Kîmzon: Skillnad mellan sidversioner

Från Ereb altor
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
(6 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Kategori:Språk]]
[[Kategori:Språk]]
[[Kategori:Felicien]]
[[Kategori:Felicien]]
====Kimzon====
Språk som talas av [[kîmzoner]]na i [[Felicien]]. Inte att förväxla med [[feliciska]] som tillhör språkfamiljen [[jori]].
Kimzon är ett språk besläktat med [[ithilgrom]] och vissa västkamsunska språk (ungefär lika närstående som tyska och svenska). Liksom ithilgrom skrivs kimzon med ett konsonantalfabete från höger till vänster. Skriftspråket finns i två former: En kursiv form som skrivs med fjäderpenna på papyrus, papir och pergament eller med stylus på vaxanteckningsblock och en geometrisk blockform där bokstäverna målas med pensel eller graveras på sten, metall eller trä. Blockformen används i mera officiella sammanhang och kursivformen är numera i det närmaste utkonkurrerad av skriven feliciska.  


Dagens felicier använder kimzon i formella sammanhang, monumentalinskrifter och lärda verk. Enbart storkimzoner lär sig att tala och läsa/skriva kimzon fullt ut och småkimzoner kan oftast språket endast hjälpligt. En del tolaner och geroner lär sig också kimzon speciellt om de är socialt ambitiösa.  
Kîmzon är ett språk besläktat med [[ithilgrom]] och vissa [[kamsunska|västkamsunska]] språk (ungefär lika närstående som tyska och svenska). Liksom ithilgrom skrivs kîmzon med ett konsonantalfabete från höger till vänster. Skriftspråket finns i två former: En kursiv form som skrivs med fjäderpenna på papyrus, papir och pergament eller med stylus på vaxanteckningsblock och en geometrisk blockform där bokstäverna målas med pensel eller graveras på sten, metall eller trä. Blockformen används i mera officiella sammanhang och kursivformen är numera i det närmaste utkonkurrerad av skriven feliciska.


Eftersom kimzon skrivs med enbart konsonanter transkriberas kimzonska namn och ord ofta med olika vokaliseringar beroende på den som läser eller den kimzontalandes accent. Så kallas t.ex. Feliciens kung Kithagil på klassisk kimzon men Kuthegil på koalint-felicisk dialekt.
Dagens [[felicier]] använder kîmzon i formella sammanhang, monumentalinskrifter och lärda verk. Enbart [[Felicien#Kîmzoner|storkîmzoner]] lär sig att tala och läsa/skriva kîmzon fullt ut och småkîmzoner kan oftast språket endast hjälpligt. En del [[tolaner]] och [[geroner]] lär sig också kîmzon, speciellt om de är socialt ambitiösa.


====Feliciska====
Eftersom kîmzon skrivs med enbart konsonanter transkriberas kîmzonska namn och ord ofta med olika vokaliseringar beroende på den som läser eller den kîmzontalandes accent. Så kallas t.ex. [[Felicien]]s kung [[Kuthegil Halvskägg|Kithagil]] på klassisk kîmzon men Kuthegil på koalint-felicisk dialekt.
Felciska är ett språk som uppstått i mötet mellan tolansk jori, aidnisk jori, kimzon och efariska. Det har en blandad vokabulär (ungefär 50% jori, 30% kimzon, 20% efariska) och en enkel och regelbunden grammatik utarbetad av mandelmunkar. Det skrivs med det joriska alfabetet från vänster till höger. Språket används i dagligt tal av alla felicier och även i enklare korrespondens och räkenskap.
 
'''Inom feliciskan finns ett flertal dialekter:'''
 
:Koalintfeliciska (som är mest jorifierad)
 
:Österbuktsfeliciska
 
:Gerdikkfeliciska (som ligger närmast kimzon)
 
:Sydpelenosisk feliciska
 
:Kolonialfeliciska, talas i de efariska kolonierna och har starka efariska inslag
 
:Horyniska, talas i Porto Horyni och är en mycket säregen felicisk dialekt med inslag av pokti och niferländska
 
En del lärde anser att krilloanska är en felicisk dialekt, medan andra anser att det är ett eget språk. Vissa lärde anser att frågan är meningslös tills dess att en överenskommen distinktion mellan språk och dialekt kan definieras.
 
'''Om betydelsen av vissa kimzonska och feliciska ord, ortnamn och namn:'''
 
Paridon= Allhärskaren
 
Philodon= Den älskade härskaren som på feliciska kallas Philas= Den Älskade
 
Galadon= Stridens härskare, son till Felis, Paridon och Dagon. Kallad Galmon på feliciska.
 
Anatadan= Den lyckliga härskarinnan, kallad Felis på feliciska
 
Adon= Herre, Härskare. Som suffix då ordstammen slutar med vokal försvinner begynnelse A:et, så Pari(a)don.
 
Adan= Härskarinna. Tilltalstitel för varje vuxen och gift kimzan, speciellt om man tilltalar henne i hennes eget hem.
 
Lotan= Ormkvinnan, Kaos, urhavets gudinna som besegrades av Paridon och Philas.  
 
Dagon= Döden, Paridons ständige ärkefiende, Besudlaren, Lögnaren.
 
Lot=Orm
 
Dag=Död
 
Galad= Strid
 
Anat= Lycka
 
Phil=Kärlek
 
Ko= adj. lysande, glimrande, skimrande
 
Porelo= ädelsten, pärla
 
Lint= Vik
 
Garum= Fisksås
 
Carai= Haj
 
On= Man (också vanligt suffix i kimzonska mansnamn t.ex. Kiolomon)
 
An= Kvinna (också vanligt suffix i kimzonska kvinnonnamn t.ex. Arishan eller Imilkan)
 
In= Barn, Omyndig. Generell diminutivform
 
-os= suffix som indikera bestämd form singular.
 
-or= suffix som indkerar bestämd form pluralis.
 
Mea = Stadsdel
 
Ksar= Befästning, Borg
 
Porto= Port
 
Il/El= gud
 
Tyros= Klippan, Kortform för Den Gyllen Klippan
 
Sidon= Jägaren, Kortform för Den Drömmande Jägaren
 
Elikon= gudomligt skimrande, kortform för Den Gudomligt Skimrande Staden.
 
Kithag= Korp
 
Kithagil= Guds korp, namnet på Feliciens nuvarande konung, på feliciska Kuthegil.
 
Carai(a)don= Hajarnas herre
 
Koalintos= Den Lysande Blå (viken). Det slutmål som Paridon lovade kimzonerna i Kalameikos dröm.
 
Kimzon= Fri man
 
Kimzan= Fri kvinna
 
Tolanon/Tolanan= Tolansk man/kvinna (beteckning på Tolans fria ursprungsbefolkning)
 
Geron/Geran= Gäst, beteckning på frigivna slavar
 
Tolanin= Tolans livegna befolkning, "Småtolaner".  
 
Joranon/Joranan= Jorisk man/kvinna (generell kimzonsk beteckning på jorer)

Nuvarande version från 1 maj 2023 kl. 04.03

Språk som talas av kîmzonerna i Felicien. Inte att förväxla med feliciska som tillhör språkfamiljen jori.

Kîmzon är ett språk besläktat med ithilgrom och vissa västkamsunska språk (ungefär lika närstående som tyska och svenska). Liksom ithilgrom skrivs kîmzon med ett konsonantalfabete från höger till vänster. Skriftspråket finns i två former: En kursiv form som skrivs med fjäderpenna på papyrus, papir och pergament eller med stylus på vaxanteckningsblock och en geometrisk blockform där bokstäverna målas med pensel eller graveras på sten, metall eller trä. Blockformen används i mera officiella sammanhang och kursivformen är numera i det närmaste utkonkurrerad av skriven feliciska.

Dagens felicier använder kîmzon i formella sammanhang, monumentalinskrifter och lärda verk. Enbart storkîmzoner lär sig att tala och läsa/skriva kîmzon fullt ut och småkîmzoner kan oftast språket endast hjälpligt. En del tolaner och geroner lär sig också kîmzon, speciellt om de är socialt ambitiösa.

Eftersom kîmzon skrivs med enbart konsonanter transkriberas kîmzonska namn och ord ofta med olika vokaliseringar beroende på den som läser eller den kîmzontalandes accent. Så kallas t.ex. Feliciens kung Kithagil på klassisk kîmzon men Kuthegil på koalint-felicisk dialekt.

Hämtad från "https://erebaltor.se/wiki/index.php?title=Kîmzon&oldid=33721"