Nargurer

Från Ereb altor
Version från den 2 maj 2007 kl. 16.51 av Birkebeineren (diskussion | bidrag) (Ny sida: '''Nargurer''' De narguriska folken är sprungna ur en kultur men två folk. Det som binder dessa utseendemässigt olika folk samman är förfäderna och gudinnan A Nahri Guhr. Förfädern...)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Nargurer

De narguriska folken är sprungna ur en kultur men två folk. Det som binder dessa utseendemässigt olika folk samman är förfäderna och gudinnan A Nahri Guhr. Förfäderna har alltid varit viktiga för nargurerna och deras volver/vinder (shamaner) har ständig kontakt med klanernas döda. De två narguriska folken, eller folkslagen, kan inte blanda blod och lever därför i olika stammar, men förfädernas binder dem samman på det andliga planet. Att stammarnas förfäder i folkens ungdom svor samma ed inför Nahri Guhr har också gjort folken till ett; Nargurer. Förfäderna delar med sig av sin visdom, kunskap och värderingar till sina efterkommare genom volverna, och gör att deras erfarenheter genom årtusenden kan vara folken till godo. Reinkarnation är ofta förekommande. En följd av detta ständiga rådfrågande av gamla värderingar har dock gjort nargurerna konservativa och skeptiska till nya företeelser samt bidragit till deras låga teknologiska nivå. Nargurerna lever i stort sätt på samma sätt nu som för tretusen år sedan.

De folk av nargurisk härstamning som i dagens Ereb ändå har ut utvecklats och tagit till sig kunskap och erfarenhet från andra raser och kulturer, är de folk där förfäderna har fallit mera i bakgrunden till fördel för andra trosuppfattningar. Aesirtron i västra Ereb, i Ransard och Jorduashur, samt Parbagerna i Hynsolge har gjort nargurena här mycket mer olika än dem i centrala Nargur, Barbia och Cereval. Ett exempel på förfädernas betydelse för styrka och samhörighet är den återupptäckta andedyrkan som uppstått i det krigshärjade Hynsolge.