En essaye till en felicisk historia naturaliae: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 3: | Rad 3: | ||
[[Kategori:Felicien]] | [[Kategori:Felicien]] | ||
En beskrivning av [[Felicien]]s djur och växter författad av den feliciska mandelacolyten [[Lykarion DiUriel]] vid [[Lyceet i Mafor]]. | En beskrivning av [[Felicien]]s djur och växter författad av den feliciska mandelacolyten [[Lykarion DiUriel]] vid [[Lyceet i Mafor]]. | ||
{{ citat | | |||
*Kritosek - Kermesek, från denna skördas löss som löses upp i vinäger och ger en dyr klarröd färg så kallad kimzonsk karmosin. | |||
*Krunsk ek - Urkisk ek | |||
*Holmek - Skogsek | |||
*Tempelceder - Libnonceder, kallas också Kungsceder då fällandet av dessa träd är regale | |||
*Erbulasgran, också kallad Omorika - Serebgran, kallas Nidagran i Torshem och norra Berendien | |||
*Pelenostall - Terpentintall, ur denna utvinns den skarpa cembraoljan som används i flera syften bl.a. som medicin, möbelolja och för retsinering av vin | |||
*Philasbröd - Ihannesbröd, kallas Odosbröd i större delen av Kopparhavsområdet | |||
*Felicisk tulpan - purpurfärgad tulpansort | |||
*Farkhonemon - Röd vallmo | |||
*Stjärnlilja - Krollilja | |||
*Fjäderlavendula - Lavendelart från söder om Erbulas som skiljer sig från den vanliga lavendeln genom en skarpare doft | |||
*Lavniros - Vit rossort döpt efter den tolanska mångudinnan Lavini | |||
*Muskatellsalvia - lokal salviaart med fyllig doft och smak | |||
*Felisleka - Kattmynta | |||
*Svartsvanshare - Hare m. svart svans | |||
*Svartsvanshjort - Tolansk kronhjortsras | |||
*Hornviperan - Behornad huggorm, tämjs ofta och används i olika feliciska kulter | |||
*Smaluggersnok - Grön vattensnok. Amçis följare håller den för helig. | |||
*Karmosinödla - liten röd ödla som finns i steniga områden och i städerna på hela Tolanhalvön. | |||
*Blå klockgroda - ätlig groda | |||
*Lökgroda - oätlig groda | |||
*Svart locust - liten köttbitarvariant som tämjs och släpps loss på den pelenosiska befolkningen av de illvättar som bor i de pelonsiska bergens djup. | |||
*Stor skräveltrut - mycket ljudlig och irriterande trut. Kallas ofta för Erebosiertrut av felicierna. | |||
*Alcedon - Kungsfiskare | |||
*Galadonufågel - Härfågel, anses av alla felicier vara ett omen för krig, kamp och strid, ett sändebud från Galmon | |||
*Natthäger - svart häger | |||
*Kritosek - Kermesek, från denna skördas löss som löses upp i vinäger och ger en dyr klarröd färg sk. kimzonsk karmosin. | |||
---- | |||
Utdrag från indexet till "[[En essaye till en felicisk historia naturaliae]]"|}} |
Versionen från 10 mars 2013 kl. 14.57
En beskrivning av Feliciens djur och växter författad av den feliciska mandelacolyten Lykarion DiUriel vid Lyceet i Mafor.
- Kritosek - Kermesek, från denna skördas löss som löses upp i vinäger och ger en dyr klarröd färg så kallad kimzonsk karmosin.
- Krunsk ek - Urkisk ek
- Holmek - Skogsek
- Tempelceder - Libnonceder, kallas också Kungsceder då fällandet av dessa träd är regale
- Erbulasgran, också kallad Omorika - Serebgran, kallas Nidagran i Torshem och norra Berendien
- Pelenostall - Terpentintall, ur denna utvinns den skarpa cembraoljan som används i flera syften bl.a. som medicin, möbelolja och för retsinering av vin
- Philasbröd - Ihannesbröd, kallas Odosbröd i större delen av Kopparhavsområdet
- Felicisk tulpan - purpurfärgad tulpansort
- Farkhonemon - Röd vallmo
- Stjärnlilja - Krollilja
- Fjäderlavendula - Lavendelart från söder om Erbulas som skiljer sig från den vanliga lavendeln genom en skarpare doft
- Lavniros - Vit rossort döpt efter den tolanska mångudinnan Lavini
- Muskatellsalvia - lokal salviaart med fyllig doft och smak
- Felisleka - Kattmynta
- Svartsvanshare - Hare m. svart svans
- Svartsvanshjort - Tolansk kronhjortsras
- Hornviperan - Behornad huggorm, tämjs ofta och används i olika feliciska kulter
- Smaluggersnok - Grön vattensnok. Amçis följare håller den för helig.
- Karmosinödla - liten röd ödla som finns i steniga områden och i städerna på hela Tolanhalvön.
- Blå klockgroda - ätlig groda
- Lökgroda - oätlig groda
- Svart locust - liten köttbitarvariant som tämjs och släpps loss på den pelenosiska befolkningen av de illvättar som bor i de pelonsiska bergens djup.
- Stor skräveltrut - mycket ljudlig och irriterande trut. Kallas ofta för Erebosiertrut av felicierna.
- Alcedon - Kungsfiskare
- Galadonufågel - Härfågel, anses av alla felicier vara ett omen för krig, kamp och strid, ett sändebud från Galmon
- Natthäger - svart häger
- Kritosek - Kermesek, från denna skördas löss som löses upp i vinäger och ger en dyr klarröd färg sk. kimzonsk karmosin.
Utdrag från indexet till "En essaye till en felicisk historia naturaliae"