Kalmurriska kalendern: Skillnad mellan sidversioner
(→Året) |
(→Året) |
||
| Rad 17: | Rad 17: | ||
==Året== | ==Året== | ||
Året räknas traditionellt bland Akrogals stäppnomader ta sin början vid den första nymånen efter att den första grönskan i gräset synts till. Ashathârerna använder fortfarande denna sedvana (med ett något variernade datum som resultat beroende på när våren kommer till en plats) men de mera formella kalmurrierna har fastlagt årets början till den nymånen som motsvarar den andra efter solens lågsoldygn (vintersolstånd) vilket i Ereb motsvarar kvällen | Året räknas traditionellt bland Akrogals stäppnomader ta sin början vid den första nymånen efter att den första grönskan i gräset synts till. Ashathârerna använder fortfarande denna sedvana (med ett något variernade datum som resultat beroende på när våren kommer till en plats) men de mera formella kalmurrierna har fastlagt årets början till den nymånen som motsvarar den andra efter solens lågsoldygn (vintersolstånd) vilket i Ereb motsvarar kvällen 17 [[Girsag]] och 1 [[Töemånad]]. Då föddes enligt myterna den första kejsaren Delphía Schoon. Denna händelse utgör också utgångspunkten till Kalmurris tideräkning vilket motsvarar år 453 f.O. i den Arcivaliska tideräkningen i Ereb. Ashatârerna är inte lika noggranna med att ange detta årtal utan brukar ange åren efter den rådande reinkarnationen av Mångudinnans son har suttit på kejsartronen. 610 e.O. motsvarar 1054 Månåret. | ||
==Dygnet== | ==Dygnet== | ||
Versionen från 22 oktober 2014 kl. 05.02
http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=36200#36200
http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=36272#36272
http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=36375#36375
Utkast...
Kalmurrierna använder månen (Lûnia) som huvudsaklig tidsanvisare. Detta är ett arv från deras urtid ute på Akrogals stäpper och som de också delar med folken som lever kvar där.
Månaden
Lûnia går genom sina faser på 30 dygn och utgör en månmånad men kalmurrierna räknar med en kalendermånad om 28 dygn. Två dygn, mörkmånedygnet och fullmånedygnet räknas utanför kalendern. Datum skrivna i Kalmurri går således från den första till den tjugoåttonde, delade i två halvmånader om 14 dygn vardera.
Året
Året räknas traditionellt bland Akrogals stäppnomader ta sin början vid den första nymånen efter att den första grönskan i gräset synts till. Ashathârerna använder fortfarande denna sedvana (med ett något variernade datum som resultat beroende på när våren kommer till en plats) men de mera formella kalmurrierna har fastlagt årets början till den nymånen som motsvarar den andra efter solens lågsoldygn (vintersolstånd) vilket i Ereb motsvarar kvällen 17 Girsag och 1 Töemånad. Då föddes enligt myterna den första kejsaren Delphía Schoon. Denna händelse utgör också utgångspunkten till Kalmurris tideräkning vilket motsvarar år 453 f.O. i den Arcivaliska tideräkningen i Ereb. Ashatârerna är inte lika noggranna med att ange detta årtal utan brukar ange åren efter den rådande reinkarnationen av Mångudinnans son har suttit på kejsartronen. 610 e.O. motsvarar 1054 Månåret.
Dygnet
Dygnet räknas i Kalmurri ta sin början vid månens uppgång på kvällen. Systmet med ett dygn uppdelat i 24 timmar är lånat från Furgia men används av endast kalmurrierna och sällan av ashathârena.
Kalmurrisk kalendermånad
Mörkmåne 1 (Nymåne) 2 3 4 5 6 7 Halvmåne 8 Halvmåne 9 10 11 12 13 14 Fullmåne 15 16 17 18 19 20 21 Halvmåne 22 Halvmåne 23 24 25 26 27 28
Månadsnamn (kaup'druush)
Första oyauz Oyauzumsh
Andra shug Shugumsh
Tredje prizat Prizatumsh
Fjärde teyo Teyomsh
Femte shata Shatamsh
Sjätte batuu Batuumsh
Sjunde otu Otumsh
Åttonde oter Oterumsh
Nionde otoyauz Otoyauzumsh
Tionde otushug Otushugumsh
Ellvte otuprizat Otuprizatumsh
Tolvte otuteyo Otuteyomsh
(Trettonde otushata Otushatamsh)