Erebos

Från Ereb altor
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Erebos
Karta
Karta över Erebos
Invånarantal ca 1 250 000
Befolkning 80% människor, 20% ankor
Huvudstad Nohstril (ca 9000)
Styrelseform plutokrati
Exportvaror skaldjur, ädelstenar, tyger
Importvaror timmer, spannmål
Armé Liten riksarmé. Gott om legosoldater. Inget folkuppbåd
Religion dyrkan av Fraschikel. Lysande vägen stark.
Övrigt Erebos styrs av ett råd bestående av ledarna för de fem största handelshusen.



Historia

Här kan man skriva om Erebos historia.

Geografi

Här skriver man om Geografi på öarna.

Klimat

Platser

Flora & Fauna

Städer

Här skriver man om städer

Nohstril

Huvudartikel:Nohstril

Här skriver man övergripande om staden Nohstril. Eftersom Nohstril kanske har väldigt mycket fakta om sig kan den få ha en egen huvudartikel

Samhälle

Klasser

Styre

Utrikespolitik

Militärmakt

Religion

Kultur

Erebosiska kalendern

Tideräkning

Erebos använder den Nyjoriska kalendern. Denna utgår från joriska kalendersystemet och Arcivaliska Tideräkningen.

Festdagar

Erebosierna gillar att minnas sin historia genom att dedikera festdagar till viktiga händelser. Ofta artar de sig på sätt som har foga att göra med faktiska skeenden men gärna med desto "festligare" aktiviteter. De tre öarna i det erebosiska riket har alla sina egna händelser, eller dagar, de firar.

Dakkilitiska

  • Blånäsa

2 Girsag (trettonde före mellan Girsag)

Denna dag gäller det att på något vis färga någon annans näsa blå. Om man lyckas med denna bedrift måste den blånäste underkasta sig alla de önskemål och uppgifter som förövraren befaler under resten av dagen. Sen går man på blånäsekalas där alla färgar sina näsor blå och kommer med alsken obskyra önskemål och uppmaningar gentemot övriga blånästa. Detta är årets bästa dag enligt Erebos mäktigaste man Serafim Festglade.

  • Sagrins erövring

25 Melendo (nioende efter mellan Melendo)

En tävling där det gäller att först ta sig upp i statyn av Sagrin Erövraren som står ute i Nohstrils hamnbassäng. Varje deltagare måste simma ut till statyn och sedan utan hjälpmedel ta sig upp i fyrfatet som Sagrin lyfter over 30 meter upp. Möllan, Tullhuset eller nedanfor S:t Tyrestemplet är de vanligaste startplatserna. Hela stadens befolkning och även många dakiliter utommurs från samlar sig i hamnen för att bivåna "Erövringen". Efter simmningen tar klättringen vid, och utmaningen är nu inte bara den lulladoljeinkletade statyn utan även att undgå övriga deltagare och deras fula trix. Vänstra höften är en mycket svår forcering, likaså den beryktade "Underarmen". I vecken som bildas av halsduken den forne solfararen bär (vilket den modemedvetne kan känna igen som en efarisk shebschal) är det populart att lägga sig bakhåll, och många är de som gjort ofrivilliga stup härifrån. Få vågar göra det såkallade "öronskuttet", men flera sekunder kan vinnas för den djärve och höstar alltid stora aplåder hos publiken oavsett utgång. På kvällen festas det längs bryggorna och i Femhusrådets residens hölls en stor bankett till vinnarens ära.

Beyuranska

  • Flest broar

16 Girsag (mellan Girsag)

I Beyurals största stad Gringul är broarna otaliga och här har en festdag uppkommit där det gäller att korsa så många av dessa som möjligt (rekorden är 237, satt av en ovanligt snabb pärlbrämstickargesäll 574 eO). Tävlingar arangeras, både ordentliga kapplöpningar för snabba springare och mera fridsamma lämpade för romantiska par. Bakgrunden till denna tradition går tillbaka till 420-talet eO då hela Gringul var inblandat i ett regelrätt inbördeskrig mellan lönnmordarna i Svarta Handen och ett jorpagnisk tjuvgille som etablerat sig i staden. Hur tvisten uppstod är okänt men eftervart var det en maktkamp om vem som kontrollerade flest broar, vilket indirekt ger kontrollen over Gringuls olika stadsdelar. En grupp äventyrare inhyrda av handelshuset Ermini lyckades till sist ta livet av båda grupperingarna ledare och ett nytt styre kunde återinföras i staden.

  • Cyklopslakten

15-17 Minde (första före till första efter mellan Minde)

Även detta en tävling som hålls i Gringul. Tolv inhyrda legosoldater sätts att vakta ett "Fäste" i form av en byggnad, ett skepp eller en plats där en "skatt" (stor summa pengar) placerats. Sen får vem som helst försöka erövra skatten, i praktiken endast möjligt genom att döda "cykloperna". Fästet finns alltid där publik kan samlas för att bivåna spektaklen och rundt omkring i en rejäl folkfest förekommer allt i från vadslagningar till försaljning av grillade skaldjur. Om ingen lyckas inta fästet på tre dygn får väktarna skatten själva. Ofta utbryter stridigheter mellan olika grupperingar av krigare som försöker ta sig in och det har flera gånger händt att "cykloperna" håller stånd tills inga flera "slaktare" finns. Cyklopslakten har också fått oväntade utgångar, exempelvis 606 eO då två krigare den tredje dagen tog sig i det bevakade hamnmagasin som var "Fäste", förbi alla nedkämpade cykloper och 23 döda slaktare, och hittade en tom skattkista. Det visade sig att en berendisk fasadklätrerska redan under första natten hade tagit sig in och försvunnit med hela skatten - och det utan att spilla en enda droppe blod!

  • Krabbätardagen

8 Byrdo (sjätte före mellan Byrdo)

En fullmånenatt hösten 268 eO invaderades Beyurals västkust av otaliga raugoner. Tusentals beyuraner åts upp eller fördes ut till insektoidernas kolonier (där de gick ännu hemskare öden till mötes). För att minnas denna tragiska händelse, och för att "ta igen", hålls det denna tid på året stora fester där det frotsas i fiskade havskrabbor och alla äter tills de stupar. Ett vanligt straff for småbrottslingar är att tvingas städa upp efter dessa kalas.

Targerotiska

  • Gåta

30 Fateska (fjortonde efter mellan Fateska)

Denna dag ställer alla varandra gåtor. Det är också vanligt att Stormannahusen utlyser ett pris till den ogifta flicka som först svarar rätt på en gåta som i gryningen läses upp av husets skald. Under dagen roar även alla andra sig med alla klura ut svaret, och på kvällen är det fest i rundhuset. Traditionen är inspirerad av den gåta Sphinxen i Din Medich engång ställde till "fiskerskans dotter" när hon frågade om sin framtid. Ingen minns längre gåtan men alla vet att lösningen var "förtiotvå" (vilket aven över hela Erebos har blivit det gangsa svaret på dumma frågor). Fiskerskans dotter blev senare targeroternas mytomspunna drottning.

  • Olog Mashnik

1-4 Tannan (månedag till tolfte före mellan Tannan)

Targero älr den enda av de erebosiska öarna där det finns svartfolk, djupt nere i vulkangrottorna vartifrån de alltid har varit ett hot. Under Mörkertiden växte deras stammar i styrka och utan kejserliga joriska legionärer till försvar led folket svårt. Så en dag erbjöd en hövding av massiverna, urbefolkningen, de joriska småbyarna en allians. De två folken skulle gå samman, organisera sina krigare, och driva tillbaka svartfolken när de kom upp ur sina hålor. Detta var framgångsrikt och i flera slag kom jorer och massiver att kämpa sida vid sida i vad som kallades "Olog Mashnik" på massispråket. Ett arv från dessa allianser är den festdag med samma navn som över hela Targero hålls mot årets slut och där det tavlas i krigskonster; kortsvärd, slungkastning och sköldbatalj, samt i långhopp och i grottlöp. Massiverna brukar delta i dessa tävlingar, ett av få tilfällen de två folken umgås varandra i dagens Erebos. Numera tar Femhusrådets legosoldater sig av svartfolken men fortfarande föjs ibland Olog Mashnik av mindre räder mot svartfolken.