Kîmzon

Kîmzon

Kîmzon är ett språk besläktat med ithilgrom och vissa västkamsunska språk (ungefär lika närstående som tyska och svenska). Liksom ithilgrom skrivs kîmzon med ett konsonantalfabete från höger till vänster. Skriftspråket finns i två former: En kursiv form som skrivs med fjäderpenna på papyrus, papir och pergament eller med stylus på vaxanteckningsblock och en geometrisk blockform där bokstäverna målas med pensel eller graveras på sten, metall eller trä. Blockformen används i mera officiella sammanhang och kursivformen är numera i det närmaste utkonkurrerad av skriven feliciska.

Dagens felicier använder kîmzon i formella sammanhang, monumentalinskrifter och lärda verk. Enbart storkîmzoner lär sig att tala och läsa/skriva kîmzon fullt ut och småkîmzoner kan oftast språket endast hjälpligt. En del tolaner och geroner lär sig också kîmzon, speciellt om de är socialt ambitiösa.

Eftersom kîmzon skrivs med enbart konsonanter transkriberas kîmzonska namn och ord ofta med olika vokaliseringar beroende på den som läser eller den kîmzontalandes accent. Så kallas t.ex. Feliciens kung Kithagil på klassisk kîmzon men Kuthegil på koalint-felicisk dialekt.

Feliciska

Feliciska är ett språk som uppstått i mötet mellan tolansk jori, aidnisk jori, kîmzon och efariska. Det har en blandad vokabulär (ungefär 50% jori, 30% kîmzon, 20% efariska) och en enkel och regelbunden grammatik utarbetad av mandelmunkar. Det skrivs med det joriska alfabetet från vänster till höger. Språket används i dagligt tal av alla felicier och även i enklare korrespondens och räkenskap.

Inom feliciskan finns ett flertal dialekter:

• Koalintfeliciska (som är mest jorifierad)

• Österbuktsfeliciska

• Gerdikkfeliciska (som ligger närmast kîmzon)

• Sydpelenosisk feliciska

• Kolonialfeliciska (talas i de efariska kolonierna och har starka efariska inslag)

• Horyniska (talas i Porto Horyni och är en mycket säregen felicisk dialekt med inslag av pokti och niferländska)

En del lärde anser att krilloanska är en felicisk dialekt, medan andra anser att det är ett eget språk. Vissa lärde anser att frågan är meningslös tills dess en överenskommen distinktion mellan språk och dialekt kan definieras.

Feliciska språk – kort ordlista:

adan	härskarinna	s.
adon	herre	s.
an	kvinna	s.
anat	lycka	s.
carai	haj	s.
dag	död	adj.
el	gud	s.
galad	strid	s.
garum	fisksås	s.
geran	kvinnlig gäst	s.
geron	manlig gäst	s.
il	gud	s.
in	barn	s.
in	omyndig, barnslig	adj.
kithag	korp	s.
ko	lysande, glimrande, skimrande	adj.
ksar	befästning, borg	s.
lint	vik	s.
lot	orm	s.
mea	stadsdel	s.
on	man	s.
phil	kärlek	s.
porelo	ädelsten, pärla	s.
porto	port	s.
tyr	klippa	s.

Feliciska språk – betydelsen av vissa kîmzonska och feliciska koncept, ortnamn och namn:

adan = härskarinna; tilltalstitel för varje vuxen och gift kîmzan, speciellt om man tilltalar henne i hennes eget hem.

adon = herre, härskare. Som suffix då ordstammen slutar med vokal försvinner begynnelse A:et, så Pari(a)don.

an = kvinna (också vanligt suffix i kîmzonska kvinnonamn, t.ex. Arishan eller Imilkan)

Anatadan = Den lyckliga härskarinnan, kallad Felis på feliciska.

Carai(a)don = Hajarnas herre

Dagon = Döden, Paridons ständige ärkefiende, Besudlaren, Lögnaren.

Elikon = gudomligt skimrande; kortform för Den Gudomligt Skimrande Staden.

Galadon = Stridens härskare, son till Felis, Paridon och Dagon. Kallad Galmon på feliciska.

geron/geran = gäst; beteckning på frigivna slavar.

in = barn, omyndig; generell diminutivform.

joranon/joranan = jorisk man/kvinna (generell kîmzonsk beteckning på jorer)

kîmzan = fri kvinna

kîmzon = fri man

Kithagil = guds korp; namnet på Feliciens nuvarande konung, på feliciska Kuthegil.

Koalintos = Den Lysande Blå (viken). Det slutmål som Paridon lovade kîmzonerna i Kalameikos dröm.

Lotan = Ormkvinnan, Kaos, urhavets gudinna som besegrades av Paridon och Philas.

on = Man (också vanligt suffix i kîmzonska mansnamn, t.ex. Kiolomon)

-or = suffix som indikerar bestämd form pluralis.

-os = suffix som indikerar bestämd form singular.

Paridon = Allhärskaren

Philodon = Den älskade härskaren, kallad Philas (= Den Älskade) på feliciska.

Sidon = Jägaren; kortform för Den Drömmande Jägaren.

tolanon/tolanan = tolansk man/kvinna (beteckning på Tolans fria ursprungsbefolkning).

Tyros = Klippan; kortform för Den Gyllen Klippan.

tolanin = Tolans livegna befolkning, "Småtolaner".