Landori

Från Ereb altor
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Alvrike söder om Nidabergen och norr om Berendien. Styrs av kung Pargal.

Historia

1547 f.O.
Svartfolken tränger ner i Landori genom Nidapasset. Framför sig driver de en nargurisk människostam. Alverna tvingas tillbaka från passet men nere vid Landoris sjöar (dagens Torshem) lyckas de med människornas hjälp hejda svartfolken. Människorna som kallar sig ovater (n. howather) ges som belöning tillstånd att bosätta sig vid sjöarna söder mot att de lovar försvara Nidapasset mot ytterligare anfall från svartfolken. Ovaternas herse Kathenowi mottar en spira från en silverlind som symbol för avtalet.
1065 f.O.
Väster om Landori utropar människorna Kejsardömet Jorpagna.
1025 f.O.
Kejsar Tiberion går in i Tolan vid staden Tremium (dagens Atrema) och lägger under sig hela Tolan.
1022 f.O.
Alverna känner sig hotade av det främväxande Jorpagna men lugnas av Tiberions avtal där Landoris självständighet garanteras. Jorerna lovas fri färdsel genom Landoris södra skoger och upp till Nidapasset.
1017 f.O.
Jorerna befäster vägarna genom Landori trots alvernas protester.
828 f.O.
Kejsarinna Zenobia tar makten i Jorpagna och sluter frid med alverna genom att återupprätta Tiberions avtal.


149 f.O.
Alverna stödjer människorna mot svartfolken i det mytomspunna Slaget vid Sankmas Klint. Avtal om evig fred mellan folken sluts och Alvkronan skänks till människorna. Hövdingen Tebarkhuz blir den första att bära kronan då han utses som Kung av Berendia.
4xx e.O.
Många alver emigrerar till Aidne och det nya riket Goiana.
565-567 e.O.
Alver från Landori invaderar Cerskogen. Alverna anser att Tevatenu återvänt då gamla lindar åter skjutit skott. Trollen ogillar tilltaget och det hela resulterar i krig i skogen. Lirvella stödjer alverna medan nomaderna däremot bekämpar alverna. (Varför?)

Geografi