Tideräkning: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 5: | Rad 5: | ||
Solåret består av 360 dygn. | Solåret består av 360 dygn. | ||
Månen går genom sina faser på 30 dygn. | Månen går genom sina faser på 30 dygn. | ||
Altor lutar i förhållande till himmlakropparna och ger upphov till solstånd och jämndygn. | |||
'''Året''' | |||
Solåret räknas från middag vid en av solståndsdygnen. | |||
Månåret räknas från midnatt vid valfri fullmåne, vanligen vid en av solståndsdygnen. | |||
Kalenderåret räknas från valfritt datum men det är vanligt att anknyta till någon astronomisk observerbar tidpunkt. | |||
'''Månaden''' | |||
Månmånaden räknas från valfri fas. | |||
Kalendermånaden räknas från valfritt datum. | |||
'''Dygnet''' | |||
Dygnet räknas vanligen från midnatt eller soluppgång, men även från midnatt och solnedgång. | |||
Rad 16: | Rad 41: | ||
Året har 360 dygn fördelade på 12 månader med i snitt 29 dagar i varje och 12 festedagar utanför månaderna. Månfaserna följer dock inte månaderna. | Året har 360 dygn fördelade på 12 månader med i snitt 29 dagar i varje och 12 festedagar utanför månaderna. Månfaserna följer dock inte månaderna. | ||
Varje månad är indelade i två 14 dagars perioder, såkallade | Varje månad är indelade i två 14 dagars perioder, såkallade ''Fortdagar'' med en ledig ''Odosdag'' i mitten. Veckobegreppet används om de två festeperioderna varje halvår. Månaderna Etinne och Halve delas av dessa två festeveckor. | ||
'''''Etinsdag''''' (Vintersolstånd) | '''''Etinsdag''''' (Vintersolstånd) |
Versionen från 28 oktober 2007 kl. 11.58
På Altor används många olika tideräkningar och kalendrar men alla har samma astronomiska förhållanden att utgå från.
Solåret består av 360 dygn. Månen går genom sina faser på 30 dygn. Altor lutar i förhållande till himmlakropparna och ger upphov till solstånd och jämndygn.
Året
Solåret räknas från middag vid en av solståndsdygnen.
Månåret räknas från midnatt vid valfri fullmåne, vanligen vid en av solståndsdygnen.
Kalenderåret räknas från valfritt datum men det är vanligt att anknyta till någon astronomisk observerbar tidpunkt.
Månaden
Månmånaden räknas från valfri fas.
Kalendermånaden räknas från valfritt datum.
Dygnet
Dygnet räknas vanligen från midnatt eller soluppgång, men även från midnatt och solnedgång.
DEN ARCHIVALISKA KALENDERN
Denna kalender som infördes 212 eO av exark Archival bygger på den Kejserliga Jorpagniska kalendern men dras med de ändringar Solkejsaren Domion införde under sin regeringstid, ändringar som otaliga kalputörer och lärda sedan svurit över.
Året har 360 dygn fördelade på 12 månader med i snitt 29 dagar i varje och 12 festedagar utanför månaderna. Månfaserna följer dock inte månaderna.
Varje månad är indelade i två 14 dagars perioder, såkallade Fortdagar med en ledig Odosdag i mitten. Veckobegreppet används om de två festeperioderna varje halvår. Månaderna Etinne och Halve delas av dessa två festeveckor.
Etinsdag (Vintersolstånd)
Förstadag
Botsdag
Etinne 14 dagar
Öppne 29 dagar
Kallte 28 dagar (månadens sjätte dag faller bort*)
Töe 29 dagar
Spire 29 dagar
Grodde 31 dagar (två extra dagar i slutet av månaden för att sådden skal ta sig ordentligt)
Halve 14 dagar
Mundes dag
Tyrs dag
Odes dag
Soldagen (Sommarsolstånd)
Tars dag
Frids dag
Lars dag
Halve 14 dagar
Växte 29 dagar
Mogne 29 dagar
Skörde 29 dagar
Vile 29 dagar
Mörke 30 dagar (den trettonde dagen Hemaquiels)
Etinne 14 dagar
Ångerdag
Sistadag
- Kejsar Domion bestämde på sin dödsbädd att hans dödsdag skulle raderas ur kalendern.