DvÃƒÂ¤rgisk TiderÃƒÂ¤kning: Skillnad mellan sidversioner

Nuvarande version från 28 november 2015 kl. 18.42

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-Dvärgarna är ett Underjordens folk och har inte det självklara förhållandet till solen som tidsanvisare som Överjordingar har. De har däremot likt de flesta humanoida varelser en naturlig klocka som ger behov av ca 1/3 sömn följd av ca 2/3 vakenhet utav ett (sol)dygn. I Överjorden är det vanliga att anpassa tiden för sömn till dygnets mörkaste timmar men hos dvärgarna finns inte denna anledning, av naturliga orsaker, och har som följd att ett dvärgsamhälle alldrig står stilla. Aktivitet finns dygnet rundt och dvärgarna avlöser varandra i verksamheterna enligt praktiska lösningar.
+[[Kategori:Sidor att ta bort]]
-Att dvärgarna inte kunnat mäta tiden efter solen har dock alldrig varit ett problem då de har följd månens cykel i tidvattnets rörelser i de stora sjöarna nere i Urgrottorna.<ref>Norddvärgarna hade inte denna möjlighet då de stora vattensamlingarna i nordens Urgrottor var bundna i is men här hittade de månsten, en bergart som speglar månens växlande ljusstyrka med ett svagt skimmer, och kunde använda den som tidsmätare.</ref> Årstider däremot var okända företeelser innan dvärgarna högg sig upp ur Underjorden och även om de har anpassat sig till dessa där det har funnits behov för det, så känns det onaturligt for en dvärg att dela in tid på detta vis.
-Likt andra folk i historien fick eftervart dvärgarna behov av att mäta tiden mer exakt och de utvecklade då sofistikerade vattenur, både stora, anknutna till sjalva tidvattensrörelserna, och mindre, baserade på uppmätta vattenbassänger. Sedan har mekaniska urverk med kugghjul, fjädrar och pendlar blivit en dvärgisk specialitet.
-Dvärgarnas dygnsindelning är inte i timmar utan i ''moment''. Ett moment tillsvarar 1 timme och 20 minuter enligt en 24 timmars indelning av soldygnet.<ref>Momentet är den tid det tar for en duglig genomsnittlig dvärg att hugga till ett stenblock med måtten 12x12x12 cm, en kûd. Detta begrepp infördes då dvärgarna frångick det traditionella sättet att indela dygnet endast efter tidvattensväxlingarna.</ref> Sex moment bildar ett ''pass'', en arbetstidsenhet, och två pass är den sammanhängande period en dvärg arbetar åt gången.
-''Ett dygn likt tre pass a sex moment''.
-dygn bildar en månad och i antal påföljande månader är det sätt som dvärgarna räknar sin tid , inte i år. Vid relationer med Overjorden där behovet for att spesificera dateringar till rådande sätt anges bådas kalendrar. Dag och natt är heller inga naturliga begrepp for dvärgar.
-'''''Itihlden''''' (Månaden)
-----
-Dygn '''1''' '''''Ithlkaz''''' (Nymåne)<ref>Månaden har sedan urminnes tider räknats från den tid som månen börjar visa sig efter mörkmåne, men då denna lilla skiftning är mycket svår att se med tidvattnet men rätt tydlig i månsten, har det spekulerats i om inte upptäckten av denna gjordes mycket tidligare än då norddvärgarna vandrade in under Orghin. Vissa har utifrån detta tolkat det så att dvärgars urhem låg uppe i norr då de enda kända förekomsterna av månsten har gjorts här.</ref>
-Dygn '''2'''
-Dygn '''3'''
-Dygn '''4'''
-Dygn '''5'''
-Dygn '''6'''
-Dygn '''7'''
-'''''Ihlithl''''' Halvmåne (nipflod)
-Dygn '''8'''
-Dygn '''9'''
-Dygn '''10'''
-Dygn '''11'''
-Dygn '''12'''
-Dygn '''13'''
-Dygn '''14'''
-Dygn '''15''' '''''Mehlithl''''' Fullmåne (springflod)
-Dygn '''16'''
-Dygn '''17'''
-Dygn '''18'''
-Dygn '''19'''
-Dygn '''20'''
-Dygn '''21'''
-Dygn '''22'''
-'''''Ahlithl''''' Halvmåne (nipflod)
-Dygn '''23'''
-Dygn '''24'''
-Dygn '''25'''
-Dygn '''26'''
-Dygn '''27'''
-Dygn '''28'''
-Dygn '''29'''
-Dygn '''30''' '''''Ehmdûk''''' Mörkmåne (springflod)
-*'''Ithlkaz''' Månadens början.
-*'''Ihlithl''' Man firar sina levande släktningar.
-*'''Mehlithl''' Månadens baddag.
-*'''Ahlithl''' Man firar sina döda släktningar.
-*'''Ehmdûk''' Månadens mörkaste dygn som firas med stora eldar ute i en naturgrotta.
-Helgtid (helgdagar) är de månatligt återkommande högtiderna dvärgarna firar. Normalt är dessa enkla och lugna vilostunder som gärna tillbringas med arbetslag och familj, men då andra företeelser som dödsfall, giftemål, lyckade gesällprov och kizdinkröningar skal firas, utartar festligheterna ofta till hejdundrande kalas.
-Alla dvärgar följer denna kalender men tideräkningen skiljer sig från rike till rike. Varje rike räknar månader från sitt grundande, varje stad från sitt utropande, och varje koloni från sitt etablerande. Detta innebär att beroende på sammanhang kan ett datum anges enligt ett, två eller tre räkningar. En händelse dateras vid formella tillfällen även med den kung, stadsmästare eller kolonör (kolonis ledare) som för tillfället regerar
-'''Exempel:''' ''16 dygnet 859 itihlden, Stadsmästare Ighar och Kung Tobins regering''
-==Notes==
-<references/>

DvÃƒÂ¤rgisk TiderÃƒÂ¤kning: Skillnad mellan sidversioner

Nuvarande version från 28 november 2015 kl. 18.42

Navigeringsmeny

Sök