Västnarguriska kalendern

Kalender som används i Ransard, Jorduashur och delvis i Palinor. Den utgår från narguriska kalendersystemet men har ingen enhetlig tideräkning. Åren räknas efter regerande kung, jarl eller hövdings trontillträde. Det tar sin början vid första mörkmåne efter vintersolståndet.

Bakgrund

Kalendern utvecklades i Kard någon gång efter Fjärde narguriska vandringen på 900-talet f.O. Den skiljer sig från andra narguriska kalendrar främst genom namnen på månaderna och sedvanan att datera åren efter ledande personer. Belgotherna var de som först började använda såkallade Runringar för att hålla reda på vilken dag i året som gäller. Detta är en platt träring med runtecken för varje månad och dygn inskurna på båda sidor. Numera har bruken av runringar spridit sig till alla de västnarguriska folken.

Månaderna

Kalendermånaderna utgår från ett månvarv (monot) och har alla 30 dygn vardera. De inleds med Swartnacht (svartnatt, mörkmåne) och i mitten av månaden infaller Phulmauno (fullmåne).

Hîlagmonot (Heligmånad)

Monot (30 dagar)

---

Swartnacht, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, Phulmauno, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14

Uitumonot (Trämånad)

Monot (30 dagar)

---

Swartnacht, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, Phulmauno, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14

Lendsanmonot (Vårmånad)

Monot (30 dagar)

---

Swartnacht, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, Phulmauno*, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14

Uinnemonot (Betesmånad)

Monot (30 dagar)

---

Swartnacht, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, Phulmauno, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14

Uachsemonot (Växtmånad)

Monot (30 dagar)

---

Swartnacht, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, Phulmauno, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14

Plûentimonot (Blommånad)

Monot (30 dagar)

---

Swartnacht, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, Phulmauno*, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14

Heuinmonot [Hömånad)

Monot (30 dagar)

---

Swartnacht, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, Phulmauno, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14

Azanmonot (Skördemånad)

Monot (30 dagar)

---

Swartnacht, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, Phulmauno, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14

Herbistmonot (Höstmånad)

Monot (30 dagar)

---

Swartnacht, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, Phulmauno*, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14

Uindumemonot (Vindmånad)

Monot (30 dagar)

---

Swartnacht, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, Phulmauno, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14

Uintarmonot (Vintermånad)

Monot (30 dagar)

---

Swartnacht, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, Phulmauno, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14

Hornungmonot (Vändemånad)

Monot (30 dagar)

---

Swartnacht, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, Phulmauno*, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14

• Vårens jämndygn - vårdagjämning
• Sommarens solvarv - sommarsolstånd
• Höstens jämndygn" - höstdagjämning
• Vinterns solvarv - vintersolstånd

Helgdagar och högtider

Tödagen

Högtid och festdag som firas när vintern går mot slutet. Den inleds vid första mildväder efter vårdagjämningen och är således inte fast i kalendern. Vanligen inträffar den någon gång i slutet av Vårmånad eller början av Betesmånad. Formelt är det en klans präst eller en familjs överhuvud som tar beslut om att Tödagen kan börja men ofta är det barnen som ivrigt meddelar resten av klanen eller familjen när de vaknat tidigt och hört att det droppar från taken. Särskilda matkistor är sparade från hösten till just denna fest och hela klanen eller familjen samlas för en gemensam måltid. Nu firas det att vinterns provningar snart är över. Tillsynes är detta en värdslig fest men den har en djup religiös bakgrund. Tödagen symboliserar hur Æsìr i urtiden bröt sig loss ur isen i Niflheim där de länge varit fångade. I en källa har små blotstockar föreställande gudarna lagts ner under hösten för att frysas in och nu tas dess upp. Varje familj har sitt lilla knippe med stockar och vid Tödagens slut tas dessa med hem till härden där de ges små offer och får värma sig runt elden.

Midvinterblot

Detta är den viktigaste högtiden som firas av de narguriska folken i Kard. När fullmånen lyser i mitten av Vändemånad står solen som lägst och året vänder. Då tackas Æsìr för året som varit och det nya året önskas välkommen. Denna högtid samlas hela släkten eller klanen för att fira. Gäster kan tillåtas vid denna heligaste av ritualer men då måste de ha beskydd av en uppsatt släkt- eller klanmedlem. Æsìr får inte förargas. Blotet inleds vid solnedgång med samling i ett Æsìrtempel (Horghall?). En präst leder först släkt eller klan i sång. Musik spelas. Sen bärs offer i form av krigsbyte eller andra gåvor fram och prästen ber Æsìr ta emot dessa. Vem som helst kan nu tala till Æsìr eller till släkt och klan. Det kan vara att ge löften om handling och stordåd, be om stöd och hjälp, eller bekänna ett missdåd och be om straff. Sen samlas alla utomhus för en första måltid. Vid midnatt när fullmånen står som högst tänds så en stor eld vid templets blotplats. Nu förs offer fram i form av boskap eller andra djur och blotas till Æsìr som gåva. Ny sång, mer musik, dans och tunnor med mjöd som öppnas. Offerdjurens kött äts slutligen i en andra måltid, denna gång tillsammans med Æsìr som nu sägs kunna ta mänsklig form och deltaga i festen.

[1]