Arcivaliska tideräkningen

Denna tideräkning infördes 212 e.O. av den Lysande Vägens exark Arcival (Arcivallõ) och räknar åren från profeten Odos uppenbarelse. Tidigare hade den Kejserliga Jorpagniska Tideräkningen varit använt och även det gamla joriska (imperiska) kalendersystemet. Bakgrunden för reformen var dels en motvilja mot att använda hedniska namn på månader och högtider men huvudsakligen att komma till rätta med kalendariska felaktigheter som uppstått under Mörkertiden samt att räkna åren från en mera relevant händelse. Arcivals nya system gjorde tideräkningen mycket mera exakt och även om alla hans tankar inte kom till sin fulla rätt var det avsevärda förbättringar som gjordes. Speciellt folket uppskattade de regelbundna högtiderna och de lediga dagarna som nu infördes. Själva genomförandet av reformen, där 1277 PV följdes av 212 e.O., arbetades fram av de två mandelmunkarna Kostobir Klavius och Lugo Illiõ. Dessa två lärda komputörer färdades genom alla den Lysande Vägen domäner och det var tack vare det väl utbyggda nätverk av präster och munkar som tideräkningen kunde införas samtidig över ett stort område. Värt att notera är att år 0 inräknas i den Arcivaliska Tideräkningen som ett eget år och motsvarar 1066 PV i den Kejserliga Jorpagniska Tideräkningen.

Exarkens kalendersystem

Året har 360 dygn fördelade på 12 månader med i snitt 29 dagar i varje och 12 festdagar utanför månaderna. Ursprungligen var tanken att ytterligare två festdagar skulle finnas men detta blev aldrig infört. Månaden är kortare än måncykeln och följer inte månfaserna. Varje kalendermånad är indelad i två 14 dagars perioder, såkallade fortdagar, med en ledig Odosdag i mitten. Veckobegreppet, känd från de akrogaliska kalendrarna, används endast om de två festperioderna varje halvår, Sommarveckan om sju dagar och Vinterveckan om fem dagar. Månaderna Etinne och Halve delas av dessa två festveckor och har således ingen Odosdag i mitten. Dagen räknas från soluppgången till solnedgång men själva dygnet räknas från midnatt. Kalenderåret tar sin början vid Etins dag som infaller vid vintersolståndet.

• Etinsdag (vintersolstånd)

• Förstadag

• Botsdag

Etinsmånad (Etinne) 14 dagar

Öppnemånad (Öppne) 29 dagar

Kallmånad (Kallte) 28 dagar

Tömånad (Töe) 29 dagar (vårdagjämning 15)

Spiremånad (Spire) 29 dagar

Gromånad (Grodde) 31 dagar

Halvmånad (Halve) 14 dagar

• Mundes dag

• Tyrs dag

• Odes dag

• Soldagen (sommarsolstånd)

• Tars dag

• Frids dag

• Lars dag

Halvmånad (Halve) 14 dagar

Växemånad (Växte) 29 dagar

Mognadsmånad (Mogne) 29 dagar

Skördemånad (Skörde) 29 dagar (höstdagjämning 14)

Vilomånad (Vile) 29 dagar

Mörkermånad (Mörke) 30 dagar

Etinsmånad (Etinne) 14 dagar

• Ångerdag

• Sistadag