Sabarun

Huvudstad i bovariet Jamarund.

---

Notater

-Friherre Spiutspethz har nyligen avlidit (och hans dotter Aglinga styr tills hans son, Mervidar tillträder). Aglingas och Mervidars syster Yglinga är gift med kungen av Hynsolge.

-Länsherrens vasaller är här inte så talrika som i södra Hynsolge, men har desto större områden att förvalta (vilket dock knappast är någon fördel). De kallas "traviner" och regerar från stora gods där huvudnäringen är hästavel.

-Hynsolgerna i Jamarund bedriver i hemlighet egen avel av hästar som de säljer till akrogalier i Cereval eller till berendiska karavanhandlare.

-Delar av staden är dvärgbyggd och ruiner från krunsk forntid finns i västra bykärnan. Under staden ligger ”katakomberna”, rester av dvärgarnas gruvor som numera används som lagerutrymmen och tillflyktsort. Delar fungerar även som ett slags primitivt kloaksystem. En förseglad dvärgport leder ner i underjorden, men är omöjlig att forcera...

-Det tros att dvärgarna från Grynnerbergen en gång hade gruvor här som stod i förbindelse med dvärgrikerna. 375 f.O. tog sig dvärgarna genom dessa när de försökte invadera Cereval. Dvärgarna kom från riket Imiht-da-Khôn (allierat med Tarat-Khôn).

-Området norr om Sabarun benämns ”Dvärgastupan” efter alla de dvärgar som förlorade livet under invasionsförsöket av Cereval.

-Innan Järnkriget 1539-1534 f.O., slogs dvärgarna i Sabarun (Barun-Meth) med de östnarguritalande hynerna som försökte erövra deras smedjor.

-När sedan dvärgarnas överkung (Targald Karskfot) gick i krig mot krunierna, allierade dessa sig med hynerna kring Sabarun.

-Efter Kruns seger tilläts hynerna bosätta sig i nordvästra Krun (dagens Hynsolge) och krunierna byggde en stad kring dvärgagruvorna.

Historia som rör Jamarund och staden Sabarun

Ca. 1650 f.O.

Dvärgarna upptäcker rika järnförekomster ute på högslätten i Grynnerpasset. Ett gruvsamhälle och en port mot ovanjorden etableras, Barun-Meth.

Ca. 1550 f.O.

Östnarguritalande stammar börjar dyka upp i området. Dvärgarna är misstänksamma mot detta folk, men försöker inleda handelsavtal. Det slutar med att människorna försöker erövra dvärggruvorna, dock utan att lyckas.

1539 f.O.

I söder utbryter Järnkriget mellan dvärgarna i Grynnerbergen och det Krunska Riket. Dvärgarnas thar (överkung) svär i ungdomligt övermod att människorna skall drivas ut i Övervattnet (dvärgarnas något udda beteckning för ”havet”). En av barbarstammarna, hynerna, allierar sig med krunierna och driver tillbaka dvärgarna i Barun-Meth.

1534 f.O.

Krunierna segrar och dvärgarna tvingas som skadeersättning avslöja järnsmidets konst. Barun-Meth överges av dvärgarna och förseglas mot Överjorden. Flera hynska klaner bosätter sig en kort tid senare ovan mark och kallar sig jamariner.

1080-1065 f.O.

Krunska kriget utbryter mellan hynerna och krunierna. De nordhynska klanerna får inledningsvis stå emot hårda attacker från krunierna som tar sig genom det breda Grynnerpasset. Deras stridsvagnar är mycket svåra motståndare för hynerna som huvudsakligen kämpar till fots. Snart får de dock hjälp från sina fränder i Barbia som på snabba hästar kan utmanövrera vagnarna. 1073 f.O. står ett för krunierna förödande slag (sydväst om dagens Sabarun), där de förlorar hundratals stridsvagnar och för hela resten av kriget initiativet i nordöst.

1065 f.O.

Kejsardömet Jorpagna utropas långt borta i väster av hynska krigare som med stöd från befolkningen i den forna krunska kolonin Jorpur besegrat krunierna. Endast ett fåtal krigare ur jamarinerstammen stannar dock kvar i den nya staden Grivela.

903 f.O.

Kejsardömet Jorpagna erövrar jamarinernas land tillsammans med resten av Hynsolge, och den gamla krunska gränsstaden (med dvärggruvan under) bli säte for ett mindre joriskt fort, kallat Sabarunis. Detta lyder direkt under den för området viktigaste gränsstaden Tamoronia (Thamborg) lite längre söderut.

598-599 f.O.

Den Tredje Konfluxen. Sabarunis faller och två tredjedelar av jamarinerna äts upp av köttbitarna. Staden överges.

375-352 f.O.

Dvärgar från riket Imiht-da-Khôn i Grynnerbergen tar sig upp från Underjorden i det gamla Barun-Meth och försöker etablera ett rike i Cerbergen. Efter 23 års strider mot svartfolken här återvänder de och ger upp. Området kring staden blir känt som ”Dvärgastupan”.

50-100 e.O.

Svartfolksklaner bosätter sig i den gamla staden och härjar i hela norra Hynsolge som underlydande blodsalven Korumil Gormowac.

124 e.O.

Härföraren Fingal Gorrond krossar svartfolken och utropas till kung av Hynsolge. Jamarinernas land ges som län till en av Gorronds viktigaste kämpar; bovaren Agel Spiutspethz. Han tar sitt säte i ruinerna av det gamla Sabarunis som får namnet Sabarun.