Kîmzonska kalendern

Den kimzônska kalendern används i Felicien och i Krilloan.

Diskussion: http://erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=30141#p30141

Feliciska tideräkningen

Felicierna har utvecklat en helt egen tideräkning med utgångspunkt i deras ankomst till Kopparhavet och södra Tolan år 27 f.O. Denna används parallelt med den Arcivaliska tideräkningen.

Året

Indelat i tolv månader med 30 dygn vardera. Det räknades ursprungligen från den astronomiska vårdagjämningen och den fullmåne som då inföll men orsakat av en förskjutning i tidsflödena på Altor är Lahunia som störst ungefär två dygn efter Solens vågpunkt och först då räknas det kimzônska året ta sin början.

Månaden

Indelat i tre påföljande niveckor med 9 dygn vardera efterföljt av en trident med 3 dygn. Tack vare förskjutningen mellan sol och måne stämmer inte den kimzônska månaden med varken den nyjoriska kalendern eller den aidniska kalendern utan ligger två dygn efter. [1] Kalendermånaden inleds nu vid Nymåne.

Nivecka

Period om nio dygn som varje månad följer tre efter varandra. Ett år om tolv månader har således 36 niveckor. De tre niveckorna i en månad kallas för sjötid och är den sammanhängande tid som är vanlig att arbeta. Sjötid kan även betyda andra perioder som en felicier tjänstgör eller är i arbete

Trident

Period om tre dygn som avslutar varje månad. Ett år om tolv månader har således 12 tridenter. En trident kallas gärna för landtid och är den tid det är vanligt att vila från arbete. Landtid kan dock även betyda andra perioder en felicier inte tjänstgör eller är i arbete.

Dygnet

Indelat i sex vakter och tar sin början två timmar innan den astronomiska midnattspunkten. Se: Kimzônsk tidmätning

Årstider

Året indelat i tre årstider enligt gammal tradition från Garumnos:

• 1) Tidig vår till tidig höst - ca åtta månader
• 2) Tidig höst till sen höst - ca en månad
• 3) Sen höst till tidig vår - ca tre månader

Om bakgrunden till denna indelning tvistas Feliciens lärde, dvs. det fåtal som ägnat frågan uppmärksamhet och inte accepterat det som en sanning att ej betvivla. Den mest troliga teorin är helt enkelt att hav och sjöfärd kring Garumnos gjorde att en lång tid till havs, följt av en kort tid för reparation och rustning av skepp avslutades med en tid för vila och förberedelse.

Tidevarv

Feliciens historiker och astrologer definierar tiden utifrån de astronomiska förhållanden och historiska skeenden som präglat varje såkallad tidevarv genom att namnge dessa efter olika havslevande djur. Betydelsefulla perioder har varit Havsrockans tidevarv då Felicien etablerade sig för allvar som kolonimakt i Ormsjön och norra Soluna samt Vithajens tidevarv som präglades av krigen mot dermaner och berendier.

Månader

Kimzônsk månad 30 dygn

1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 (nivecka)

1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 (nivecka)

1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 (nivecka)

1, 2, 3 (trident)

Felicisk (kimzônsk) tidmätning

Felicierna mäter tiden efter ett system de redan använde innan de ankom Kopparhavet. Deras dygn är uppdelad i vakter bestående av fyra soltimmar uppdelade i åtta halvtimmeslånga glas. Ursprunget till detta är de klepsyder som kimzônerna engång använde, vattenur regulerade av tidvattnet. En tumregel även använd i dag av alla sjöfarare är den såkallade tolvregeln, en regel som på ett ungefärligt sätt anger hur snabbt och högt tidvattne rör sig. Förenklad så anger denna att mängden vatten som rör sig orsakad av tidvatten kan indelas i tolv delar. Tidvattensklepsydren var konstruerade utifrån detta fenomen och delade inn dygnet i sex perioder med samma mängd vatten i rörelse. Dessa perioder eller vakter används i hela det feliciska samhället men är kanske mest kända för att användas maritimt och då sjöfarare i hela Kopparhavet har anammat systemet.

• 22-02 Kattvakt

• 02-06 Morgonvakt

• 06-10 Ebbvakt

• 10-14 Dagvakt

• 14-18 Flodvakt

• 18-22 Kvällsvakt

Kattvakten anses av felicierna som lyckosam då det är under denna mörkaste del av dygnet som deras kattgudinna Feliz bäst kan hålla ett öga på sina barn där hos sitter ovanpå månen och viftar på svansen.

Religiösa och traditionella högtider

I Felicien finns flera religioner representerade och de har alla sina egna högtider. Hos tolanerna är dyrkan av de Gamla gudarna stark och har också delvis spridit sig till kimzonerna. Deras högtider är oftast inriktade på jordbruksfester av olika slag. Det kimzonska panteonet är inte lika jordbrukscentrerat och det finns också flera högtider som är mera av nationella än religiösa högtider. Många av dessa kimzonska högtider är nu allmänfeliciska men några är nästan rent kimzonska.

I det feliciska vardagslivet är egenskaper som självbehärskning och kontroll eftersträvansvärda och de religiösa högtiderna fungerar som ventiler till denna självkontroll och många av riterna handlar om att kanalisera primala drivkrafter: våld och sex. Många av riterna omfattar också maskspel vilket innebär att de tillåter en anonymitet som upplöser de stora sociala och etniska skiljelinjerna inom Felicien.

Här tas enbart de större högtiderna upp och det finns flera högtider, många av dem regionala eller lokala till sin karaktär.

• Felisalierna (kimzon "Aaliya Anatadanu")

Denna tredagarshögtid som firas till åminnelse av Felics uppstigande från Underjorden är Feliciens största högtid. I tid sammanfaller den med vårens första blomstring och sjöfartsäsongens början. Dess tredje dag är vårdagjämningen och räknas i den gamla kimzonska kalendern som årets första dag. Under festens första dag fastar felicierna i sorg över när Dagons rövade bort Felis. Felisstatyer bärs runt i processioner i bärstolar. Bredvid hennes procession går vitklädda och i ansiktet vitmålade felicier som bär en tom tron. Denna symboliserar Dagon. Rituella dueller utkämpas under hela dagen där demonmaskbeklädda män, symboliserande Dagon, kämpar mot och alltid besegrar de lejonmaskförsedda män som symboliserar Philas. Dessa dueller är arrangerade, utkämpas med trävapen och ingen skadas allvarligt. Felis staty bärs till gravplatserna och ibland ner i gravkamrar och in i mausoleer. Under natten till den andra dagen har de demonmaskförsedda männen stor fördel hos de kattmaskerade kvinnorna som låter sig rövas bort. På festens andra dag öppnas alla Paridontempels portar och Paridon bärs i procession genom städernas gator och på båtar i hamnar och floder. Kvinnorna iklär sig vita lejonmasker och drar genom gatorna i vildsinta flockar. De utför djuroffer och stänker ner sina vita dräkter och masker med blod. På den tredje dagen duellerar män om kvinnornas gunst. Kvinnorna bär sina vita lejoninnemasker och männen antingen demonmask eller paridonmask (ett nästan perfekt, lite skrämmande, mänskligt ansikte). De flesta sådana dueller sker med trubbiga vapen och till första blodsdroppen, men ibland går duellerna överstyr och skarpa vapen används. Sent på dagen bärs Felis och Paridons statyer bärs in i Felis tempel. På kvällen och natten sker det ett ivrigt kopulerande mellan de paridonmaskförsedda männen och kvinnor som nu åter tagit på sig svarta kattmasker.

• Philasiaden

Denna högtid firas i samband med druvskörden på sensommaren. Det är den enda kimzonska högtid som är av jordbrukskaraktär och det är också den högtid som spritt sig vidast bland alla olika felicisk befolkningsgrupper. I samband med den arbetskrävande druvskörden tappas också det första fjolårsvinet och festligheternas processioner av Philastatyer där kvinnor kastar små keramikphallosar på männen som bär gudastatyn genom vingårdarna är mycket uppsluppna. Enligt vissa varianter av den kimzonska skapelsen lyckades Philas få den zykidosiska lejoninnan på fall genom att lura henne att dricka av vindruvans saft. Till minne av detta firar feliciska kvinnor under Philasiadens nätter genom att iklädda lejonmask försätta sig i en form av vindrucken extas och i flock rusa genom fält och skog i jakt på djur att slita i stycken och uppsluka och män att våldsamt förlusta sig med. Förlustelserna är våldsamma och det är mången felicisk mans dröm OCH mardröm att fångas av en flock av Philas lejoninnor!

• Garumos minnesdag

Denna dag firas till det grusade Garumos och farkhonernas minne. Flagellation, gråt, tandgnissel och allmän botgörelse avslutas med sjösättningen av små modellbåtar i vilka brinnande lyktor placeras. Få icke-kimzoner deltar i denna fest.

• Kalameikos och Elissas dag

Denna dag firas till minne av Kalameikos och Elissa - de två kimzoner som alla kimzoner strävar mot att efterlikna. På denna dag är det också populärt för feliciska par att gifta sig.

• Ankomstdagen (även kallad Korpens dag)

Ankomsten till Felicien firas med regattor, flottparader, rituella dueller mellan kimzoner och tolaner (kimzoner vinner alltid...) och offret av nio tolanska slavar eller kriminella (medelst labrys). Få icke-kimzoner deltar frivilligt i denna fest.

• De Lyckligas dag

Denna dag minns felicierna sina döda. Festmåltider hålls på gravplatserna och i mausoleerna då Dagon för en dag låter de dödas andar vandra på jorden. De efterkommande bär sina döda förfäders dödsmasker. De Lyckligas dag sammanfaller med höstdagjämningen.

• Skördefesten

En tolansk högtid där spannmålsskörden firas med sång och fest. Skördefesten sammanfaller med sommarsolståndet och Khemosh tackas.

• Stora slakten, Massakern

Under sommaren leker stor stim av tonfisk och svärdfisk i vattnen kring Kopparhavets öar. Feliciens fiskare samlas då till den Stora slakten eller Massakern där stim av dessa gigantiska fiskar vallas in i "nätborgar" och till ljudet av paridonprästernas sång harpuneras i grunt vatten som färgas rött av blod. I Arados sker hippokampjakten på samma sätt.

• Segerfesten

Denna dag firar Paridons seger över den zykidosiska draken. Grupper av män i roddbåtar duellerar med varandra i en rodd- och rammkamp. Båtarna är dekorerade så att de på avstånd ter sig som drakar respektive moln. I de molnklädda båtarna står Paridon som galjonsfigur. Segerfesten sammanfaller med vintersolståndet.

• Befrielsedagen

Prinsessan Arishanats förförelse och halshuggning av usurpatorn As-Sarhadon och friheten från det dermaniska oket firas. Kvinnor klär sig i den mest förföriska högtidsdräkten och tågar i procession med "konstgjorda" (ofta preparerade aphuvuden) avhuggna huvuden i sin hand. En del aristokratiska kvínnor och högt uppsatta Felisprästinnor offrar efariska slavar och går således med äkta huvuden i hand.

• Paridons välsignelse, Paridonsdopet, Paridons smörjelse

Kimzonsk tradition påbjuder att alla kimzoner ska överösas av havsvatten inom en vecka från födseln. Enligt en del förståsigpåare är detta anledningen till att få kimzoner bosätter sig längre än en eller två dagsresor från havet.

• Måndagarna

I tolansk kultur är kvinnors sexualitet och fruktbarhet intimt förknippad med mångudinnan Lavini och månens faser. Vid full-, mörke- och nymåne genomförs riter förknippade med renhet, fruktbarhet och sexualitet. Beroende på månfasen kan det innebära allt från total avhållsamhet till gudomligt påbjuden samlagsplikt (för gifta kvinnor). Denna ursprungligen tolanska religiösa tradition är nu nästan helt allmänfelicisk.

• Begravningar

I Felicien dominerar kremering av de döda framför jordbegravning. Traditionen påbjuder att en avliden bränns inom ett dygn från döden och undantag görs nästan bara vid sjöresor. De döda placeras iklädda högtidsdräkt på bål och på bålen medföljer ibland rika gåvor. Askan samlas sedan i urnor som placeras direkt i jorden eller i kalkstenen uthuggna kollektiva gravkammare. De rikaste bygger tornliknande mausoleer som fungerar som familjegravar. Innan den döde bränns görs ofta en dödsmask. Denna görs oftast i vax som sedan kan fungera som förlaga till masker i terrakotta eller ädelmetall. Maskerna förvaras oftast i hemmets husaltare.

• Giftermål

Giftermål firas vanligen i brudens hem och är högtidliga och samtidigt uppsluppna affärer där brudköp, hemgift och morgongåva noga regleras i äktenskapskontrakt. I dagligt språk skiljer man mellan Paridonsgifte som sker i brudens hem och med hennes föräldrars samtycke och Dagonsgifte som sker i brudgummens hem och mot brudens föräldrars samtycke och ofta föregås av brudrov. Noteras bör att i Felicien är det kvinnan som förväntas fria till mannen.

• Sjöormsjakten

Varje vår blåser drakvindarna från ormsjön och stim av sjöormar söker sig till Koalintviken för att leka. I dessa tider samlas unga män i Felicien för att bege sig på ormjakt. Ormjakten ses som en viktig manbarhetsrit och ses som en efterliknelse av Paridons kamp med den zykodiska draken.

• Andedanser

Slavarna i Felicien samlas regelbundet och genomför andedanser. Vid dessa tillfällen kallar prästerna och prästinnorna på de mäktiga andarna, Loa/Lwa, som tar besittning i deltagare och rider dem i dansen ackompanjerade till extatisk rytmisk musik samt stora bål. Bland vissa feliciska unga anses de mycket spännande och "förbjudet" att inkognito besöka och delta i en av slavarnas andedanser.

• Galmons uppenbarelse

För nästan 300-år sedan uppenbarade sig stridsguden Galmon för sina första utvalda krigare, De Avskiljda, i Porto Horyni. Sedan den dagen dör alla feliciska krigare med hans namn på läpparna i hopp om att återfödas i Ärans Salar. Varje sommarsolstånd firar alla stridsdugliga kimzoner och många felicier av annan börd Galmons uppenbarelse. Till ljudet av trummors rytmer och flöjters spel dansar de nakna kring stora bål med spjut och svärd och spiller sitt blod till Galmons ära. Med den rytmiska kadensen: "Vårt blod! Våra själar! För dig, O Galmon!" hänger de sig till stridsguden.