|
|
| Rad 7: |
Rad 7: |
|
| |
|
| Eftersom kîmzon skrivs med enbart konsonanter transkriberas kîmzonska namn och ord ofta med olika vokaliseringar beroende på den som läser eller den kîmzontalandes accent. Så kallas t.ex. [[Felicien]]s kung [[Kuthegil Halvskägg|Kithagil]] på klassisk kîmzon men Kuthegil på koalint-felicisk dialekt. | | Eftersom kîmzon skrivs med enbart konsonanter transkriberas kîmzonska namn och ord ofta med olika vokaliseringar beroende på den som läser eller den kîmzontalandes accent. Så kallas t.ex. [[Felicien]]s kung [[Kuthegil Halvskägg|Kithagil]] på klassisk kîmzon men Kuthegil på koalint-felicisk dialekt. |
|
| |
| =Feliciska=
| |
| Feliciska är ett språk som uppstått i mötet mellan [[tolan]]sk [[jori]], [[Aidne|aidnisk]] jori, kîmzon och [[efariska]]. Det har en blandad vokabulär (ungefär 50% jori, 30% kîmzon, 20% efariska) och en enkel och regelbunden grammatik utarbetad av [[mandelmunk]]ar. Det skrivs med det [[joriska runraden|joriska alfabetet]] från vänster till höger. Språket används i dagligt tal av alla felicier och även i enklare korrespondens och räkenskap.
| |
|
| |
| '''Inom feliciskan finns ett flertal dialekter:'''
| |
|
| |
| *Koalintfeliciska (som är mest jorifierad)
| |
|
| |
| *Österbuktsfeliciska
| |
|
| |
| *Gerdikkfeliciska (som ligger närmast kîmzon)
| |
|
| |
| *Sydpelenosisk feliciska
| |
|
| |
| *Kolonialfeliciska (talas i de [[Efaro|efariska]] kolonierna och har starka efariska inslag)
| |
|
| |
| *Horyniska (talas i [[Porto Horyni]] och är en mycket säregen felicisk dialekt med inslag av [[pokti]] och [[Niferland|niferländska]])
| |
|
| |
| En del lärde anser att [[krilloan]]ska är en felicisk dialekt, medan andra anser att det är ett eget språk. Vissa lärde anser att frågan är meningslös tills dess en överenskommen distinktion mellan språk och dialekt kan definieras.
| |
|
| |
|
| |
| '''Feliciska språk – kort ordlista:'''
| |
|
| |
| :{|
| |
| |adan || härskarinna || s.
| |
| |-
| |
| |adon || herre || s.
| |
| |-
| |
| |an || kvinna || s.
| |
| |-
| |
| |anat || lycka || s.
| |
| |-
| |
| |carai || haj || s.
| |
| |-
| |
| |dag || död || adj.
| |
| |-
| |
| |el || gud || s.
| |
| |-
| |
| |galad || strid || s.
| |
| |-
| |
| |garum || fisksås || s.
| |
| |-
| |
| |geran || kvinnlig gäst || s.
| |
| |-
| |
| |geron || manlig gäst || s.
| |
| |-
| |
| |il || gud || s.
| |
| |-
| |
| |in || barn || s.
| |
| |-
| |
| |in || omyndig, barnslig || adj.
| |
| |-
| |
| |kithag || korp || s.
| |
| |-
| |
| |ko || lysande, glimrande, skimrande || adj.
| |
| |-
| |
| |ksar || befästning, borg || s.
| |
| |-
| |
| |lint || vik || s.
| |
| |-
| |
| |lot || orm || s.
| |
| |-
| |
| |mea || stadsdel || s.
| |
| |-
| |
| |on || man || s.
| |
| |-
| |
| |phil || kärlek || s.
| |
| |-
| |
| |porelo || ädelsten, pärla || s.
| |
| |-
| |
| |porto || port || s.
| |
| |-
| |
| |tyr || klippa || s.
| |
| |}
| |
|
| |
|
| |
| '''Feliciska språk – betydelsen av vissa kîmzonska och feliciska koncept, ortnamn och namn:'''
| |
|
| |
| :adan = härskarinna; tilltalstitel för varje vuxen och gift kîmzan, speciellt om man tilltalar henne i hennes eget hem.
| |
|
| |
| :adon = herre, härskare. Som suffix då ordstammen slutar med vokal försvinner begynnelse A:et, så Pari(a)don.
| |
|
| |
| :an = kvinna (också vanligt suffix i kîmzonska kvinnonamn, t.ex. Arishan eller Imilkan)
| |
|
| |
| :Anatadan = Den lyckliga härskarinnan, kallad [[Felis]] på feliciska.
| |
|
| |
| :Carai(a)don = Hajarnas herre
| |
|
| |
| :Dagon = Döden, [[Paridon]]s ständige ärkefiende, Besudlaren, Lögnaren.
| |
|
| |
| :Elikon = gudomligt skimrande; kortform för [[Elikon|Den Gudomligt Skimrande Staden]].
| |
|
| |
| :Galadon = Stridens härskare, son till Felis, Paridon och Dagon. Kallad [[Galmon]] på feliciska.
| |
|
| |
| :geron/geran = gäst; beteckning på frigivna slavar.
| |
|
| |
| :in = barn, omyndig; generell diminutivform.
| |
|
| |
| :joranon/joranan = [[jorer|jorisk]] man/kvinna (generell kîmzonsk beteckning på jorer)
| |
|
| |
| :kîmzan = fri kvinna
| |
|
| |
| :kîmzon = fri man
| |
|
| |
| :Kithagil = guds korp; namnet på Feliciens nuvarande konung, på feliciska Kuthegil.
| |
|
| |
| :Koalintos = Den Lysande Blå (viken). Det slutmål som Paridon lovade kîmzonerna i [[Kalameikos]] dröm.
| |
|
| |
| :Lotan = Ormkvinnan, Kaos, urhavets gudinna som besegrades av Paridon och [[Philas]].
| |
|
| |
| :on = Man (också vanligt suffix i kîmzonska mansnamn, t.ex. Kiolomon)
| |
|
| |
| :-or = suffix som indikerar bestämd form pluralis.
| |
|
| |
| :-os = suffix som indikerar bestämd form singular.
| |
|
| |
| :Paridon = Allhärskaren
| |
|
| |
| :Philodon = Den älskade härskaren, kallad Philas (= Den Älskade) på feliciska.
| |
|
| |
| :Sidon = Jägaren; kortform för [[Sidon|Den Drömmande Jägaren]].
| |
|
| |
| :tolanon/tolanan = tolansk man/kvinna (beteckning på Tolans fria ursprungsbefolkning).
| |
|
| |
| :Tyros = Klippan; kortform för [[Tyros|Den Gyllen Klippan]].
| |
|
| |
| :tolanin = Tolans livegna befolkning, "Småtolaner".
| |
Kîmzon
Kîmzon är ett språk besläktat med ithilgrom och vissa västkamsunska språk (ungefär lika närstående som tyska och svenska). Liksom ithilgrom skrivs kîmzon med ett konsonantalfabete från höger till vänster. Skriftspråket finns i två former: En kursiv form som skrivs med fjäderpenna på papyrus, papir och pergament eller med stylus på vaxanteckningsblock och en geometrisk blockform där bokstäverna målas med pensel eller graveras på sten, metall eller trä. Blockformen används i mera officiella sammanhang och kursivformen är numera i det närmaste utkonkurrerad av skriven feliciska.
Dagens felicier använder kîmzon i formella sammanhang, monumentalinskrifter och lärda verk. Enbart storkîmzoner lär sig att tala och läsa/skriva kîmzon fullt ut och småkîmzoner kan oftast språket endast hjälpligt. En del tolaner och geroner lär sig också kîmzon, speciellt om de är socialt ambitiösa.
Eftersom kîmzon skrivs med enbart konsonanter transkriberas kîmzonska namn och ord ofta med olika vokaliseringar beroende på den som läser eller den kîmzontalandes accent. Så kallas t.ex. Feliciens kung Kithagil på klassisk kîmzon men Kuthegil på koalint-felicisk dialekt.