Arcivaliska tideräkningen

Denna tideräkning infördes 212eO av den Lysande Vägens exark Arcival(Arcivallo) och räknar åren från profeten Odos uppenbarelse. Tidigare hade den Kejserliga Jorpagniska Tideräkningen varit användt och även det gamla joriska kalendersystemet. År 1277 PV följdes av år 212 eO. Bakgrunden för denna reform var dels en motvilja mot att använd...

Kalendern

Året har 360 dygn fördelade på 12 månader med i snitt 29 dagar i varje och 12 festedagar utanför månaderna. Månfaserna följer inte månaderna.

Varje månad är indelade i två 14 dagars perioder, såkallade Fortdagar med en ledig Odosdag i mitten. Veckobegreppet används om de två festeperioderna varje halvår, sommarveckan och vinterveckan. Månaderna Etinne och Halve delas av dessa två festeveckor.

Etinsdag (Vintersolstånd)

Förstadag

Botsdag

Etinne 14 dagar

Öppne 29 dagar

Kallte 28 dagar (månadens sjätte dag faller bort*)

Töe 29 dagar

Spire 29 dagar

Grodde 31 dagar (två extra dagar i slutet av månaden för att sådden skal ta sig ordentligt**)

Halve 14 dagar

Mundes dag

Tyrs dag

Odes dag

Soldagen (Sommarsolstånd)

Tars dag

Frids dag

Lars dag

Halve 14 dagar

Växte 29 dagar

Mogne 29 dagar

Skörde 29 dagar

Vile 29 dagar

Mörke 30 dagar (den trettonde dagen Hemaquiels***)

Etinne 14 dagar

Ångerdag

Sistadag

• Kejsar Domion bestämde på sin dödsbädd att hans dödsdag skulle raderas ur kalendern.