Otharo RÃ¥dsfaste: Skillnad mellan sidversioner

Från Ereb altor
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
(Tömde sidan)
 
Rad 1: Rad 1:
'''Otharo från Tofia''' också kallad Rådsfaste.
==Barndom==
Otharo föddes i staden [[Tofia]] i Zorakin 476 e.O. År 491 e.O. sändes han och bästa vännen [[Alfredo av Hixani|Alfredo]] till [[Ekeborg]] för att studera till högre ämbeten inom den [[Lysande Vägen]]. Båda två vännerna visade stor begåvning och mycken flit vid den stränga skolan vid katedralen men det var som att Otharo ville veta mer och inte bara den kyrkliga läran. Hans lärare förbarmade sig över honom och bad fadern om lov att sända honom till de lärde mandelmunkarna i Pendon, även om han då skulle diskvalificeras för kultens högre ämbeten.
==Studietid==
Sagt och gjort så sändes den unge Otharo till [[Pendon]] där han skrevs in som novis 494 e.O. 498 e.O. upptogs han till Lärjunge och kunde börja sitt resande.
500e.O. på dagen av det nya året anlöpte Otharo till [[Krilloan]] för att besöka sin gode vän Alfredo som tjänstgjorde i soltemplet där. De båda vännerna delade många timmar i [[Ordo Magica]]s bibliotek för att finna undangömda och bortglömda kunskaper. Under denna tiden han han både kopiera två böcker för sin ordens räkning samt skriva några sammanställningar om norra drakryggens invånare.
509 e.O. lämnade Otharo Krilloan och sin gode vän för att göra en forskningsresa till Nivralerna och [[Niferland]]. Hans uppgift var att studera och skriva en bok om häxorna på dessa öar.
514 e.O. hade Alfredo fått tjänst som Klerk i Pendon och Otharo reste dit. Väl tillbaka i Pendon sammanställde Otharo sin forskning och lade fram den för Lyceets munkar varefter han upptogs bland ordens Lärde.
==En av de lärde i Pendon==
Väl sin examen avklarad kunde han återuptaga sin vänskap med Alfredo. Det var under dessa år han fick tillnamnet Rådsfaste, då han var rådgivare till det kungliga rådet.
Alfredo blev bonitsal i [[Hixani]] 525 e.O. och då han lämnade Pendon började Otharo att känna en rastlöshet han inte känt på många år. Hans kollegor föreslog att han skulle bege sig på en resa någonstans för att komma ut och se världen och få en nytändning. Hans kollegor hade nog tänkt sig att Otharo skulle resa till sin vän i Hixani i några månader eller i värsta fall kanske [[Erebos]] eller [[Berendien]], Otharos val föll dock på det fjärran [[Furgia]].
Efter att ha lyckats övertala sina kollegor reste han 527 e.O., 51 år gamal. Han reste från Pendon till [[Stabul]] (Krun) via [[Gringul]] (Erebos), [[Klostro]] (Erebos). I Stabul vidare med karavan till [[Zirumpesh]] och så båt till [[Ketoriam]] via [[Smyrrha]]. En resa som tog nästan fem månader för att undersöka denna legendomsusande plats. Otharo talade inte Furgiska utan försökte komma fram på den Kruniska han kunde.
Otharo försvann i öster om Furgia 533 e.O.
De brev han skrev under sina resor i Furgia till sin vän Alfredo sammanställdes av densamme till en bok. Boken blev mycket populär bland hoven och herrskapen. Mycket av den kunskap man hade innan byggde på berättelser från [[Soltåg]]en men bilden av Furgia ändrades drastiskt då man fick höra mer om den högkultur som här fanns även om den kändes avlägsen och främmande.


[[category:Personer]]
[[category:Mandelorden]]
[[category:Zorakin]]
[[category:Furgia]]

Nuvarande version från 23 januari 2014 kl. 07.21