Krunska: Skillnad mellan sidversioner

Från Ereb altor
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Ny sida: ==Fonetik== ===Vokaler=== a, e, i, u, y ===Konsonanter=== b, f, g, h, k, kh, l, m, n, ng, p, ph, r, rh, s, sh, t, v, z ===Tillåtna konsonantkluster=== ====I början av ord==== br, brh...)
 
Ingen redigeringssammanfattning
 
(9 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
==Fonetik==
[[Kategori:Språk]]
[[Kategori:Krun]]
Språket i [[Krun]]. Krunska tillhör [[Centralakrogaliska språkfamiljen]]. Inte att förväxla med [[gammalkrunska]] som tillhör [[Golwyndiska språkfamiljen]].


===Vokaler===
*[[Krunska - grammatik]]
a, e, i, u, y
*[[Krunska - ordlista]]
 
===Konsonanter===
b, f, g, h, k, kh, l, m, n, ng, p, ph, r, rh, s, sh, t, v, z
 
===Tillåtna konsonantkluster===
 
====I början av ord====
 
br, brh, fr, frh, gr, gr, grh, kn, ksh, kv, pl, pr, prh, sf, sk, sm, sp, sph, sr, srh, st, sv, tr, trh, tv.
 
====Inne i ord====
 
bk, br, brh, bs, bt, fkh, fp, fr, frh, fs, ft, gf, gm, gp, gr, gsh, hk, hp, hrh, hs, ht, khl, khm, khph, khsh, kht, kn, kp, krh, ksh, kt, kv, lf, lg, lk, lm, ln, ls, lt, lz, mb, mf, mkh, mph, ms, msh, mt, mv, ngk, ngkh, ngn, ngp, ngph, ngt, nh, np, nt, nv, pg, phg, phkh, pht, pl, pr, prh, ps, pt, rf, rg, rhk, rhkh, rhl, rhm, rhp, rhsh, rht, rkh, rl, rm, rrh, rs, rsh, rt, rz, sf, sg, shb, shm, shn, shrh, sht, sk, sp, sph, sr, srh, st, sv, tb, tf, tg, tk, tkh, tl, tm, tn, tp, tph, tr, trh, tsh, tv, vg, vh, vn, vsh, zb, zm, zn, zr.
 
====I ordslut====
 
fn, fng, ft, gsh, hk, hp, ht, kf, khng, khsh, kht, kng, ksh, kt, lk, lm, ln, ls, lt, lz, mb, mf, msh, mt, nf, ngk, ngkh, ngt, np, nt, pht, ps, pt, rf, rg, rhk, rhkh, rhl, rhm, rhp, rhsh, rht, rkh, rl, rm, rs, rsh, rt, rz, sf, shb, sht, sk, sp, sph, st, tsh, zb.
 
==Grammatik==
 
===Substantiv===
 
Krunska skiljer inte mellan ''maskulinum'' och ''femininum'', utan delar in substantiv i tre
andra genusklasser för ''levande'', ''döda'' och ''abstrakta'' varelser, ting eller företeelser. Dessa
genusklasser uttrycks med partiklar som föregår ordet i fråga.
Två ''numerus'' finns: ''Singular'' och ''plural''. Ett ytterligare numerus, ''kollektivt plural'', är
ålderdomligt och används inte numera, men finns kvar i vissa stelnade uttryck. Ändelser
används för att uttrycka numerus.
 
Krunska har 9 kasus, som alla markeras med prefix:
*Nominativ (grundform)
*Objektiv (direkta och indirekta objekt)
*Possessiv (ägande)
*Allativ (riktning mot)
*Ablativ (riktning från)
*Inessiv (i, inuti)
*Lokativ (på, vid)
*Separativ (inte likadan som/skild från)
*Similativ (likadan som)
 
===Verb===
 
Krunska verb böjs efter ''person'' (första, andra, tredje och fjärde), efter ''numerus'', singular och
plural, samt efter ''genus'' (om subjektet är levande, dött eller abstrakt). Eftersom personliga
pronomen saknas i krunska finns även ''objektsformer''. Allt detta uttrycks med ändelser.
Dessutom har man en separat uppsättning ändelser som används vid respektfullt tilltal av
personer med högre rang.
De krunska verben böjs inte efter ''tempus''. Till detta använder man partiklar som föregår
verbet. Dessa ser olika ut i olika modus.
 
====Tempus====
 
*Preteritum historicum (om historiska händelser)
*Preteritum (förfluten tid)
*Presens (nutid)
*Futurum (framtid)
 
====Modus====
 
*Indikativ (grundform)
*Konjunktiv (bör hända, uppmanande)
*Optativ (vilja att ngt ska hända, artigt uppmanande)
*Potentialis (skulle kunna hända)
*Negativ (händer inte)
*Imperativ (beordrande)
*Passivum får man genom att böja ett verb i dess preteritala participform.
 
===Räkneord===
 
På krunska räknar man traditionellt på fingrarna. Detta avspeglas i räkneorden:
 
*1 - ”en-finger”
*2 - ”två-finger”
*3 - ”tre-finger”
*4 - ”fyra-finger”
*5 - ”fullhand”
*6 - ”en-finger och fullhand”, osv.
*10 - ”dubbelhand”
 
Över tio har man lånat in räkneord från gammalkrunska/jori. 100 heter dock ''”allafingrars-
dubbelhand”''.
 
===Adjektiv===
 
Krunska adjektiv följer substantiven i ''numerus'', men inte i ''kasus''. Adjektiven
placeras mellan genuspartikeln och dess substantiv.
Adjektiven kan kompareras med ändelser i fyra grader:
 
*minst
*mindre
*mer
*mest
 
==Förslag på Krunska egennamn och platsnamn==
 
Följande är endast tänkt som en lista med förslag att plocka ur och allihop är tänkta att
kunna vara namn som inte nödvändigtvis har någon särskild betydelse. Vissa av namnen
kanske inte ”låter” så bra. Listan är datorgenererad och baserad på fonetiken ovan. Jag
har redan plockat bort de ord som blev direkt olämpliga, såsom t.ex. ”fukha”... =)
Det går f.ö. lätt att skapa egna ord med den tillgängliga fonetiken. Det enda man behöver
tänka på är att endast de konsonantkombinationer som anges ovan går att använda.
 
''abrhu, ahtysht, akrhelu, almekha, angkhat, arespu, arhimsh, arzasy, ashtaph, astikha, atrhizu, atshag, embyrh, epazba, erhshare, gerhsha, gurhtu, hamkhezb, ibkuze, ikarsh, ikhmerfe, ilaspha, imvushi, ingnaltu, ishnezbe, khimba, khukhla, misht, mitrhu, sarmu, sharshe, shatveksh, skarza, skiz, svykhshe, ugerhku, umkhaksh, ushmaha, usvukhi, yrhakhu, yshten, yzmen, zarhketsh, zekhlurt, zivgasht.''

Nuvarande version från 14 februari 2024 kl. 05.22