Zorakiska inbördeskriget
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Krig som utspelade sig mellan 284 (eller 292?)-308 e.O. i Zorakin. Kallas även Tronföljdskriget och Brödrakriget. Utkämpades mellan Iberiko Bastarden och hans bröder Borodrik II och Valien IV den Store. Bakgrunden var i stor grad Stora Schismen som splittrat Lysande Vägen i två grenar.
- Dessa kungar och deras fejd är huvudpersonerna bakom det Zorakiska inbördeskriget (284 eller 292 till 308) vilket är ett brödrakrig med kraftiga religösa inslag. Huvudtemat kan sägas vara att både den nya Aidniska LV och den Caddiska LV satsar på fel häst (Bodorik och Iberiko). Det blir den yngste brodern, Valien, som segrar (och hämnas sin bror Bodoriks död). Den Luksiliske hertigen av Gredelmark (dåvarande markgreven av Gredelmark) spelar en nyckelroll.[1]
- Under kriget gör Iberiko Slättebo till ett hertigdöme. Tidigare var det ett markgrevskap (Slättemark?) och innan dess ett grevskap i nordligaste Dreverike. [2]
- Vad het markgreven som Iberiko gjorde till hertig? (Namnförslag: Xxx Kaltenban?)
265-281-296 eO Borodrik II
269-296-308 eO Iberiko Bastarden
270-308-330 eO Valien IV den Store
Från Gredelmarks historia:
- Så småningom vann markgrevskapet status som hertigdöme. Detta skedde i samband med det zorakiska tronföljdskriget som började år 296 e.O. I detta krig bröt den dåvarande luksiliske markgreven de tidigare luksiliska markgrevarnas (och även de senare luksiliska hertigarnas) vana att hålla sig utanför zorakisk inrikespolitik. Han lät först skydda och gömma den prins som senare kom att bli Valien IV och var sedan även en av de första högre adelsmännen som tog ställning på Valien IV:s sida, när denne förklarade krig mot Iberiko Bastarden. Som tack för sina insatser utnämndes senare Markgreven av Gredelmark till Hertig av Gredelmark och Luksilo. Hertigfamiljen fick dessutom särskilt långtgående inrikes- och handelsfriheter av kung Valien IV som tack.