkiska grenen av Lysande Vägen|den dalkiska grenen]] efter det helgon vars ära det är byggt till (exempelvis [[S:ta Elania]]klostret i [[Krilloan]], [[S:t Gommo Ljusdun|S:t Gommo]]klostret i [[Arno]] o.s.v.) eller finns det något annat system för att särskilja de två grenarnas lite olika munk- och nunneväsen?'' | |||
[[Bild:Kloster_wiki.jpg]] | [[Bild:Kloster_wiki.jpg]] | ||
Nuvarande version från 28 april 2021 kl. 05.25
Ett kloster (eller mer specifikt, solkloster) är det heliga tillhållet för munk- och nunnekommuniteter. Ordet kloster kommer från den kejserliga jorins klawshtrum - "avskild plats, stängd dörr". På Caddo kallas dessa helgedomar för apidioler, men detta dalkiska ord används sällan på fastlandet. Man gör skillnad på munkkloster och nunnekloster då män och kvinnor aldrig delar bostad inom de religiösa ordnarna.
Det var munken S:t Dericus som på 200-talet e.O. noga skrev ner hur kloster skulle byggas, och dennes riktlinjer följs än idag på de flesta håll. Först och främst skall ett kloster helst inte byggas i en stad eller by, utan en bit utanför ett existerande samhälle. Däremot händer det ofta att samhällen senare växer upp runt klostret, men det är en annan sak. I mitten står bönehuset, vilket på många sätt liknar ett bytempel, men i regel är högre. Solluckor brukas naturligtvis i bönehuset på samma sätt som i bytempel och solkatedraler. I anknytning till bönehuset ligger tre andra byggnader: läshuset, matsalen och tvagningshuset. De flesta kloster har dessutom en örtagård eller trädgård som munkarna eller nunnorna noga sköter om. En bit från de centrala byggnaderna finns munkarnas eller nunnornas boplatser. De delar aldrig rum utan har sina egna i närheten av klostret.
Man samlas till gemensam bön fyra gånger om dagen (soluppgång, middag, solnedgång och midnatt) och välkomnar besökare att delta i bönestunderna. Ett kloster styrs av en dédo (dalkiska för ”fader”) eller áma (dalkiska för ”moder”) som är ansvarig för sina bröders eller systrars andliga utveckling.
- Benämns ett solkloster tillhörande den aidniska grenen efter den orden det tillhör (exempelvis S:t Andamis ordenskloster i Arntuna, S:t Dericus ordenskloster vid Indarsol o.s.v.) och ett solkloster tillhörande den dalkiska grenen efter det helgon vars ära det är byggt till (exempelvis S:ta Elaniaklostret i Krilloan, S:t Gommoklostret i Arno o.s.v.) eller finns det något annat system för att särskilja de två grenarnas lite olika munk- och nunneväsen?
