Klomellien

Klomellien
Karta
Invånarantal	-
Befolkning	-
Huvudstad	Mercana (ca -)
Styrelseform	-
Exportvaror	-
Importvaror	-
Armé	-
Religion	-
Övrigt	-

Historia

Klomellien Historia

Geografi

Klomellien Geografi

Städer

Klomellien Städer

Mercana

Huvudartikel:Mercana

Samhälle

Folkslag

Vargmän

Klomellien domineras (ur ett vargmannaperspektiv) av 4 större stammar. Stamsammanhållningen är stark i Klommellien eftersom individtätheten är så stor. Flockarna inom stamen är helt självständiga, men det existerar en stark inbygd förståelse, liktänkande och respekt mellan flockar av samma stam.

Vargmännen har sina vinterläger på nordsidan av Melasherbergen dit också älg och bergssvin sökt sig i stora mängder i lä för översvämningar och frostdränkta stormar nere på lågländerna. På vårarna tar de sig genom passen i Karkazra och Pinhake Klyft ner till Klomellien. Många flockar söker sig till Baxardeltat där de frossar på klomulägg, en oerhört näringsrik föda. En enda ägg-gömma kan hålla en hel flock mättad under sommaren.

Till de största stammarna hör den inflytelserika och oskygga svartsnöstruparnas stam. Svartsnöstruparna utför under vintern snabba och skickliga räder mot handelskaravaner på vägarna kring staden O, och somrarna tillbringar de i sina revir långt inne i landet där de fiskar djupmal och vattenorm, och handlar med de klomelliska bosättningarna längs flodstränderna.

Förhållandet mellan klomellerna och svartsnöstruparnas stam är väldigt bra och från klomellisk sida ser man det som en allians. Vargmännen känner inte till dylika begrepp och det som ytterligare försvårar det hela är att det inte finns något överhuvud för vargmännen utan varje flock är sin egen och agerar enligt sitt eget bästa. Alla försök av klomellerna att rikta in sina understöd och förhandlingar mot en viss drott har resulterat i oroligheter och rubbad balans inom stammen, och andra stammar (som tex de stort hatade och äggfrossande vargmännen från den vältade paddans stam) har blivit starkare. Det goda förhållandet har dock gjort att klomellerna lever i relativ trygghet från andra vargmän och därtill fungerar svartsnöstruparna och andra likasinnade stammar som effektiva gränsbevakare och buffertar mot fiender och farligheter bakom Melasherbergen.

För att befästa denna "allians" med svartsnöstruparna har klomellerna instiftat en ambassadörspost för vargmännen. Den innehas av Grimvite, en gammal drott från Kushu-flocken, troligtvis infångad i tiderna, men numera helt insatt och engagerad i Klomelliens och vargmännens politik. Han sitter i rådet i Melorgh tillsammans med handelsmagnater, småfurstar och träsktribuner, iklädd björnpäls och grottsvinsbetar. I Klomellien går han under titeln ”Stordrott och generalissimus öfver de djuriska halvfolken uti Klomelliens land”. I svartsnöstruparnas stam är han en kuriositet och kallas Hezzrah-Assalak ( = Någon som är lite virrig och sitter på rumpan så att svansen blir krokig) Vargmän från andra stammar vet knappt vem han är, och inte ens i sin egen flock har han någon makt då de sedan länge utsett en ny drott. Han respekteras dock ännu i sin flock och de håller alltid ett rovpack på en handfull krigare i Melorgh som hans hird.

Framtiden för förhållandet mellan klomeller och vargmän är dock ovisst då svartsnöstruparnas stam kraftigt reducerats den senaste tiden. Det är oklart varför, endel talar om motattacker från uppretade maktfraktioner i staden O, andra om skabbpest eller ökat inflytande från svartfolk i Nålhålspasset i Melasherbergen. Trots att Baxarslättens flanker numera bevakas av klomelliska fyrtorn blir vargmännen från den välta paddans stam allt fräckare i sina räder mot de dyrbara äggmarkerna. Därtill börjar Grimvite bli allvarligt gammal och sjuk, och trots att hans makt endast är symbolisk på sin höjd, är det få klomeller som vet det, och hans kunskap och insikt är ovärderlig för de klomelliska diplomaterna.

Det klomelliska legoförbandet Randrim är vida känt för sina insatser i klomellerkrigen. De anses ha intagit tre städer på egen hand för Mercanas räkning. Ledarhanen Tukkutok den Vanställde nedgjorde ensam 8 dalkiska riddare utanför Addiaskas portar och åt deras hjärtan oberörd av pilregnet från bågskyttarna på stadsmuren. När staden väl var intagen och de resterande dalkiska riddarna kapitulerade blev han så besviken över detta vekliga beteende att han skar upp sin buk för att slänga bort den värdelösa måltiden. Mirakulöst nog så överlende Tukkutok och leder fortfarande Randrim, fast deras nuvarande uppdragsgivare är okänd.