Kejserliga Jorpagniska tideräkningen: Skillnad mellan sidversioner
m (flyttade Den Kejserliga Jorpagniska Tideräkningen till Kejserliga Jorpagniska Tideräkningen) |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
Denna | Denna tideräkning användes i [[Kejsardömet Jorpagna]] och dets kolonier mellan år 1065 fO då riket utropades, fram till dets fall vid den [[Tredje Konfluxen]] 599-598 fO och i fortsättningen helt till 212 eO då den [[Arcivaliska Tideräkningen]] togs i bruk. Den daterar åren från AV (ante victoriam) och PV (post victoriam)från år 0 [[Segeråret]]. Året inleddes vid olika tidpunkter under kejsardömets tid; vid dagen för [[Segern vid Grivela]], vid vårdagjämningen, vid dagen för gudinnan Eresciala ([[Ereshkigal]]) och även under en kort tid vid kejsar [[Domion|Domions]] farmors födelsedag. [[Mandelorden|Mandelordens]] munkar använder fortfarande detta sättet att datera historiska händelser även om den [[Lysande Vägen|Lysande Vägens]] ledning inte ser med blida ögon på sedvanan. 610 eO skrivs av mandelmunkarna 1676 PV. | ||
'''''Det joriska kalendersystemet''''' | |||
Dygnet indelas i 24 timmar och räknas från midnatt. | Året har 360 dygn fördelade på 12 månader med 30 dygn vardera. Månaden räknades ursprungligen från fullmånen men efter kejsar [[Domion|Domion Tebertinus]] reform år 365 PV (700 fO) frångicks detta och månfaserna följde inte längre månaderna. Månadernas ordning och deras namn efter de tolv tidsguddommarna har dock alltid varit den samma, och räknats från fullmånens fas. Månderna grupperades i kvartal om tre månader vardera, ''Vinterkvartale''t räknat från vintersolståndet och Persils första dygn, ''Vårkvartalet'' från vårdagjämningen och Iskamsis första dygn, ''Sommarkvartalet'' från sommarsolståndet och Melendos första dygn, och ''Höstkvartalet'' från höstdagjämningen och Taragans första dygn. Dygnet indelas i 24 timmar och räknas från midnatt. En timmes längd varierade med årstiden eftersom dygnets ljusa tid delades i tolv lika delar (med motsvarande tolv lika delar under den mörka tiden) så att en vintertimme är mycket kortare än en sommartimme. Detta orsakade dock inte några större problem under kejsardömets tid då alla joriska städer och förläggningar hade officiella solur som korrigerades till fasta tider. | ||
( | (vintersolstånd) | ||
'''Persil''' 30 dagar | '''Persil''' 30 dagar | ||
| Rad 16: | Rad 16: | ||
'''Fateska''' 30 dagar (31) | '''Fateska''' 30 dagar (31) | ||
( | (vårdagjämning) | ||
'''Iskamsi''' 30 dagar | '''Iskamsi''' 30 dagar | ||
| Rad 24: | Rad 24: | ||
'''Minde''' 30 dagar | '''Minde''' 30 dagar | ||
( | (sommarsolstånd) | ||
'''Melendo''' 30 dagar | '''Melendo''' 30 dagar | ||
| Rad 32: | Rad 32: | ||
'''Giren''' 30 dagar | '''Giren''' 30 dagar | ||
( | (höstdagjämning) | ||
'''Taragan''' 30 dagar | '''Taragan''' 30 dagar | ||
| Rad 41: | Rad 41: | ||
*Kejsar Domion införde vid sin reform | *Kejsar [[Domion]] införde vid sin reform ett system som rubbade den ursrungligen mycket ordningssamma i kalendern. Han var nämligen född på Gyrsags sista dag, olycksmånaden, och bestämde därför att denna dagen istället skulle bli Fateskas första dag. Fråga inte varför, de som gjorde så kastades till mantikororna. Denna praxis trasslar dock till det fortfarande för de lärde som efter [[Mörkertiden|Mörkertidens]] kaos försökt röja upp i gamla historiska dokument och fick som följd vid införandet av den [[Arcivaliska Tideräkningen]] att varje månad gavs 29 dygn istället för 30 som de ursprungligen hade. | ||
[[kategori:kalendrar]] | [[kategori:kalendrar]] | ||
Versionen från 3 december 2007 kl. 18.43
Denna tideräkning användes i Kejsardömet Jorpagna och dets kolonier mellan år 1065 fO då riket utropades, fram till dets fall vid den Tredje Konfluxen 599-598 fO och i fortsättningen helt till 212 eO då den Arcivaliska Tideräkningen togs i bruk. Den daterar åren från AV (ante victoriam) och PV (post victoriam)från år 0 Segeråret. Året inleddes vid olika tidpunkter under kejsardömets tid; vid dagen för Segern vid Grivela, vid vårdagjämningen, vid dagen för gudinnan Eresciala (Ereshkigal) och även under en kort tid vid kejsar Domions farmors födelsedag. Mandelordens munkar använder fortfarande detta sättet att datera historiska händelser även om den Lysande Vägens ledning inte ser med blida ögon på sedvanan. 610 eO skrivs av mandelmunkarna 1676 PV.
Det joriska kalendersystemet
Året har 360 dygn fördelade på 12 månader med 30 dygn vardera. Månaden räknades ursprungligen från fullmånen men efter kejsar Domion Tebertinus reform år 365 PV (700 fO) frångicks detta och månfaserna följde inte längre månaderna. Månadernas ordning och deras namn efter de tolv tidsguddommarna har dock alltid varit den samma, och räknats från fullmånens fas. Månderna grupperades i kvartal om tre månader vardera, Vinterkvartalet räknat från vintersolståndet och Persils första dygn, Vårkvartalet från vårdagjämningen och Iskamsis första dygn, Sommarkvartalet från sommarsolståndet och Melendos första dygn, och Höstkvartalet från höstdagjämningen och Taragans första dygn. Dygnet indelas i 24 timmar och räknas från midnatt. En timmes längd varierade med årstiden eftersom dygnets ljusa tid delades i tolv lika delar (med motsvarande tolv lika delar under den mörka tiden) så att en vintertimme är mycket kortare än en sommartimme. Detta orsakade dock inte några större problem under kejsardömets tid då alla joriska städer och förläggningar hade officiella solur som korrigerades till fasta tider.
(vintersolstånd)
Persil 30 dagar
Gyrsag 30 dagar (29)*
Fateska 30 dagar (31)
(vårdagjämning)
Iskamsi 30 dagar
Misiska 30 dagar
Minde 30 dagar
(sommarsolstånd)
Melendo 30 dagar
Byrdo 30 dagar
Giren 30 dagar
(höstdagjämning)
Taragan 30 dagar
Nusin 30 dagar
Tannan 30 dagar
- Kejsar Domion införde vid sin reform ett system som rubbade den ursrungligen mycket ordningssamma i kalendern. Han var nämligen född på Gyrsags sista dag, olycksmånaden, och bestämde därför att denna dagen istället skulle bli Fateskas första dag. Fråga inte varför, de som gjorde så kastades till mantikororna. Denna praxis trasslar dock till det fortfarande för de lärde som efter Mörkertidens kaos försökt röja upp i gamla historiska dokument och fick som följd vid införandet av den Arcivaliska Tideräkningen att varje månad gavs 29 dygn istället för 30 som de ursprungligen hade.