|
|
| Rad 33: |
Rad 33: |
|
| |
|
|
| |
|
| | '''De vanligaste tideräkningar och kalendrar som förekommer på Altor:''' |
|
| |
|
|
| |
|
| '''''DEN ARCHIVALISKA KALENDERN'''''
| | [[Den Archivaliska kalendern]] |
|
| |
|
| Denna kalender som infördes 212 eO av exark Archival bygger på den Kejserliga Jorpagniska kalendern men dras med de ändringar Solkejsaren Domion införde under sin regeringstid, ändringar som otaliga kalputörer och lärda sedan svurit över.
| | [[Den Kejserliga Jorpagniska kalendern]] |
| | |
| Året har 360 dygn fördelade på 12 månader med i snitt 29 dagar i varje och 12 festedagar utanför månaderna. Månfaserna följer dock inte månaderna.
| |
| | |
| Varje månad är indelade i två 14 dagars perioder, såkallade ''Fortdagar'' med en ledig ''Odosdag'' i mitten. Veckobegreppet används om de två festeperioderna varje halvår. Månaderna Etinne och Halve delas av dessa två festeveckor.
| |
| | |
| | |
| '''''Etinsdag''''' (Vintersolstånd)
| |
| | |
| '''''Förstadag'''''
| |
| | |
| '''''Botsdag'''''
| |
| | |
| | |
| | |
| '''Etinne''' 14 dagar
| |
| | |
| '''Öppne''' 29 dagar
| |
| | |
| '''Kallte''' 28 dagar (månadens sjätte dag faller bort*)
| |
| | |
| '''Töe''' 29 dagar
| |
| | |
| '''Spire''' 29 dagar
| |
| | |
| '''Grodde''' 31 dagar (två extra dagar i slutet av månaden för att sådden skal ta sig ordentligt)
| |
| | |
| '''Halve''' 14 dagar
| |
| | |
| | |
| '''''Mundes dag'''''
| |
| | |
| '''''Tyrs dag'''''
| |
| | |
| '''''Odes dag'''''
| |
| | |
| '''''Soldagen''''' (Sommarsolstånd)
| |
| | |
| '''''Tars dag'''''
| |
| | |
| '''''Frids dag'''''
| |
| | |
| '''''Lars dag'''''
| |
| | |
| | |
| '''Halve''' 14 dagar
| |
| | |
| '''Växte''' 29 dagar
| |
| | |
| '''Mogne''' 29 dagar
| |
| | |
| '''Skörde''' 29 dagar
| |
| | |
| '''Vile''' 29 dagar
| |
| | |
| '''Mörke''' 30 dagar (den trettonde dagen Hemaquiels)
| |
| | |
| '''Etinne''' 14 dagar
| |
| | |
| | |
| '''''Ångerdag'''''
| |
| | |
| '''''Sistadag'''''
| |
| | |
| | |
| * Kejsar Domion bestämde på sin dödsbädd att hans dödsdag skulle raderas ur kalendern.
| |
Versionen från 29 oktober 2007 kl. 16.41
På Altor används många olika tideräkningar och kalendrar men alla har samma astronomiska förhållanden att utgå från.
Solåret består av 360 dygn.
Månen går genom sina faser på 30 dygn.
Altor lutar i förhållande till himmlakropparna och ger upphov till solstånd och jämndygn.
Året
Solåret räknas från middag vid en av solståndsdygnen.
Månåret räknas från midnatt vid valfri fullmåne, vanligen vid en av solståndsdygnen.
Kalenderåret räknas från valfritt datum men det är vanligt att anknyta till någon astronomisk observerbar tidpunkt.
Månaden
Månmånaden räknas från valfri fas.
Kalendermånaden räknas från valfritt datum.
Dygnet
Dygnet räknas vanligen från midnatt eller soluppgång, men även från midnatt och solnedgång.
De vanligaste tideräkningar och kalendrar som förekommer på Altor:
Den Archivaliska kalendern
Den Kejserliga Jorpagniska kalendern