Arcivaliska tideräkningen

Från Ereb altor
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Denna tideräkning infördes 212eO av den Lysande Vägens exark Arcival (Arcivallõ) och räknar åren från profeten Odos uppenbarelse. Tidigare hade den Kejserliga Jorpagniska Tideräkningen varit använt och även det gamla joriska kalendersystemet. Bakgrunden för reformen var dels en motvilja mot att använda hedniska namn på månader och högtider men huvudsakligen att komma till rätta med kalendariska felaktigheter som uppstått under Mörkertiden samt att räkna åren från en mera relevant händelse. Arcivals nya system gjorde tideräkningen mycket mera exakt och även om alla hans tankar inte kom till sin fulla rätt var det avsevärda förbättringar som gjordes. Speciellt folket uppskattade de regelbundna högtiderna och de lediga dagarna som nu infördes. Själva genomförandet av reformen, där 1277 PV följdes av 212 eO, arbetades fram av de två mandelmunkarna Kostobir Klavius och Lugo Illiõ. Dessa två lärda komputörer färdades genom alla den Lysande Vägen domäner och det var tack vare det väl utbyggda nätverk av präster och munkar som tideräkningen kunde införas samtidig över ett stort område. Värt att notera är att år 0 inräknas i den Arcivaliska Tideräkningen som ett eget år och motsvarar 1066 PV i den Kejserliga Jorpagniska Tideräkningen.


Det arcivaliska kalendersystemet

Året har 360 dygn fördelade på 12 månader med i snitt 29 dagar i varje och 12 festdagar utanför månaderna. Ursprungligen var tanken att ytterligare två festdagar skulle finnas men detta blev aldrig infört. Månaden är kortare än måncykeln och följer inte månfaserna. Varje kalendermånad är indelad i två 14 dagars perioder, såkallade Fortdagar, med en ledig Odosdag i mitten. Veckobegreppet, känd från de akrogaliska kalendrarna, används endast om de två festperioderna varje halvår, Sommarveckan om sju dagar och Vinterveckan om fem dagar. Månaderna Etinne och Halve delas av dessa två festveckor och har således ingen Odosdag i mitten. Dagen räknas från soluppgången till solnedgång men själva dygnet räknas från midnatt.


  • Etinsdag (Vintersolstånd)
  • Förstadag
  • Botsdag


Etinne 14 dagar

Öppne 29 dagar

Kallte 28 dagar

Töe 29 dagar (Vårdagjämning 15)

Spire 29 dagar

Grodde 31 dagar

Halve 14 dagar


  • Mundes dag
  • Tyrs dag
  • Odes dag
  • Soldagen (Sommarsolstånd)
  • Tars dag
  • Frids dag
  • Lars dag


Halve 14 dagar

Växte 29 dagar

Mogne 29 dagar

Skörde 29 dagar (Höstdagjämning 14)

Vile 29 dagar

Mörke 30 dagar

Etinne 14 dagar


  • Ångerdag
  • Sistadag